En stadspromenad till Stora Katrinelund med anor från 1600-talet!

Vid några tillfällen då vi har promenerat förbi Katrinelunds landeri, så har grindarna till byggnaden varit stängda och låsta. Men den här vackra oktoberdagen, var det till vår glädje öppet! Självklart passade vi då på att bekanta oss mer med huset, dess park och trädgård. Ett underbart hus – ett landeri som har anor från 1600-talet. Dessutom så centralt beläget i Göteborg.

Göteborgs stadsmuseum har identifierat 40 landerier i Göteborg med herrgårdsliknande manbyggnader. Flera huvudbyggnader på Göteborgs landerier finns kvar, men ofta mycket ombyggda. Landerierna har gett upphov till stadsdelsnamn, stadsdelsnämndsområden, primärområden, liksom gatu- och kvartersnamn. 

Det är fantastiskt att Katrinelund har fått stå kvar, med tanke på dess centrala läge, där så mycket annat har fått lämna plats för nya fastigheter och arenor. Bland annat Nya och Gamla Ullevi, Valhalla-badet samt Katrinelundsgymnasiet har alla bebyggts på områden som en gång tillhörde landeriet.

Grindarna är värda att uppmärksammas. Vid entrén till anläggningen finns äldre smidesgrindar med höga grindstolpar i sten. Den grusade gången kantas av klippta popplar som vid vårt besök glödde av gyllengult. Så vackert!

Om Stora Katrinelund

Det var runt 1825-1830 som Stora Katrinelund fick sin nuvarande karaktär. Huvudbyggnaden är ca: 30 meter långt, uppfört av liggande timmer under senare halvan av 1700-talet. Huset har 13 rum, varav stora salen uppvisar intressanta väggmålningar. Stallängan ersattes med flygelbyggnader av trä och en engelsk park anlades med bersåer, slingrande stigar och små trappor. Dessutom byggdes en brygga vid Mölndalsån. Huvudbyggnaden förlängdes och fick sin enkla klassicistiska herrgårdsstil. I samband med det fick stora salen grisailletapeter, som är bevarade än i dag. I mitten av 1800-talet lades det valmade taket om till sadeltak.

Den första arrendatorn Michel Gerritson tillträdde 1638. Han efterträddes av sonen Giert Mickelsson som ägde gården fram till 1658. Från 1659 och framåt fanns ett par olika ägare till Stora Katrinelund, men det skulle dröja till 1683 innan landeriet blev mer känt i Göteborg då rådmannen Volrath Tham flyttade in. Han gjorde om landeriet till sommarboende och delar av den byggnaden ingår förmodligen i den nuvarande huvudbyggnadens stomme.

Släkten Levgren ägde gården fram till 1898, då Göteborgs Stad löste in landeriet. På 1940-talet användes bostadshuset som militärförläggning och 1946 gjordes smärre förändringar när Stora Katrinelund blev ungdomsgård. Huset har även fungerat som vandrarhem. Numera används gården för gymnasieverksamhet. Stora Katrinelund blev byggnadsminne 1973. (Källa: Higab)

Nu har vi rundat hörnet och befinner oss vid husets entré – och trädgårdssida. ”Gamla Ullevi”, skymtar i bakgrunden.

Det verkar också vara någon slags kaféverksamhet i huvudbyggnaden, med tanke på ett antal trädgårdsmöbler som stod uppradade vid ena långsidan. Men tyvärr inte öppet vid vårt besök.

De två flyglarna som vi såg vid trädgårdssidan var i gott skick. Jag kikade in på Higab hemsida som är ett svenskt fastighetsbolag, som ägs av Göteborgs Stad. Där står att läsa att de två gårdsflyglarna uppfördes 1830 i stil med manbyggnaden och att de bland annat användes som vinkällare, vagnsbod och ett större avträde.

Higab äger och förvaltar flera av Göteborgs mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader, däribland Konserthuset, Stadsteatern, Göteborgs konstmuseum, Stora Saluhallen, Feskekôrkan och Gathenhielmska huset som jag nyss gjort ett inlägg om.

Närbild av de två flyglarna med trevliga detaljer!

Så gick vi upp för trapporna mot den övre delen av trädgården, för att se vad som fanns där…

Ja, här höll det på att restaureras och anläggas snirkliga gångvägar i gatsten. Tyvärr vet jag inte vad det är för någon byggnad i bakgrunden, eller vad som ska byggas upp inne i cirkeln. Men jag anar och hoppas på att det är den ”engelska parken” som ska återställas så som det en gång såg ut.

Här ser du Stora Katrinelund sett ifrån Mölndalsån, som rinner en bit bort genom Gårda. Nya träd har planterats och vi såg även odlingslådor som det vuxit både grönt och blommor i under sommaren.

Ja, det är fantastiskt att så mycket är bevarat av Katrinelund. Både interiört som exteriört. Vackra kakelugnar, målningar och ursprungliga tapeter är bevarat och med tanke på alla de olika verksamheter som har ”huserat” i byggnaden, så är det otroligt att det har lämnats orört!

Jag tror att jag har funnit ett nytt område att utforska i ”min stad!” Vilka landerier av de 40 som nämns finns kvar i Göteborg? Älskar man gamla byggnader så gör man! Hus med själ och en gedigen historia – det går jag igång på!

Gunilla

4+

Tankar om hösten och om livets cykler.

Under hösten förbereder sig naturen för den kommande vintervilan. Innan löven faller får vi människor njuta av en sällan skådad färgrikedom. Det är för mig lika vackert och efterlängtat som när vitsipporna breder ut sig och sträcker sina små ”ansikten” mot solen. Då är den långa vintervilan över.

Ja, färgerna är underbart vackra och de skiftar i allt från gyllene toner till djupaste rött.

Hösten ger mig både energi och harmoni. Jag tar vara på varje stund av dygnets ljusa timmar! Jag låter skogens och havets dofter fylla mina lungor med välbehag och syre. Men jag jäktar inte, utan saktar istället ned farten, för jag vill ju uppleva. Se och uppleva med alla mina sinnen. Vara i stunden.

Hösten är en fin tid för reflektion och eftertanke. Ibland leder det till en lust för förändring. Att skala bort onödiga ting och sådant som kanske gnager inombords. Att välja om. Att gå en annan väg. Eller att inse att den föreslagna vägen är den jag vill fortsätta att vandra på.

Hösten påminner mig också om våra olika ceremonier som tar oss genom livets stadier – från födsel till döden. Vi står snart inför en vacker högtid – den då vi tänker på nära och kära som inte längre finns bland oss. Alla helgons dag är den helg på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som har lämnat det här livet. Det är en helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla.

En fin tradition är att dekorera graven på olika sätt och tända ljus. Men kanske det är en tradition som så småningom avtar eller försvinner, då många väljer en plats i en minneslund eller att strö askan ”för vinden!”

På kort tid har vi mist en granne – en mångårig vän, samt en nära anhörig. Minnesstunden har vi framför oss. Dagen och stunden då det är dags att ta farväl.

Mina tankar och känslor kring det, återgår till tiden som är nu. Naturen som förbereder sig för vintervila. Löven som täcker marken och som så småningom blir till jord. Naturens och livets cykler.

Naturen är vacker och livet är det för det mesta likaså. Det är smärtsamt att ta farväl. Det är ett avsked. Våren kommer, våra liv går vidare, men de vi har mist kommer inte tillbaka. Vi kan försöka se dem i allt det som de älskade. I allt det som omgav dem. Även om ett liv har tagit slut, så finns minnen kvar.

Livet är en gåta – något vi har fått till låns. Låt oss leva det så vackert som det bara går.

Ta hand om dig!

Kram Gunilla

2+

Stadspromenad – ett besök till Gathenhielmska huset och dess kulturreservat.

Vilka underbara oktoberdagar det har varit! Vi har njutit av dem i vår ”nya trädgård” och äntligen har det blivit uteträffar med goa vänner! Att träffas ute på gemensamma utflykter eller på en lunchträff är något som jag uppskattar mycket. Något som jag hoppas ska fortsätt framöver också.

Något som det inte blivit så mycket av är stadsbesöken – vi vill helt enkelt inte åka in till centrum. Men att promenera i stadens utkanter gillar vi och det gör vi då och då.

Majorna är en stadsdel som jag skrivit många gånger om och den här soliga lördagen, vandrade vi åter genom stora delar av stadsdelen. Det blev en lång promenad på en mil där vi utgick ifrån Nya varvet med Göteborgs hamninlopp och vidare in mot alla mysiga kvarter med träbebyggelse av skilda karaktär, för att åter tre timmar senare vara tillbaka vid startpunkten. Det blev ett längre stopp vid Gathenhielmska huset och dess kulturreservat.

Gathenhielmska huset är ett kulturminnesmärkt hus vid Stigbergstorget i Majorna. Sedan 1987 ägs huset av Göteborgs kommun. Det inrymmer en bostad på 160 kvadratmeter. Huset blev 1964 byggnadsminnesförklarat. Den 10 juli 1943 fick det som första byggnad skydd enligt 1942 års lag om kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Huset har sitt namn efter kommendören i svenska flottan, Lars Gathenhielm. Det var Lars Gathenhielms svåger, konvojkommissarie Johan Hansson Busck (1690-1756) som någon gång under åren 1743-1747 uppförde huset på en tomt han själv ägde. Huset blev kvar inom makarnas Buscks bröstarvingar en längre tid. Därefter har huset haft ett antal ägare. Repslagarmästaren Mathias Dahlström, köpte huset 1846, och inom denna släkt skulle huset bevaras i 140 år!

Huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader, byggt i karolinsk- eller senbarockstil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad som gör att det liknar ett stenhus. Huset är dessutom Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet, och ingår i Kulturreservatet Gathenhielm. Vid 1700-talets slut fanns det inom reservatet totalt 15 hus.

Två omfattande renoveringar är kända; den första tog Anna Dahlström initiativ till år 1916, då man med hjälp av Röhsska konstslöjdsmuseet återställde mycket i sitt tidigare skick. Det var konstnären och konservatorn Johan Nilsson som på 1920-talet utförde arbetet; en mycket omfattande och noggrann renovering av byggnadens inre. Flera ljusa och intressanta konstverk kom fram vid arbetet, vilka tidigare varit övermålade, övertapetserade eller dolda på annat sätt. Anna Dahlström gifte sig 1920 med Johan Nilsson, och makarna fortsatte därefter gemensamt att återställa det Gathenhielmska huset. (Källa: Wikipedia.)

Det är fantastiskt att huset har klarat sig ifrån alla stadsbränderna genom tiden som har härjat i Göteborg. Och tack vare massiva protester ifrån stadens invånare, så har kvarteren också klarat sig ifrån rivningshysterin på 1960 – och 1970-talen! Emellanåt kan man gå på guidad visning i huset, vilket vi hoppas kunna göra vid något tillfälle. Hela området rustas upp. Framför huset, den tillhörande trädgården och den intilliggande parken.

Det vackra husets trädgårdssida….

En annan vinkel med en ståtlig magnolia – den vill jag se blomma till våren! 🙂

I trädgården såg vi ett rött litet hus som visade sig vara ett lusthus, troligen också ifrån 1700-talet. Det har rustats upp med tidstypiska material som linoljefärg, slamfärg och äldre beslag. Trädgårdens nedsänkta växthus ska återuppbyggas. Det arbetet såg vi spår av.

Det var ganska rörigt i trädgården vid vårt besök, men till våren hoppas vi att trädgården prunkar av träd och blommor!

Ja, allt tar sin tid, men någon hade ambitionen att ta hand om fallna äpplen…

En fin höstbild ändå kan jag tycka! Längst bort i bild kommer växthuset att återuppstå.

Vi vandrade vidare en bit bort längs Allmänna vägen till Gathenhielmska kulturreservatet. Där finns ytterligare några hus bevarade till eftervärlden!

På väg in i idyllen – Gathenhielmska kulturreservatet.

Tänk att flera stadsdelar i Göteborg såg ut så här på 1700-talet! Idyll idag, men kanske inte då det begav sig. Vi har tidigare gått på en guidad stadsvandring genom Majorna och fått lyssna till dess historia genom tiden. Det finns en del likheter med då och nu om man säger så. Fattigdom, prostitution, tiggeri, kriminalitet, arbetslöshet och trångboddhet… men om du ursäktar så håller jag mig till idyllen!

En titt in i en av alla trädgårdarna….

Reservatet skapades år 1936. Kulturminnesföreningen Gathenhielm bildades för att verka för områdets bevarande, vilket lyckades med stöd av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Husen bebos bland annat av intressanta historiska föreningar som Gamla Majgrabbar och Majtöser, Vi Från Vega, Gamla Masthuggspojkar med flera.

Bland kända namn med band till området kan nämnas författaren och konstnären Eino Hanski som under många år bodde i reservatet och har gjort den staty som kan ses längst upp på Pölgatan.

Så fin och representativ staty över en hamnstad som Göteborg.

Ja, det är verkligen en idyll att promenera runt i det lilla kulturreservatet…

Avslutar med en bild som jag tycker ”fångar idyllen”, denna underbara oktoberdag!

Hoppas att du lägger märke till alla bevarade tidstypiska detaljer!?

Vilken fin dag i en miljö som får mitt hjärta att slå lite fortare av välbehag!

/Gunilla

3+

Utflykter och trädgårdsinspiration!

För en vecka sedan blev vårt stora trädgårdsprojekt klart! Det känns fantastiskt och vi är så nöjda med slutresultatet. En stor härlig altan på cirka 55 kvadratmeter, har nu ersatt den gamla som var hälften så stor. Borta är den förvuxna tujahäcken och slipersmuren.

Det har varit några fina dagar, så vi har kunnat sitta ute och njuta och bara koppla av. För det har varit en intensiv månad för att bli klara så fort som möjligt utan att göra avkall på slutresultatet. Men vi har också tagit oss tid till att göra små utflykter – till platser som vi tycker om att besöka. Vi har också besökt några handelsträdgårdar för att få lite inspiration till våra nya trädgård!

Utflykt till Träslövsläge och Tvååker

Promenad genom naturreservatet mellan Träslövsläge och Gamla Köpstad i Halland.

När jag är ute i naturen, så får jag allt som oftast inspiration till att efterlikna naturen i vår trädgård. Att titta på hur färger och former samspelar. Som här med grässtrån, stenar och nyponbusken som breder ut sig och förskönar.

Det är underbart att promenera här – att vara nära havet

Utflykt till Amundsön som ligger söder om Göteborg

Här på Stora Amundsön har vi vandrat många gånger. Det finns också ett flertal badställen runtom på ön. Naturen är skiftande med små ekskogar, ängsmarker, strandängar, klippor och som sagt fina badvikar. Men något bad den här gången blev det inte för våran del.

Vy ifrån Stora Amundsön mot den Lilla Amundsön

Klipporna är mycket vackra här ute och när solen tittar fram, så skimrar de som guld!

Återigen fascineras jag av hur naturen skapar sina rum.

Det var en ganska blåsig dag, men milt och skönt ändå. Att vandra över stock och sten, genom snårig ekskog, upp och ned över berg och klippor, är för mig en underbar befriande känsla.

Trädgårdsinspiration

När vi var på utflykt i Halland, passade vi på att besöka några handelsträdgårdar också. Där kan man få olika tips och idéer till att skapa fina trädgårdsrum med hjälp av växter och inredningsdetaljer. Att inreda såväl inne som ute är något som jag tycker är så roligt och rogivande. Tanken är inte att köpa så mycket nytt, utan vad vi kan göra med det som vi redan har och sedan komplettera med detaljer av det som vi tycker saknas. Trädäcket är ju så stort, så det behövs mycket grönt, textilier och kanske någon möbel för att få till en ombonad känsla. Viktigt är också funktion – att det inte ”bara är vackert” utan också praktiskt. Men nog sätter jag ibland estetik, före funktion! 😉

Något som vi önskar är en klätterväxt som är vacker även under hösten som rådhusvin…

Mycket fint mot en grånat staket eller som här ett plank. Vill gärna omge mig med ”hösttoner”, då sommaren går mot sitt slut.

Eller kanske ett miniträd som ändrar färg vid hösten….

Är också mycket förtjust i ”rostiga ting” som bryter så fint mot sten och grånat trä.

Järn rostar ju om det får stå oskyddat ute, men visst är det vackert!? Är mycket förtjust i gjutjärn….

Kanske inte så vita längre, men med en underbar patina!

Vackra urnor med patina vill jag gärna ha både ute och inne!

Det finns så mycket fint att använda och för min del får det gärna vara gammalt och nött!

Ja, det var lite av varje …

Har tagit lite före – och efterbilder, beträffande vårt trädgårdsprojekt! Kanske jag visar dig några….

Hoppas du njuter av hösten – det gör jag!

Kram Gunilla

3+