Septemberdagar!

September – en månad med varierat väder och så har det varit så här långt! I helgen har det regnat här och trädgårdsprojektet har fått vila och vi har istället pysslat och fejat inne i vårt hus. Men imorgon måndag, kommer allt virke till den nya altanen och till staketet som ska ersätta häcken som nu är ett minne blott. Trädgården har tagit mycket tid i anspråk och kommer så att göra en tid framöver, men så fint det kommer att bli och så roligt att göra ”höstfint” där sedan. Det kliar av lust att få börja ”inreda” med lite växter och belysning.

September i vanliga fall är en lugn och behaglig månad. Men jag kan ju inte säga att det har varit så lugnt detta år i september! Men roligt, behagligt och inspirerande och jag varvar matlagning åt ”trädgårdsarbetarna”, med långa sköna promenader i skog och mark.

Här en solig och skön dag, där jag gick på promenad med lille prinsen. Det är så fint med det öppna landskapet. Fälten och Vidderna!

En sten i vardera handen!

Och den lille prinsen är supersnabb, så det gäller att ”hänga med” på hans upptäcktsfärder! Allt som finns längs vägen är intressant som pinnar, kvistar, löv, maskar, vatten, stenar och blommor! 🙂

Röda ladugårdar med gröna dörrar passerar vi på vår promenad. Det hör landet till!

I skogen har det blivit alltmer höstfärger…

Visst är det vackert!?

Det är något rofyllt med färgerna, men också lite vemodigt.

Men grönt finns det – grön frodig björnmossa!

Ett stopp vid skogstjärnet blir det alltid. Måste titta ut över vattnet…

Visst anar du hösten i bilden? Vattnet är mörkt och vassen har ändrat färg, liksom ljuset.

På promenaden från skogen såg jag berberis med röda bär – så fina höstfärger.

Promenaderna är så viktiga för mig tillsammans med uteträningen som är två dagar i veckan. Jag skulle vilja säga att det tillsammans är lite av en livlina! Träningen ger både styrka, energi och balans i tillvaron.

Om tacksamhet…

Det finns mycket att vara tacksam över, vilket jag också påminner mig om dagligen! Att uppskatta vardagen precis så som den är med diverse göromål. Att uppskatta allt det enkla som ryms i sin vardag. Sysslor som kanske inte alltid är så roliga, men som kanske ändå har en mening, en funktion. Guldkanten är nära och kära, barn och barnbarn och vänner. Jag skriver detta för livet kan snabbt förändras… Jag vill påminna dig och mig om det!

Må gott och gör det bästa av varje dag som du får!

Kram Gunilla

4+

Vår lille prins fyller ett halvår idag!

Full av liv och rörelse är han vår lille prins Arvid som kom till världen för ett halvår sedan! Vi hade tänkt fira lille prinsen idag, men Arvid ska själv gå på kalas idag med sin mamma och pappa för att fira en något äldre kusin! 🙂 Kanske det blir ett besök imorgon istället!

Att gosa och busa med Arvid är så roligt. Han älskar att leka ”tittut” och att gosa och pussas.

Det är en stor glädje att ha barnbarn i sitt liv. Att få följa dem på sin väg genom livet. Att upptäcka deras personlighet och inre gåvor. Att se vem som ”bor där inne!” Att få barnbarn är ingen självklarhet – det är en gåva och ingen rättighet.

Vi ses snart Arvid!

Kram från farmor och farfar.

5+

Nu är han här vår efterlängtade prins!

Imorgon är det en vecka sedan den lille prinsen kom till världen! Så efterlängtad av sina föräldrar och av alla oss andra som står dem nära. Så nu har jag mitt kungarike med både stora och små prinsar och prinsessor! 🙂

Men mest och helst är jag fru, mamma, svärmor och en mycket stolt farmor!

Så stort att få uppleva detta en gång till – att bli farmor. Hålla det lilla livet i sin famn och vara nära. Jag fick minsann lite ”egen tid” med den lille och då passade jag på att sniffa och gosa och dra in den där ljuvliga babydoften. Och tänka sig – liten prins somnade om i min famn!

En liten hand, inte större än min tumme….

Mammas fingrar känns trygga. ❤

Är man en stolt pappa så, har man strumpor på där det står PAPPA!

Åh, det ska bli så kul när lilla O ska få träffa sin nya kusin. Hon och jag har läst en bok om hur det är att få syskon och den boken, om den lite busiga bebisen gillar hon skarpt!

En liten prins behöver ju en hel del saker och har man kusiner, så finns det en hel del bra saker att ärva. Men lite nytt kan också behövas…

Lite mysplagg att ha till den kommande hösten… det finns så mycket mjuka fina babykläder….

Den här boken hoppas vi – farmor och farfar att den blir prinsens bästa bok! Måste säga att det var redan nu finns så fina illustrationer i boken med Astrid Lindgrens underbara sagofigurer! Med tiden ska den väl fyllas med egna bilder och texter….

Ja, det är fantastiskt att bli farmor. Att vi – farfar och farmor, förhoppningsvis kommer att skapa lika fina band med den lille som med Olivia. Att med tiden vara nära, uppleva saker tillsammans, och att få vara en viktig och deltagande person i hans liv. Jag har själv aldrig träffat mina farföräldrar och när min morfar dog skulle jag det året fylla sju. Jag har få minnen efter honom, men de jag har ligger mig varmt om hjärtat. Min mormor dog då jag skulle fylla 21 år. Tyvärr fick hon inte uppleva våra söner, men min systers äldsta son. Om hur vår framtid ser ut är inget jag vill grubbla över. Det är nu som är och jag njuter av den varje stund!

Ja, det är ingen självklarhet att bli förälder eller att bli farmor. För några få år sedan trodde jag inte det och det hade ju också fått gå bra! Livet rymmer olika delar – några av dem kan vi styra över – andra inte! Vilken gåva det är att få barn och barnbarn. Livets efterrätt som många säger!

Det som också är så roligt är att min kusin Kristina, blev farmor dagen före mig! Hon är både mormor och farmor, men så kul med två nykomlingar i vår släkt. Om jag nu tänker rätt så är dessa båda gossebarn bryllingar eller fyrmänningar! Så roligt!?

Kram Gunilla

1+

Det självklara är inte alltid så självklart!

Det finns mycket positivt i livet – det tror jag alla kan hålla med om som bor någonstans i vårt avlånga land. Livet innehåller både med – och motgångar. Något som vi alla måste förhålla oss till. Var och en på sitt sätt. Det kan vara tungt, frustrerande och ledsamt att ta sig igenom en motgång och så befriande och glädjefyllt det är när man lyckas! Jag tror alla kan känna igen sig i det. Den tunga känslan av smärta, sorg, vrede, besvikelse eller hopplöshet som byts ut mot ett enda stort glädjerus! I bästa fall blir det så, men inte alltid.

Det som för många är det mest naturliga i världen är glädjen över att få bli förälder! När längtan efter barn kommer och den önskade graviditeten uteblir… det är en realitet för många par! Att längta hett och innerligt och hoppas månad efter månad. Ibland år efter år. Det är en längtan så djup och svår att förstå för någon utomstående. Även för de allra närmaste. Frågor kommer med tiden… frågor som berör barnlösheten. Eller kanske undvikanden… det är inte lätt att veta hur man ska förhålla sig. Inte för någon.

Så händer det! Längtan efter ett litet barn… ett nytt litet liv som snart ska ska välkomnas till världen!

Vår sonsambo med en stor, rund och go mage! En kärleksgåva – så vacker och som den naturligaste saken i världen, men som inte alltid är det! Vi är många runtomkring dem som delar deras glädje – glädjen över att en djup och innerlig önskan snart är sann!

Vi hade en fin stund Tove och jag, då bilderna togs. Vi var ute på promenad och såg oss omkring i de vackra omgivningarna…

En lantlig idyll omgiven av sädesfält, gårdar, men också skog…

Och i skogen bor det ett troll! 🙂

Det målas och målas och grejas både på ut – och insida på deras fina boning! Men det bästa är förstås glädjen i att ett litet knyte snart ska få se världens ljus och få växa upp på landet.

Nej, det är ingen självklarhet att bli förälder eller att få barnbarn! Det är en gåva!

Vi kan inte styra och ställa över allt som sker. Vi kan bara önska, hoppas och tro!

Livet är förunderligt.

Kram Gunilla

1+

Mors dag!

Morgonen har börjat med mys med lilla O som vi hämtade igår! Det är så roligt när hon är här. Hon sprider glädje, liv och lust omkring sig! Vi spelar spel, leker, läser – hon älskar böcker!

Ja, det är en gåva att både få vara mamma till två underbara söner och att få vara farmor! Inget som kan tas för givet!

Igår, då vi hämtade lilla O, fick jag Mors dags fika! En jättegod rabarberkaka med grädde därtill. Idag då vi ”lämnar tillbaka” lilla O, far vi sedan vidare till yngsta sonen med sambo till deras nya fina hus. Där väntas det middag! 🙂 Så trevligt!

Kram Gunilla

1+

Oktober – en innehållsrik och vacker höstmånad!

Oktober – vilken härlig månad med färgprakt, sol, regn, friska vindar och vackra solnedgångar! Vi har fortsatt med vårt trevliga ”projekt” – att besöka de nordligaste öarna Göteborgs skärgård. Vi har också varit på resa till Italien. Rom, Pompeji, Sorrento, Capri och Amalfikusten.  En intressant och innehållsrik resa som inte ”bara” innebar upplevelser, utan vi fick också två nya vänner! Vi har också haft lilla O här och med det har vi nya minnesvärda stunder tillsammans med henne.

Vattenblänk – ett motiv som jag ofta återvänder till. Jag finner det rofyllt att blicka ut över vatten!

I oktober var det många vackra solnedgångar vid sjön. Här är en kväll, då vi satt länge och följde solens väg ned bakom träden och i horisonten.

Tycker det är något vilsamt med vyn. Båtarna som är uppdragna och naturen som förbereder sig för vintervilan. Höstens färger. Vindstilla. Stillhet.

Vi gick mot en annan vik…

Här satt vi tills solen sjönk ned vid horisonten…

Jag är så tacksam över att få bo så vackert – nära sjö och skog och havet är inte långt borta!

Ja, det var en vacker kväll – en fredagskväll, då vi ”fångade ögonblicket” och gick en kvällspromenad!

Så var det höstens färger…

Återigen en vy vid vår vackra sjö…

Vid vår vackra å…

Vid vår fina lekpark. Lönnlöven har så vackra färger…

I dem kan man ha riktigt kul!

Glada, goa Olivia!

Kram Gunilla

 

0