Tulpanfrossa!

Den här tiden på året, får jag en stor längtan efter tulpaner och andra blommande lökväxter! Det gör mycket för välbefinnandet med en bukett blommor på borden. En i köket och en i vardagsrummet. Platser där vi sitter och där vi kan se dem.

Nystädat och kvällsmys!

De slår fort ut… som vackrast på dag nummer två.

Jag köper helst svensk – och närodlade tulpaner och bättre kvalité blir det om de är köpta hos din blomsterhandlare, än de som finns som ”lockvara” i din matbutik. Men någon garanti är det inte ändå! Bäst håller de sig om du ställer dem svalt om natten.

Må gott!

Gunilla

Från vinter till barmark, samt ett litet säkert vårtecken!

Ja, nu är det inte mycket kvar av all snö som föll, i början av månaden! Tyckte om att vi fick vinter och några soliga dagar, men snöblasket och ishalkan som följde, hade jag gärna varit utan! Men så är det som oftast i södra delen av Sverige och inte minst i kustnära områden. Nu är det ju bara januari, så det kan mycket väl bli vinter igen, fast det är nog inte vad jag önskar. Hursomhelst, så är det i alla fall isfritt nu och jag kan styra mina promenader dit jag önskar och vill!

När snön föll blev det ljust och vackert…

Och idag den 21 januari, så såg det ut så här…

Inte så upplyftande…

Avslutar därför med ett säkert vårtecken…

i början av året brukar det finnas engelsk pelargon i blomsterbutikerna. I år inget undantag! Det är den enda pelargon som trivs inne hos mig och de brukar vanligtvis blomma 3-4 veckor! Det går att planterar ut dem senare i sommar, vilket jag inte brukar göra. Har fullt upp med alla mina övervintrande pelargonior! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Goda filmjölksbröd!

Mörkt filmjölksbröd

När jag ska baka, så ska det vara enkelt och gärna gå snabbt! Sedan ska det förstås vara något som jag tycker verkar vara gott! Filmjölksbröd är ett bra exempel på det och det finns många olika recept på det. Här är en av mina favoriter!

Recept för två formar

Ingredienser:

7 dl vetemjöl

4 dl grahamsmjöl

2 dl grovt rågmjöl

1 tsk salt

1 dl solrosfrön

1 dl hela linfrön

1 dl hela, torkade aprikoser (ca: 100g)

1 dl hasselnötter

1 l filmjölk

1,5 tsk bikarbonat

2 dl mörk sirap

Gör så här

Sätt ugnen på 175 grader C

Blanda ihop mjölsorterna med salt, solrosfrön, aprikoser, russin och nötter i en bunke. Nötterna kan grovhackas, samt aprikoserna.

Blanda noga ihop filmjölk med bikarbonat och sirap. Tillsätt mjölblandningen och rörö mycket försiktigt till en jämn, tjock smet.

Smörj två 1,5-liters brödformar väl eller använd bakplåtspapper i formarna. Fyll formarna med smeten och strö över lite mjöl.

Grädda bröden i formarna i den nedre delen av ugnen, ca 1,5 timme. Täck med folie om de blir för mörka. Pröva med en sticka, så att de känns torra. Stjälp upp bröden på galler och låt dem vila inlindade i kökshanddukar i minst 5 timmar.

Tips

Det går att använda olika sorters mjöl: kornmjöl, vetekli, råg. Se bara till att behålla vetemjöl för glutenmängden. (Det står så i receptet, fast jag använde mindre mängd vetemjöl och det gick bra.) Fyllningen går ju också att variera med olika frön eller frukt som skivor av banan och äpple. Jag strör solroskärnor och pumpafrön i botten på formen, samt ovanpå bröden, innan jag sätter in dem i ugnen.

Nu när jag har tid – gott om tid, så har det blivit roligt att baka igen! Maken är också flitig i köket. Nu doftar det av släta kardemumma bullar! 🙂

Lycka till!

Kram Gunilla

På utflykt med lilla familjen till Risvedens naturreservat.

En solig och krispig vinterdag – som gjord för en utflykt, begav vi oss iväg till Risvedens naturreservat. Med på utflykten var ”lilla familjen” som har besökt reservatet tidigare och de ville nu återse platsen, samt visa den för oss. En ”perfekt plats” som gjord för en härlig utedag med korvgrillning, kaffe och hembakad mjuk nötkaka! Att få sitta ute tillsammans och njuta av både naturen, gemenskapen och matsäcken, är något av det bästa som finns! I reservatet finns flera utrustade grillplatser med vindskydd, så den som vill kan krypa till kojs över natten!

Där nere skymtar ”vår” plats för dagen. Vindskydd och välordnad grillplats. Här fanns grilltänger av olika slag, samt stekpanna. Saknade dock en kaffepanna, men vi hade bryggkaffe med på termos. Vedträn fanns inte här, men finns på en del ställen i reservatet. Men sonen hade tagit med, så brasan kunde tändas!

Om naturreservatet

Risveden är ett vidsträckt vildmarksområde och en gammal kronoallmänning med stora natur- och kulturhistoriska värden, beläget i Västergötland mellan Göta älvdalen i väster och sjöarna Mjörn och Anten i öster. Risveden är omkring 20 000 hektar stort och det är Västsveriges största sammanhängande skogsområde. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000. Sedan reservatet bildades 1986 har området utökats två gånger. Risvedens naturreservat består därför av de tre områdena Trehörningen, Kroksjön och Risvedens vildmark.

Djurlivet företräds främst av ett antal intressanta och ovanliga fågelarter. Här finns t.ex. tjäder, fiskgjuse, sparvuggla, tretåig hackspett, nötkråka och rödstjärt. Här finns rikligt med myrlilja och andra intressanta arter som klockgentiana, klockljung och granspira. Typiska fåglar är nattskärra, rödstjärt, orre och skogssnäppa. En utomordentligt vacker stig leder runt Stora Kroksjön och ansluter till Tinnsjövägen i söder och Skogstorpsvägen i norr. En led som jag gärna vill vandra, förhoppningsvis redan någon gång i år.

Utsikten från grillplatsen. Så vacker och vindstilla dag!

En svagt värmande januarisol. Ja, solen står lågt på himmelen och solens strålar försöker sträcka sig över grantopparna och in mellan träden.

Någon var mycket intresserad av både elden och vattnet….

Vår lille prins som tyckte det mesta var mycket spännande, förutom att sitta STILL! 🙂

Det låg en tunn ishinna på sjön, vilket gjorde ytan så mörk och hela vyn blev lite trolsk. I bakgrunden hördes fågelläten, men inget som vi kunde artbestämma.

Ja, vacker natur och en underbar dag! Vägen in i naturreservatet var också mycket vacker. Att åka på små snötäckta skogsvägar kantade av snötäckta granar, fick mig att känna det som om vi var på väg till fjällen. Många skyltar med ”lustiga namn” på platser som vi passerade fanns längs vägsträckan. Undrar just hur platserna har fått dessa namn och vad de betyder. Något att forska vidare i?

Risvedens naturreservat ligger ca: 35 kilometer nordost om Göteborg, så ett vackert och nära utflyktsmål från både Göteborg, Ale och Lerums kommuner.

Ser fram emot nästa besök!

Kram Gunilla

En fantastisk solnedgång!

Efter en underbar utflykt med lilla familjen, kom vi lagom hem, för att se en helt fantastisk solnedgång över vår sjö. Ja, rent av magi! Kan inte minnas att jag sett något så vackert tidigare under alla de år som vi har bott här.

Maken min, vet vid det här laget att sådant MÅSTE förevigas, så vi körde ned till parkeringen för att dels beskåda det hela en stund och för att jag skulle få fotografera. Nu hade jag ”bara” mobilen, men det blev riktigt bra ändå.

Maken parkerade bilen vid sidan om vägen och jag rusade över den och ned mot stranden…

Det var fantastiskt vackert! Molnen som ”dansade fram” över himmelen och speglade sig i vattnet och sjöröken som svepte fram över vattnet, efter en kall, solig och krispig dag.

Otroligt vackert. En kille kom rusande efter mig och fotograferade också. Men den ”lyckosten” hade sin ”proffskamera” med och stativ!

Så fantastisk tur att jag hann ta ett antal bilder, innan solen försvann bakom molnen och sjöröken som dolde speglingarna.

Kram Gunilla

De första tulpanerna!

Det är något speciellt ändå med de första tulpanerna! Redan före jul, såg jag tulpaner i butikerna, men då är det andra blommor som gäller för mig som är mer förknippat med jul.

Efter att hyacinter, amaryllisar har vissnat och att de kära julsaker har packats ned, då vill jag pryda hemmet med tulpaner!

Krispiga tulpaner i glada färger!🌷🍃🌷

Visst är det fint med blommor!? Så fint att njuta av varje säsongs blommor!

Kram Gunilla

Fördelarna och den sköna känslan efter en morgonpromenad!

Idag på morgonen när jag vaknade, var jag så trött och kände inte alls för att gå ut och gå en morgonpromenad! Att jag var trött, berodde på nattens dåliga nattsömn. Något som inträffar ibland utan särskild anledning. Nu vet jag hur gott jag mår efter den där promenaden och har sedan jag började med morgonpromenader upptäckt fördelarna.

Att promenera kortare eller helst längre sträckor, är ju något som jag alltid har gjort, men att bege mig ut i mörker i ur och skur, har inte känts så lockande! Min promenadkompis har snart gjort detta i ett år och i slutet av november, så hakade jag på denna rutin. Något jag verkligen inte har ångrat!

Efter lite mjukyoga för att väcka kropp och själ och sedan en kopp te, klädde jag på mig och begav mig ut i mörkret! Idag dock själv. Riktigt kylig morgon – det nöp i kinderna! Men efter någon kilometer, känns kroppen varm och jag känner av ”glädjehormonerna!” Endorfinerna! Jag har inga problem att gå ut själv. Det är skönt att vara själv med sina tankar och funderingar och låta dem klarna utan distraktion! Men lika trevligt är det förstås att bolla sina tankar och funderingar med någon. 🙂

Efter ungefär en timmes promenad, börjar det ljusna och det är så vackert att just ”gå mot ljuset!” Lite längre fram i januari, februari, kommer vi ju att möta dagsljuset tidigare och kanske då få se solen gå upp.

Under promenaden passerar vi vår kyrka som är vackert belyst. Kyrkan ligger nära sjön och då märks morgonljuset ännu mer.

Frostigt gräs, belysning från andra sidan sjön som speglar sig i vattnet…

Att det är mulet, gör att speglingarna blir tydligare. En del dagar när solen ändå försöker visa sig, går jag gärna ut en stund till för att få en dos av dagsljuset som vi så väl behöver nu!

Igår var en sådan dag med både morgonpromenad och sedan en lugnare promenad och njuta av det solljus som lyckades ta sig igenom molnen.

Hälsofördelarna

Att bege sig ut tidigt på morgon gör att hela dagen ligger sedan framför mig.

Vädret spelar liksom ingen roll, eftersom det ändå är mörkt.

Det blir en god morgonrutin som kropp och själ mår bra av. Tankarna klarnar.

Det är bra att starta dagen med ett glas rumstempererat vatten som sätter fart på hela systemet. Efter den raska promenaden smakar frukosten underbart!

Oavsett tiden på dygnet, så är en promenad välgörande. Morgon, middag eller kväll. Det viktiga är att det blir av!

I en tid som vi lever i nu med rekommendationer och restriktioner, så är promenaderna än mer viktiga. Det hjälper mig definitivt att skingra orostankar. De försvinner inte, men de är heller inte konstanta!

Må gott och ta hand om dig!

Kram Gunilla

Ett nytt år och nya möjligheter om både stort och smått!

Tillbakablickar och reflektion

Några dagar har passerat på det nya året som vi tillskriver 2021! Ett nytt år och nya möjligheter! Lämna eller behålla gamla vanor? Det blir säkerligen både och.

Att blicka lite bakåt och reflektera över året som har gått kan vara bra. Det hjälper oss att se helheten. Ett år som 2020, där hela världen drabbades av en pandemi, skulle kunna beskrivas som ett förlorat år. Ett år som har inneburit att leva med rekommendationer och mer strikta restriktioner. I en del länder mer än så som med ”lockdown!” Pandemin är inte på något sätt över, men det finns ljus i tunneln, genom att vaccineringen mot covid-19 har startat. Men att tro att vi därmed snart kan ”leva som vanligt”, är att lura sig själv! Jag är medveten om att 2020, har inneburit stora svårigheter för många på olika sätt. Vad som har följt i pandemins spår kan inte ha undgått någon!? Men visst kan det också komma något positivt så småningom. Vågar man skriva så?

Ett normalt och vanligt liv

Att återgå till en normalt och vanligt liv kommer att ta tid och frågan är vad var och en menar med det? Personligen längtar jag till den dagen då jag kan röra mig fritt, utan att vara orolig över att bli smittad av covid-19! Att umgås med nära och kära, med nära vänner utan en tanke på rekommendationer och restriktioner! Men också att kunna röra mig fritt ute i samhället i stort – att kunna besöka en teater eller ett museum, eller att ”bara strosa omkring”, på stadens gator, torg och parker! Det är min längtan till ett mer normalt och vanligt liv. Och om jag för ett ögonblick igen, ser tillbaka på 2020, så kan jag se att trots pandemin, har min önskan och längtan redan infriats! Vi har kunnat umgås utomhus med nära och kära och med några vänner. Men den totala friheten saknas och den här ”friheten” har redan fått en djupare innebörd för mig.

Naturen

Naturen har för mig alltid varit en källa till ro och energipåfyllnad. Under 2020 har jag och även maken, vistats än mer där. Promenader och utflykter har varit mycket betydelsefulla för välbefinnandet. Glädjande nog har många fler upptäckt att det går att umgås även ute! Många har träffats ute för att fira födelsedagar, jul och nyår, för att nämna något. Underbart! I november började jag att gå morgonpromenader – något som jag skrivit en del om på Instagram. Det har blivit en ny god vana som jag verkligen mår bra av på olika sätt. Konstigt nog njuter jag av att ge mig ut i mörkret, för att en timme senare, gå ljuset till mötes! Jag ser dagen gry och den ligger framför mig.

Klimathotet kontra behov eller begär!

Något som jag reflekterat mycket över under hela 2020, är att verkligen förstå skillnaden på behov och begär. Vad behöver jag egentligen för att må bra? Vad behöver var och en för att må bra? Vi lever i ett konsumtionssamhälle där våra begär och önskningar påverkar vårt sätt att tänka. Jag tror och hoppas att de flesta inte vill återgå till ett sådant samhälle. Jag vill det inte! Men att hitta en balans och att förstå skillnaden mellan behov och begär, kan säkerligen bli snårigt, men absolut inte omöjligt.

Idag på SVT kanal 1, 20.00, sänds filmen om Greta Thunberg. En film som jag redan sett på SVT-play. Vi får i huvudsak följa Greta under det året som har gått och hennes kamp för att få politiker och allmänheten att ta klimathotet på allvar. Något som jag tog fasta på i dokumentären om Greta är, när hon undrade över var allas vuxnas engagemang är, beträffande klimathotet? Förutom de styrande i världen, var är alla mor – och farföräldrar? Det här är inte barnens kamp! Det är de vuxnas kamp! Vad vill vi lämna efter oss? Jag vill kunna se mina barnbarn i ögon och tala om för dem vad jag och deras farfar stod för. Jag vill att de med tiden ska förstå att vi gjorde förändringar och tog ett större ansvar än vad vi gör idag.

Ja, det här är stora och svåra frågor som vi alla måste förhålla oss till och som vi måste ta på fullt allvar. Tänka är en sak agera är något annat och dessbättre sker redan positiva förändringar. Kanske inte i den takt som vore önskvärt, men ändå! Jag tror på de där med ”ringar på vattnet” och jag ser dem både på nära och på långt håll!

Låt oss vara rädda om det gamla och genuina, låt oss reparera och vårda, låt oss vårda och värna om Moder jord!

Jag lär ha anledning att återkomma… nya tankar och möjligheter kommer att komma. Kreativa och positiva tankar!

Kram Gunilla