Livets gång!

Livets gång…

Jag sitter vid vårt köksbord och tittar ut genom fönstret. Ser att den nya familjen är på väg att flytta in i vår granne – vår väns hus efter hans bortgång. Barnen har tömt sitt barndomshem. Ett hem de haft i lite mer än fyrtio år! Ett hem där tre barn har vuxit upp med sin mamma och pappa. Ett hem där de har samlats för att fira födelsedagar och andra högtidsdagar. Alla personliga saker, husgeråd och möbler är borta. En del personliga minnessaker har de tagit tillvara på liksom en del möbler. Kvar är ett tomt skal. De nya grannarna är ivriga att sätta igång – de vill sätta sin prägel på bostaden. Vi ser hur de river ut mycket av det gamla.

Jag pratar med äldsta sonen och frågar hur han mår – hur det känns därinne i hjärtat? Han är tyst en liten stund och säger ”det känns konstigt.” Han fortsätter, ” men det är skönt att det är över, men hur blir det med jul och annat”, avslutar han meningen. Vi samtalar om att nya traditioner kanske kan skapas bland syskonen.

För två veckor sedan nådde mig ett nytt dödsbud. En vän och före detta kollega hade nu somnat in. Det tredje dödsbudet på ganska kort tid. Det är klart att man påverkas. Jag blir känslomässigt påverkad. Jag tänker på allt som vi har upplevt under tjugo år som kollegor och ännu många fler år som vänner. Vi har varit fyra kollegor som fortsatte att träffas genom alla åren. Den cirkeln är bruten, då en är avliden, en är dement och känner inte längre igen oss. Vi är två kvar i cirkeln.

”Livets gång, tidens tand”, tänker många. Ja, det gör jag också, men det går inte obemärkt förbi. Tryggheten rubbas på något sätt – det invanda förändras. Det väcker också tankar och känslor om min egen ofrånkomliga dödlighet. Det väcker i sin tur en insikt om förgänglighet, men också en tacksamhet och någon slags acceptans att allt går inte att påverka. Jag kan inte påverka gårdagen, men jag kan till viss del påverka nuet och de tankar och känslor som jag tänker om framtiden. Det känns gott att veta.

Tack för vänliga ord och kommentarer på mitt föregående inlägg! Det känns så gott i hjärtat!

Kram, Gunilla

(Visited 66 times, 1 visits today)
+1

16 svar på ”Livets gång!

  1. Visst är det tidens tand; livet tar slut. Att känna sorg, att behöva gå igenom den är också tidens tand. För sorgen finns där hur vi än tänker. Den behöver en inte tänka bort, även om en vet att en kan påverka morgondagen och se framåt. Framtiden finns sorgen också har jag lärt. Ibland när jag drabbats av sorg så kommer det liksom fler sorger till ytan. Något jag inte fått tag i när det skedde för det hände så mycket annat just då. Eller ett igenkännande i känslan, det finns ju spår i kropp och hjärna – vilket för mig är själen tillhörande hjärtat.
    Finn trösten i det kommande – och det som fanns. Döden är en del av livet, fast vi skulle gärna slippa den.
    Jag miste tidigt i livet, i vuxen ålder, i medelåldern och nu senast gick 5 personer bort inom drygt ett år.
    Ta väl hand om dig, det gör du som jag förstått dig på lilla tiden vi bloggkänt varann.
    Varm kram. Du får höra av dig om du känner för det <3

    0
    • Tack Tove för din varma kommentar! Ja, sorg och andra förluster är inget som någon slipper ifrån. Det är som sagt så livet är. Du har var jag förstår mist många, så även i unga år och så har det också varit för mig. Varje gång en ny förlust sker, vad det nu är, så kan något liknade komma upp till ytan. Jag har gått en utbildning i sorgbearbetning, och det har varit hjälpsamt både för min egen del och att jag också har kunnat hjälpa andra. Det finns så mycket annat i detta också Tove, men det får jag återkomma till. Det får bli ett eventuellt nytt inlägg om det. Jag har samlat på mig en del nedskrivna tankar och känslor, få se vad det kan landa i.
      Kram Nilla

      +1
      • Ofta finns det mycket annat i den sorg som bli märkbar, kommer ihåg det från egna sorger. Att ha utbildning ger styrka så klart, men ändå ska en genom det.
        Fint om du bestämmer dig för att dela mer 🙂
        Varm kram!

        0
        • Tack så mycket Tove!🙏 Ja, först idag ger jag fig ett tack och idag har jag också i ett nytt inlägg skrivit om sorg och förlust! Den att livet inte alltid blir som man (jag) har tänkt sig. Men livet det går vidare, på ett eller annat sätt.❤
          Kramar🤗

          0
  2. Ja livets förgänglighet. Visst påverkas man och det vore samtidigt hemskt om det gick obemärkt förbi när människor som betytt mycket lämnar denna värld eller drabbas av svår sjukdom. Gamla sorger kan också komma upp till ytan igen. Man måste få vara ledsen och låg ibland. Reflektera men också känna tacksamhet. Extra tufft när det blir så många på kort tid. Fint att vistas så mycket ute i naturen som du gör. Det är en bra ”medicin” tror jag.
    Kram Annika

    0
    • Ja, naturen är så viktig för att både läka i och hämta kraft! Ibland blir det bara för mycket och allt som man påverkas av påverkar i sin tur kropp och själ på olika sätt. Ja, det har varit och är en tuff period för mig och vi alla påverkas ju också av allt som har med pandemin att göra. Men jag tar en dag i sänder… finns inget annat sätt.
      Må gott och tack för din kommentar.
      Kram.

      0
  3. Ja. nog är det livets gång. Alltid så svårt att förstå när en nära anförvant eller när kära vänner går ur tiden. Svårt detta att tömma sitt barndomshem … så många minnen – det går inte obemärkt förbi …
    Varma kramar!

    0
    • Tack Anki – blir glad över att du har hittat tillbaka hit! Ja, det där med att tömma sitt barndomshem… det är inget vidare och det gör i sin tur att jag inte vill samla på mig prylar och annat. Här rensas regelbundet.
      Må så gott!
      Kram.

      0
  4. Ta väl hand om dig och tillåt dig att minnas, sörja och gå vidare. Livet är sårbart och det är svårt att skiljas från dem man tycker om. Insikten om allts förgänglighet kan också få en att glädjas åt livet man har och det märker jag att du gör. Du verkar till att vara en fin personlighet som månar om dig själv och om dina nära och kära. Klart att man ändå saknar och funderar…. och i tider som dessa tycks det mesta bli krångligt och särskilt svårt att hantera med tanke på att man inte ska samlas annat än i specifika fall…
    Ta väl hand om dig <3

    Kram Christina

    0
    • Tack så mycket Christina!🙏 Så fint att läsa ditt svar.❤
      Ja, livet innehåller verkligen olika svårigheter, men också många glädjeämnen! Ibland kommer dock svårigheterna och förlusterna så tätt att det blir svårt att tänka att livet återigen ska kännas glädjefyllt! Som tur är finns vetskapen om att det faktiskt är så.❤
      Kram

      0
  5. Sorgen är tung att bära när människor vi älskar går bort. Det är en hemsk tanke att vi aldrig kommer att ses igen, så oåterkalleligt. Det är många tankar som kommer och många frågor som aldrig får svar. Varför?

    Förstår att det är svårt när grannhuset töms efter så många år. Ett älskat hem försvinner och det är så sorgligt för anhöriga som ska ta hand om allt. Jag rensar också med jämna mellanrum för att inte ha onödiga saker här hemma.

    Ta hand om dig fina du och låt dagarna bli som de blir. Sorg och saknad måste få ta plats och tids nog börjar man se framåt igen. Mina tankar är med dig. Varm kram ❤️

    0
    • Tack så mycket Gunilla!🙏 Ja, sorg och andra förluster, är något som vi alla får förhålla oss till! Kunskap om sorgbearbetning har jag, men det hjälper inte alltid när man befinner sig i andra svårigheter och oro samtidig.
      Idag har jag skrivit mer om förluster.
      Varm kram till dig.😘

      0
  6. Så sorgligt med alla förluster som drabbat dig på kort tid. Förstår att det tar på krafterna och att se vänners hus tömmas måste vara ofattbart svårt. Även om vi vet att våra kära hem bara är till låns och att nya människor kommer att bo där är det något man helst inte vill tänka på. Många svåra tankar smyger sig på i dessa konstiga tider och liksom du söker jag återhämtning och balans i min kära skog. Där finns den läkande energin som får mig på rätt köl igen men sorgen måste få ta den tid som vi behöver.

    Ta hand om dig och du är i mina tankar. Kram ❤️

    0
  7. Välkommen tillbaka, har saknat dig. Grannen rakt över oss somnade in julen – 19 några dagar före julafton. Vi passade varandras hus vid resor, sen blev han ensam och åkte inte i väg på resor, vi skottade åt honom när han bröt benet. Det tog långt in på våren innan huset blev tömt av barn och barnbarn. Sorgligt att se när allt hamnar på en släpkärra för att slängas. Sedan kom nya ägare och då åkte all inredning ut. Det är säkert så att barn och barnbarn hade fullt möblerade hem och huset var i behov av renovering. Nu har vi en barnfamilj mittemot och det är roligt. Visst är det tråkigt när nära vänner och kollegor försvinner bort. En tjejmiddag som på gått under många, många år och så försvinner två. Roligt att du är tillbaka.

    0

Lämna ett svar till Gunilla Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.