Särö Nordanskog – en klar favorit!

En av de underbara vårdagarna som var nu i april, blev det återigen en utflykt till Särö Nordanskog! Platsen som är belägen, strax söder om Göteborg, i norra Halland, har blivit en klar favorit! Som jag säkert har skrivit förut, är det en kustremsa som påminner mig om ”mitt” älskade Italien! Här är det som att vandra längs någon av Italiens vackra vandringsleder. Varför inte Amalfikusten! 🙂 Det som möjligen saknas är pinjeträden och alla byarna med de underbara husen! Men här finns vacker tall – och ekskog och bokskog som växer vid Särö Västerskog. Vackra strandnära hus finns här också! Utsikten är oslagbar och benen får jobba! Det går mycket upp och ned. 🙂

Men vi tar det från början…

Alldeles början av slingan kommer man fram till det här lilla badhuset. Det måste vara med på bild!

Och från andra hållet ser vyn ut så här.

Nu börjar det gå uppför…

Visst är det vackert!?

Underbara vyer som man vill njuta av länge, länge! Lägg märke till Korta jeans, tunnare skor, vårjacka, INGEN MÖSSA! 🙂 Men i skrivandets stund, blåser ”isvindar!”

När vi kom fram till badviken, fortsatte vi att gå mot Västerskog. Det är lika vackert här, men på ett annat sätt. Små skogspartier finns och havet är nära, men det är inte riktigt lika brant på den här sidan.

Klipporna är så vackra längs Västerskog och lite upp och ned är det här också!

Och visst finns det utsiktspunkter här också.

Mot slutet av slingan kommer man fram till en mycket vacker och åldrad bok – och ekskog. En del träd är 300-400 år gamla här! Mäktigt! Tack och lov för naturreservat – att träden får lov att vara ifred!

Alltså vilka fötter – jag menar rötter! Bokskogen med dess silvriga stam är så vacker, men visst är det också vackert när löven spricker ut!

Men mäktigast av dem alla…

En enorm ek och mina armar räckte inte så långt, men det är gott att få vara en trädkramare! <3

På hemvägen passerade vi Sandsjöbackas naturreservat. Längs en vägsträcka såg jag något blått som lyste. ”STANNA” – ropade jag till maken! BLÅSIPPOR! Vi parkerade bilen lämpligt nog vid en parkering strax intill och promenerade tillbaka en kort bit. Jodå – det var blåsippor! Vilken lycka!

Vitsippor om våren är underbart, men att hitta blåsippor här runt Göteborg är inte helt enkelt! Nu har vi fått se dem två gånger i vår och på olika platser. Lycka!

Kram Gunilla

+1

De första blå – och vitsipporna! En vandring mellan Lilleby och Sillvik.

Det finns ett ställe på Björkö i Göteborgs norra skärgård som heter Bovik, ”Pjonken”, där det växer blåsippor. Du kan läsa om det här på bloggen! Den här gången ville vi gå på en ny ”skattjakt”, för att finna de älskade sipporna och då föll valet på Sillvik, beläget på Hisingen.

Sillvik är ett 30 hektar stort naturreservat och är ett skyddat område sedan 1980. Reservatet ligger norr om Tumlehed på norra Hisingen och i området finns en skalbank med mycket värdefull flora. Här växer bland annat: blåsippa, vitsippa, gullvivor, orkidéer bland annat Jungfru Marie nycklar. Sällsynta fjärilar har påträffats här som; mindre blåvinge, silversmygare och ängsnätfjäril. I den östra delen kan du träffa på den sällsynta hasselsnoken! Nu hoppades vi på att finna blåsippor och det gjorde vi!

Vy vid Lillebybadet.

Vår vandring startade vi Lillebybadet, för att vi ville gå den vackra kuststräckan mellan Lilleby och Sillvik, för att därefter promenera den sista biten till blåsipporna vid skalgrusbanken. Om du väljer att inte gå kustspromenaden, så finns det en parkering vid Sillviks badplats. Därifrån promenerar du rakt igenom kolonistugeområdet, upp för hela backen som leder genom området och följ sedan skylt som visar bland annat mot Sillviks naturreservat.

När du ser den här skylten, har du inte långt kvar till blåsipporna, eller till de övriga vackra blommor som växer här. Allt beroende på när du besöker området.

Innan vi tittar på blåsipporna, så några foton från sträckan mellan Lilleby och Sillvik.

Som kanske synes, så var vädret kallt och blåsigt, men soligt med lite molnskyar då och då! Många backar upp och ned med underbara vyer! En sträcka som jag inte hade velat missa!

Jag tror att maken instämmer i det!

Vi passerade Sillviks båthamn och då var det inte så långt kvar till Sillviks badplats.

Efter en kortare sträcka genom skogen kom vi fram till själva skalgrusbanken och till blåsipporna! Nu hade jag en bild framför mig av ett blått hav av blåsippor. Ha inte det för då blir du besviken! Nu har vintern varit kall och våren likaså. Så vad vi förstod på andra ”skattjaktsletare”, så var det nog färre blommor i år eller om vi var lite tidiga!? Men början av april låter ju inte så tidigt.

Du får leta längs ”sidorna”, bland träden och på slänterna, så finner du vad du söker!

Visst är de underbara! Jag har längtat så efter att få se dem!

Vi hade också turen att få se de första vitsipporna och deras tid är ju vanligtvis efter att blåsipporna har blommat ut. Men nu såg vi några sida vid sida…

Delar av Sillviks naturreservat består av skalbankar. En skalbank innehåller till exempel skal från musslor och snäckor. De samlades här då området låg under vatten. Här i Sillvik hämtade man länge skalgrus för att sälja som hönsfoder. Störst var uttaget under åren 1928-1933. Idag finns bara delar av skalbanken kvar. Återigen människans intrång i naturen!

En bit bort från Tumlehedsdalen finns det hällmålningar från stenåldern. I närheten ligger Prästgårdskilen med Bronsålderssundet. Det här är något som vi får återkomma till vid ett annat tillfälle.

När du är vid Skalbanken, så gå gärna uppför berget där du har en fantastisk vy över land och hav. Med hjälp av repanordningen, tar du dig upp!

Här uppe finns som synes en sittbänk med bord, men också fina avsatser direkt i berget. Vid vårt besök behövde vi söka skydd för den kalla vinden.

Vi promenerade tillbaka samma väg, men gjorde en liten avstickare mot Trolldalen. Var lite nyfiken på de där trollen och tomtarna…

Underbar skog att promenera i…

Knotiga, härliga träd och på några ställen grön inbjudande mossa…

Älskar sådan här skog. Tomtar och troll… fanns de? Jodå!


Många tomtar och troll såg vi. Ett paradis för alla julälskare! 🙂

Trevligt inslag och jag kan tänka mig att det har samlats tomtar och troll här länge genom åren. Men så kallt det måste vara på vintern! Särskilt den gångna vintern! Hur överlever de!? 🙂

Strax efter Trolldalen kom vi fram till en liten sjö med grillplats. (Glömde att fota här). Där vände vi, för vi ville inte komma ut på någon större väg, för att på så vis komma tillbaka till bilen vid Lillebybadet. Så vi vandrade tillbaka samma väg, hela vägen och det var inte så tråkigt precis med de vyerna mellan Sillvik och Lilleby!

Vi var mycket nöjda med vår dag, även om vi inte hann att se hällmålningarna! De ska vara väldigt fina här. Men den som spar hen har! Det fick räcka med 1,2 mil i benen! 🙂

Det finns flera vandringsleder och mindre stigar i hela området. Så det är bara att välja!

Kram Gunilla

0