Tomtehuset i Vasastan väckte vår nyfikenhet och beundran!

Ett hus som maken och jag passerat ett flertal gånger är ”tomtehuset”, beläget vid korsningen Viktoriagatan/Vasagatan i Vasastan Göteborg. Huset är vid första anblicken inte så vackert om man jämför med andra pampiga byggnader och hus som återfinns i Vasastan. Men om man lyfter blicken och betraktar fasaden ordentligt, då ser man vackra målningar (freskomålningar) på fasaden och runt fönstren. Många gånger har vi undrat när huset är byggt och vem som har utfört målningarna. Det är ett hus som vill uppmärksammas!

Husets fasad mot Viktoriagatan. Vid första anblicken inte så vackert som sagt, men husets målningar har lockat oss till att studera huset närmre. Målningar syns här, men ”tomtarna”, befinner sig på fasaden runt hörnet mot Vasagatan.

Freskomålning i närbild på fasaden mot Viktoriagatan.
Ju mer man studerar fasaden, ju fler fina detaljer uppmärksammas, som förutom freskomålningar, även smidesarbeten, samt putsade ytor kombinerat med vacker tegelsättning. Skickliga hantverkare!

Om fasaden.

Jag fann uppgifter via en artikel i GP (Göteborgsposten) från 2007, om att det gula teglet har blivit tvättat, samt att målningarna har restaurerats. Det ljusgula teglet lär ha varit kolsvart innan det tvättades. Huset hade egentligen aldrig tvättats sedan det byggdes. Nu är det torrblästrat av en fransk firma, som far runt i hela världen och blästrar kulturbyggnader med speciella metoder. Målerikonservatorerna har efter rengöring använt silikatfärg med kalkäkta pigment. Figurernas konturer får svarta prickar, medan hela färgfält täcks av korta streck. Allt för att framtida kolleger ska kunna se skillnaden på gammal och nytt.

Lite historik om tomtehuset.

Tomtehuset uppfördes 1890 för publicisten och riksdagsmannen Sven Adolf Hedlund efter ritningar av arkitekterna Yngve Rasmussen och Hans Hedlund. Den sistnämnde är brorson till byggherren. Huset är ett byggnadsminne sedan den 25 oktober 1982. Arkitekt Hans Hedlund – det namnet känns mycket bekant. Det ska jag strax återkomma till lite längre ned i texten! Övre våningen, som ursprungligen var inredd till fotoateljé, byggdes om till bostad på 1920-talet, varvid ett stort glasfönster mot Vasagatan murades igen och taket förändrades. I övrigt bevarar exteriören i stort sett sitt ursprungliga skick.

Låt oss kika på fasaden mot Vasagatan…

Målningarna på huset, är signerade med arkitekternas och Thorvald Rasmussen initialer samt daterade 4/10 1890. Thorvald Rasmussen var konstnär med tomtar som specialitet och bror till Yngve Rasmussen. Om Hedlund och bröderna Rasmussen själv utfört målningarna är inte helt klarlagt. I alla händelser var målarmästaren Q.W. Bergqvist engagerad i måleriarbetena. (Många namn att hålla reda på!).

I ena hörnet av husets fasad…
Det andra hörnet av fasaden mot Vasagatan. (Lägg på minnet Vasagatan 11-7!).

Väggmålningarna, avspeglar husets första invånare och deras yrken. På målningarna syns tomtar verksamma som arkitekt, boktryckare och fotograf. Alla väggmålningar är bevarade utom i ett fält.

Vad tror du stör mitt estetiska öga på den här bilden?

Nu tillbaka till arkitekten Hans Hedlund.

När hans namn nämndes, så funderade jag på i vilket sammanhang jag hört/läst om honom. Så jag googlade på hans namn och då visade det sig att arkitekt Hans Hedlund, har ritat en rad kända fastigheter och andra byggnader i Göteborg. För att nämna några: Kontoristföreningens hus, Stora Saluhallen, Schillerska gymnasiet, (Gamla realverket) som ligger nära ”Tomtehuset”, samt Amerikaskjulet. Sammanlagt fann jag trettio byggnader i och utanför Göteborg som Hans Hedlund har ritat. Nämnas skall att han i några fall har samarbetet med andra arkitekter.

Kontoristföreningens hus som jag visat i ett tidigare inlägg, då jag besökte Trädgårdsföreningen. Då visste inte jag hur känd arkitekt är Hans Hedlund är och var, samt att så många hus bär hans signum.

Tillbaka till ”tomtehuset” och till grannfastigheten

”Tomteuset” som är en grannfastighet till huset nedan, ritades av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmussen. Husets byggdes åt Sven Adolf (S.A.) Hedlund, som alltså var farbror till Hans Hedlund.

Även detta hus har vackra freskomålningar.

Minst sagt vacker ”nummerskylt” och runt hörnet på huset upptäckte jag något mycket intressant…

Det står: Hans Hedlund & Yngve Rasmussen, Arkitektbyrå! Så det var där de satt och ritade många kända byggnader i Göteborg och bland dem grannhuset. ”Tomtehuset!” Dessa två fastigheter sammanfogades genom en tillbyggnad mellan dem.

Här ser man en skymt av det lägre huset – ”tomtehuset” (till höger i bild) som har byggts ihop med den högre fastigheten.

När jag fotograferade byggnaderna visste jag ingenting om alla ”Hedlunds”, för det finns fler, vilken betydelse och inflytande de har haft över Göteborg. Fastigheten här ovan tyckte jag var så vacker och jag fotade fasaden, för dess vackra målningar. När jag senare började att granska mina foton och söka information om Hans Hedlund – först då förstod jag olika samband om släktskap och om de bägge fastigheterna. Dock har jag inte med säkerhet funnit vem som ritat den första fastigheten – den som det står Vasagatan 11 på.

Avslutningsvis…

Riksdagsmannen Sven Adolf Hedlund föddes 1821 på Mälarön Eldgarn i Färetuna socken. Död september 1900 i Göteborg. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, (Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning) vilket han var fram till sin död den 16 september 1900. Han efterträddes av sin brorson Henrik Hedlund, (en brorson till) som innehade posten till 1917.

Under chefredaktör S.A. Hedlund fick tidningen en liberal prägel. Den mest kända chefredaktören var Torgny Segerstedt som tillträdde 1917 och ledde tidningen till sin död 1945. Segerstedt blev internationellt känd för sin kritik mot Hitler och Nazityskland, som han inledde redan 1933. Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år. Källa: Wikipedia.

Så många olika sammanträffanden med mycket välkända namn!

Tänk så mycket roligt man kan lära sig genom att vara ”turist” i sin egen stad! Kunskap är ju inte tungt att bära!

Kram Gunilla

3+

Eftertraktade landshövdingehus på Erik Dahlbergsgatan Göteborg

Det finns flera återkommande områden och gator i Göteborgs som maken och jag gärna besöker. En av dem är Erik Dahlbergsgatan i Vasastaden. Att jag gärna vill promenera här beror inte på gatan i sig, utan på de landshövdingehus som ligger högst upp på gatan mot något som heter Kapellplatsen. Lägenheterna i de här husen med sina förträdgårdar och med lummiga innergårdar är mycket eftertraktade. Det förstår jag!

Kort historik om husen

De bruna landshövdingehusen tillhörde tidigare Brantdala, eller Brandtdala efter ett landeri som låg i området. Det var ett litet kvarter i utkanten av Göteborg precis på gränsen till Landala. Delar av kvarteret kan faktiskt ursprungligen ha legat i Landala som inkorporerades 1883. Husen uppfördes omkring 1914-1920 i nationalromantisk stil. Ritningarna är signerade Johan Jarlén, en välrenommerad arkitekt som även var en utmärkt gymnast med bland annat guldmedalj från Olympiska spelen i London 1908 på sin meritlista. Johan Jarléns namn återkommer ett flertal gånger då jag söker på landshövdingehus och andra byggnader i Göteborg.

För att vara den 10 november (Fars dag i år), var det förhållandevis grönt i de trevliga förgårdarna. Fina detaljer som de teglade stolparna vid entréerna och de röda takpannorna ovanpå.

Tyvärr var ingen port öppen så att vi kunde tjuvkika hur det såg ut vid innegårdarna.

Varför heter det landshövdingehus?

För att komma till bukt med bostadsbristen bland arbetarna bildades en byggnadsförening på initiativ av snickaren Johannes Nilsson, år 1872. Våren 1874 hade föreningen samlat ihop så pass mycket pengar att de kunde köpa loss ett antal tomter i Landala. Hösten samma år lämnade Nilsson in en ansökan till byggnadsnämnden för att få uppföra två fastigheter, vilka hade den egenheten att källarens bjälklag hade höjts helt över marken. Resterande våningar var utförda i trä. Men nämnden avslog dock ansökan. De menade att det rörde sig om stenhus med påbyggda våningar av trä, och sådana hus skulle likställas med trähus. Byggnadsföreningens hus var sålunda att betrakta som trähus i tre våningar, vilka sedan 1855 hade varit olagliga att uppföra på grund av brandrisken. Nämnden hade emellertid inte varit fullt eniga i beslutet. Två av herrarna hade reserverat sig med motiveringen att stendelen utgjorde en förhöjd källare. Enligt dem var husen trähus i två våningar uppförda ovanpå en källarvåning ovan mark.

Byggnadsföreningen överklagade och fick rätt hos Länsstyrelsen, vilka rev upp byggnadsförbudet. 1876 kunde föreningen påbörja byggandet av det som skulle bli kvarteret Ananasen i södra Annedal. En intilliggande område. Med tiden skulle det bli 24 hus med två trävåningar ovanpå en bottenvåning av fogstruket tegel. Varje gång byggnadsnämnden avslog bygglovsansökningar för sådana hustyper rev länsstyrelsen upp dem. Här har vi förmodligen bakgrunden till hustypens namn. Landshövdingehusen har helt enkelt blivit uppkallade efter Länsstyrelsens chef, det vill säga landshövdingen.

Landshövdingehusen slog snart igenom i byggnadsbranschen. År 1895 blev hustypen laglig, vilket innebar att byggherrarna nu slapp gå omvägen via ett avslag från byggnadsnämnden.

Med tiden kom landshövdingehus, lägenheterna att bli arbetarbostaden framför alla andra i Göteborg. Vid början av 1940-talet bodde nästan hälften av alla göteborgare i ett landshövdingehus.

Vem var Erik Dahlberg som gatan är uppkallad efter?

Erik Dahlberg, arkitekt, militär, byråkrat och tecknare, föddes 1625 ungefär vid stormaktstiden början och avled 1703 vid tiden för Östersjöväldets fall. Han är en symbol för Sveriges stormaktstid och var en sann renässansmänniska.

Erik Dahlberg var en viktig person i dåtidens Göteborg då han bland annat gjorde ritningarna till Skansen Lejonet och Skansen Kronan. Tidigare hette gatan Brandtalagatan, och gick från Nya allén till landeriet Östra Brandtala, som var beläget där Erik Dahlbergsgatan och Föreningsgatan numera korsar varandra. Gatan är cirka 760 meter lång och är en tvärgata till Vasagatan. Den löper från Parkgatan till Kapellplatsen. Gatan namngavs 1882 till minne av greve Erik Dahlberg.

Promenaden fortsatte nerför Erik Dahlbergsgatan mot själva centrum av Vasastaden. I ett annat inlägg ska jag berätta om ”Jeriko”, samt ”Tomtehuset.”

Flera av mina inlägg om Göteborg är populära! Hoppas att du också tycker om att läsa om ”min stad!” Om landshövdingehus kan du också kika under kategorin Göteborg/Majorna.

Kram Gunilla

3+