Trädgårdsföreningen – göteborgarnas gröna rum!

Egentligen är jag ingen stadsmänniska – jag trivs bäst vid havet eller vid skogsområden. Men i Göteborg är jag född och delvis uppvuxen och jag har mina rötter där. Under våren har det blivit flera angenäma besök till staden, för att bland annat träffa vänner på en lunch, eller som häromdagen då maken och jag var på utställningen ”Göteborgs garderob.” Är jag i centrala Göteborg, så slinker jag gärna in en stund i göteborgarnas gröna rum som är Trädgårdsföreningen! Om jag har uträttat några ärenden eller suttit och avnjutit en god lunch med vänner, så är ändå behovet att vara för mig själv en stund. Nu är man inte ensam i Trädgårdsföreningen, men en vanlig vardag finns det gott om plats för var och en!

Under vårvintern har jag lagt märke till att det pågår ett arbete med att skapa ett nytt ”grönområde” i Trädgårdsföreningen. Nya träd, buskar, perenner och ängsväxter planteras i den lund som ska spegla det sena 1800-talets stilideal. Nu tar det några år innan det nyplanterade har hunnit växa till sig, men vid mitt besök la jag direkt märke till de nya mjuka formerna på gångstråken. Så som det en gång var i parken då den anlades. Några träd har fällts, för att skapa plats åt den nya lunden. Men samtidigt har det planterats nya träd som Vinnlönn och Amerikansk strimlönn som bättre passar in. Det här området är beläget till vänster om den stora gräsmattan i mitten vid entrén från Bältespännarparken. Enligt deras hemsida så har det sedan 2010 planterats 165 nya träd i Trädgårdsföreningen. Totalt finns det 600 träd i parken av cirka 170 olika trädarter och sorter. För mig och säkert många andra besökare är träden, själva stommen i parken. Träden bildar ett ”grönskande tak” och de är också till stor del stadens lungor!

Trädgårdsföreningen är en av Europas bäst bevarade 1800-talsparker och blev som första park i landet förklarad som byggnadsminne 1992. Tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar Trädgårdsföreningen för att bevara och utveckla delar av parken med det sena 1800-talets stilideal som förebild. I detta är 1800-talslunden en viktig del.

Vid entrén från Bältesspännarparken möttes jag först av en blomsterprakt…

Mycket vacker plantering som gör sig så fint mot den gröna bakgrunden.

Så gick jag åt vänster mot kanalen, där också den nya 1800-tals lunden tar form. Den här sidan av parken där bland annat kastanjeträden står nere mot kanalen är min favoritplats. Nu blommade kastanjeträden…

Som synes, så regnade det, men jag lyckades fota med mobilen samtidigt som jag höll i paraplyet över mig och kameran!

Älskar verkligen den här platsen och särskilt vyerna ut över kanalen. Träden är vackra året om, men nog har jag längtat efter grönskan!

Så till sist promenerade jag en liten bit fram till den nya lunden som börjar ta form…

Nu var det vid fotoögonblicket en del maskiner igång, och det planterades för fullt, så jag får återkomma med fler bilder härifrån då arbetet med lunden har kommit längre. Men mitt intryck är mycket positivt! Den nya 1800-tals lunden passar så väl in!

Nu stundar en välfylld helg, för vår del. Yngsta sonen med sambo flyttar till ny ort, så jag vet vad jag har att göra! 🙂

Därmed önskar jag mina läsare en god och angenäm helg!

Kram Gunilla

0

”Göteborgs garderob” – en liten titt in i den pågående utställning på stadsmuseet i Göteborg!

I Göteborgs stadsmuseums pågår just nu en modeutställning, där det gläntas på dörren till en annan tid. Här möter vi allt ifrån ateljésydda drömklänningar i siden till en liten lappad barnjacka, som slutat sina dagar som isolering i ett torp. Utställningen fokuserar på tiden runt 1880-1930. Mest fokus ligger på kläder för de mer välbeställda i det dåvarande samhället. Inte så konstigt med tanke på att ”arbetarklassens kläder”, slets ut. Det finns inte mycket bevarat helt enkelt! Eventuella tygrester blev till trasmattor eller till något liknande. Men även människorna tillhörande societeten, återanvände sina kläder. Vackra klänningar, dräkter, kostymer, syddes om, när till exempel modebilden förändrades. Hållbar utveckling!

Om du som jag tycker om mode – och särskilt modet ifrån just tiden 1880-1930, så är utställningen en fröjd för ögat. Det finns även herrmode representerat. Nu ska jag inte visa dig alltför mycket, för då blir det inte så spännande för dig att gå på utställningen. Några godbitar bjuder jag på!

Håll tillgodo med mobilbilder!

”Den nya kvinnan” – hon som nu ska slippa hårt åtdragna korsetter och liknade under sina kläder. Ett friare mode, där också vaderna får synas! Den här klänningen är fantastiskt i färg och utförande. Klänning är sydd i rosa sammet, med tidstypisk v-formad urringning och med isättning av rosa chiffong, samt broderade ornament med vita och silverfärgade glaspärlor. Fantastiskt vackert! Klänningen har tillhört: Helfrid Kanold, och bars första gången på ett bröllop omkring 1925. (Kanold: Känt företag i Göteborg, chokladfabrik.)

Mycket vacker som sagt, men nu är jag inte direkt någon ”rosa person”, så min bröllopsfavorit blir den här…

Fantastiskt vacker och tidlös. Den skulle är lika användbara idag enligt mitt tycke!

Någon som hade ”känsla för stil”, var
Blanche Bondes. . Det fanns en hel del bevarat ifrån hennes garderob. (Änkan efter James Fredrik Dickson, Tjolöholms slott).
Jag vill minnas att den här klänningen tillhörde henne.

Den här klänningen gjorde det i alla fall…

Jag är svag för bruna och ”guldiga” toner… så den här vill jag ha! Kanske lite för smal i midjan dock! 😉

Accessoarer var och är också viktiga detaljer…

Blanche (vilket fantastiskt vackert namn) hade kläder för alla tillfällen. Den bruna yllekjolen tillsammans med den benvita sidenblusen – så vackert och snyggt! Till höger skymtar en underbar dräkt – också i min färg! 🙂

När jag började skriva på det här inlägget, kom jag tänka på min mormor och på några underbara foton som jag har på henne. De passar så bra in i sammanhanget! Fotograf är min morfar som hade fotoateljé.

Visst är hon både vacker och ”rätt klädd” i sin charlestonklänning à 1920-tal! Min fina, goa mormor! <3

Om du går till utställningen, (något att också göra för den som turistar vår stad) så missa inte heller utställningen om ”skolplancherna!” Ja, det fanns mycket att se!

Ja, ett litet axplock av en intressant utställning!

Kram Gunilla

0

Saint Andrew´s Church – Följ med till Engelska kyrkan i Göteborg!

Påskdagen 2019 – Maken och jag promenerade i ett vårlikt och behagligt Göteborg. Vi ville gärna se körsbärsträdens blomning vid Järntorget. Det fick vi! Promenaden gick sedan vidare mot ”Fiskekörkan”, vid Rosenlundsgatan och en bit därifrån, ligger Engelska kyrkan och till vår glädje var den öppen! Många, många, gånger har vi promenerat här, stannat till och beundrat kyrkan, men inte kunnat se den inifrån, förrän idag – den aktuella dagen! Det är svårt att förklara varför – men det är något alldeles speciellt med kyrkor. Oavsett storlek – allt ifrån mäktiga katedraler, till en liten bykyrka. Alla väcker de något inom mig. Det har inte direkt med någon ”gudstro” att göra, utan mer kyrkornas historiska värde, samt att det representerar ”det heliga rummet”. Vare sig det gör det eller inte! Var jag än är, när jag är på resande fot, så besöker jag gärna en kyrka. Känslan jag har när jag träder in i en kyrka är, vördnad, andlighet och respekt. Precis som jag upplever inför alla byggnader och enklare hus som har en ”betydande ålder och ett historiskt värde”, för oss människor.

Vid vårt besök, var det knappt en vecka efter den katastrofala branden i
”Notre-Dame de Paris.” (15 april 2019). En brand i en historisk byggnad som påverkade en hel värld! De scenerna som jag såg på tv, är något som jag aldrig glömmer! Att se tusentals parisare bevittna branden från ”Pont de la Tournelle”, påverkade mig djupt. Katedralen fick svåra skador, men en otrolig räddningsinsats, bidrog till att delar av den mäktiga katedralen kunde räddas och även oersättliga föremål inuti kyrkan. Att jag nämner detta – hur sörjande parisare stod tätt, intill varandra och vi andra som fick bevittna det hela via tv-skärmarna är just det som jag försöker beskriva – hur viktig kyrkan är för oss människor oavsett om vi är troende eller inte! Kyrkan som byggnad, som ett ”heligt rum”, är mycket betydelsefullt för många. Därtill det historiska värdet – vårt kulturarv. Notre Dame historia sträcker sig över 800 år. Den har överlevt både revolutioner, två världskrig, och nedsmutsning på grund av miljöpåverkan. Som många parisare sa: ”Notre Dame har alltid funnits. Den ska alltid finnas. Generation efter generation!”

Så åter till vårt kyrkobesök i Göteborg…

Saint Andrew’s Church, även kallad för, Engelska kyrkan, är en kyrkobyggnad som tillhör Engelska kyrkan, där den är en del av Europas stift (Diocese in Europe). Den ligger i centrala Göteborg inom Vallgraven. Den invigdes 1857 och är ett byggnadsminne sedan 30 januari 1978 med skydd för omgivande tomt, interiör och exteriör. Redan 1691 fanns i Göteborg en engelsk församling som 1741 fick religionsfrihet och rätten att bygga en kyrka. År 1759 uppförde församlingen ett trevåningshus vid Östra Hamngatan, senare kallad för det ”Hallska huset”, efter John Hall den äldre. John Hall var vid tiden en känd grosshandlare i Göteborg, invandrad ifrån Storbritannien, född 1735. John Hall lät bygga Gunnebo slott i Mölndal. Hallska huset finns kvar, men går knappast att känna igen som det 1700-tals hus det en gång var. Huset är beläget i hörnet av Östra Hamngatan/Postgatan.
Den första stenen i grunden lades den 19 juni 1855, av en annan känd göteborgare – industrimannen och politikern Robert Dickson.
Robert Dickson (1782-1858) skänkte bland annat 330 000 riksdaler till uppförande av arbetarbostäder i stadsdelarna Haga och Majorna i Göteborg. Släkten Dickson kommer ursprungligen från Skottland. Nuvarande Tjolöholms slott, lät byggas av James Dickson (bror till Robert Dickson) och dennes hustru Blanche Dickson. James Dickson avled strax efter byggstart, så det var Blanche Dickson som färdigställde slottet.

Kyrkan är byggd i en nygotisk stil med fialer, (italienska ”foglia” som betyder nålformig spets, avslut på till exempel en spira). Kyrkan är 24 meter lång och 10,5 meter bred. Det finns fem fönstermålningar i kyrkans östra ände som föreställer, Matteus, Markus, Petrus, och Johannes. De utformades i Skottland och skänktes till kyrkan i slutfasen av byggnationen. Fasaden är uppförd i gult tegel och fönster och portalen är av sandsten. Kyrkan bekostades till hälften genom frivilliga bidrag från församlingsmedlemmar och till hälften av den engelska staten. (Källa: Wikipedia).

När vi kom, så var gudstjänsten avslutad och kyrkan tom på besökare. Men vi välkomnades varmt in att titta in i kyrkorummet!

Redan vid entrén la vi märke till de vackra fönstermålningarna. Men också taket som är målad i en ljusblå himmelsliknande färgton. Vackert!

Fönstren ifrån vänster sida…

Altaret rakt framifrån. Vi ville inte uppehålla dem allt för länge, så i brådskan glömde jag fotografera mot utgången. (Du ser lite av mittgången i den första bilden). Kyrkan rymmer inte så många platser, i förhållande mot många andra stadskyrkor i Göteborg. Jag upplevde den vacker, varm och omhuldande!

Vad betyder en kyrka för dig? Har du någon speciellt minne av ett kyrkobesök? Är det någon kyrka som du gärna skulle vilja besöka? Berätta gärna! Så givande för mig att ta del av just din berättelse.

Kram Gunilla

0

Hanami – att beskåda de fantastiska körsbärsträden!

På sociala medier ser man nu underbara bilder på blommande körsbärsträd och även på magnolia. Det är en ljuvlig tid och när körsbärsträden blommar lite varstans i Göteborg, så vill jag inte missa det!

Hanami som är japanska och som betyder, att beskåda blommor, är en av de viktigaste årliga högtiderna i Japan. I den sydligaste delen av landet firas Hanami i mars medan den i norr firas i maj. Blomningstiden är kort, i regel bara några dagar, så under dessa dagar samlas de japanska familjer, vänner och arbetskamrater och har picknick under de fantastiska körsbärsträden.

På Arkivgatan i Göteborg, återfinns detta vackra körsbärsträd!

Visst vore det en dröm att få resa till japan och beskåda dessa fantastiska träd. Men Japan ligger långt borta och jag tänker att det också går bra att njuta av det som är nära!

Den kortlivade körsbärsblomman ses som en symbol för och påminnelse om det korta och vackra men förgängliga livet. Den har dyrkats sedan urminnes tider och är Japans inofficiella nationalblomma. Dess ankomst betyder också att våren har kommit och att det är dags att gå ut i parken, beundra blomman och ha lite kul. För oss här hemma, tycker jag att vårens ankomst börjar med snödropparna och därefter kommer alla våra tidiga vårblommor i rask takt. Men när körsbärsträden blommor – kan bara hålla med japanerna – vi borde släppa allt för händerna och ha om det är möjligt, picknick under träden. Jag har i alla fall promenerat runt lite i vårt Göteborg och fotograferat några av stadens körsbärsträd.

På Södra vägen finns en del vita och rosa körsbärsträd, problemet i år är att de pågår en del vägarbeten, (hela staden är full av vägarbeten med fula skyltar som stör intrycket) så det var svårt att få till fina foton där.

Längs Södra vägen , nära Berzeliigatan finns en Allé av körsbärsträd.
En bild från förra året, utan störande vägskyltar! Här längs gatan finns flera restauranger, så ”picknicken” får bli där eller bara posera!

Går man förbi Götaplatsen. vidare mor Arkivgatan, finner vi både körsbärsträd, magnolia i underbara små ”förträdgårdar!”

Vid Järntorget, finns också en Allé av körsbärsträd. De förskönar utan tvekan torget. De ger både färg, grönska och skönhet åt platsen.

Det lär vara vackert även kvällstid, då de små lyktorna är tända bland blommorna.

Efter Järntorget, gick jag mot ”Feskekörkan” och där har det också planterats körsbärsträd…

Det finns många olika körsbärsträd i Japan. Den art som på svenska kallas ”äkta körsbärsträd är, ”Prunus serrulata”, ”bergskörsbär.” Den är vanligt förekommande vilt i de japanska bergen. Såg ett program nyligen på Kunskapskanalen om det. Magiskt vackert! Den vanligaste förekommande varianten är en hybrid som heter ”Yohiro.” Dess blommor har fem kronblad och är vita till ljusrosa i färgen. Ett annat vanligt körsbärsträd som blommar sent på säsongen är ”Yae-zakura.” De rosa blommorna bildar stora bolliknande klungor.

Kan detta vara ett sådant tro? Ja, det var ett axplock av vackra körsbärsträd i Göteborg! Hoppas att du också har kunnat njuta av dessa träd i din närhet!

Kram Gunilla

0

Vårkänslor i mitt goa Göteborg!

Idag, när jag skriver så infaller vårdagjämningen – är det inte underbart så säg! Det är lika fantastiskt varje år, den där spirande, varma och goa känslan i kroppen som säger att nu är det vår! Jag njuter av den här tiden, då små blommor sticker upp ur jorden och allt spirar och gror. Nu kan jag börja längta. Längta efter det vackraste som finns. Vitsippor! Men också efter trädens skira grönska och fågelsång.

I lördags vandrade jag genom ett vårlikt Göteborg. Hade en del ärenden, men tog god tid på mig att stanna till och njuta av de tidiga vårblommorna.

Små gula krokusar som tittar upp längs Allén…

Åh, jag blir så glad över alla vårblommorna som är så viktiga i stadsmiljön! Såg flera som stannade upp och fotograferade. 🙂 Hann däremot inte bort mot Floras Kulle. Hoppas att jag kan ta mig dit också innan krokusarna har blommat över.

Mellan Trädgårdsföreningen och Kungsportsbron fanns lila krokusar…

Blommor gör mycket för en vackrare stadsmiljö. Även ståtliga hus och andra byggnader är tillsammans med ”vattenblänk”, viktiga för en attraktiv stadsmiljö. I bakgrunden ser du band annat Bastionsplatsen.

Grön slänt och kanalen som går under vackra Kungsportsbron! Bron går över Vallgraven och den invigdes i juli 1901 av kung Oscar II.

Vid närmre eftertanke, ska jag in till staden imorgon. Det är dags för ett besök nummer två hos optikern! Kanske det också blir ett besök till Floras kulle då! 🙂

Kram Gunilla

0

Örgryte – stadsdelen med de bevarade villorna från förra sekelskiftet, samt de engelskinspirerade radhusen!

Både maken och jag har Göteborg som vår födelseort och även om vi idag bor i en kranskommun, så besöker vi vår stad regelbundet. Vi stadsvandrar gärna, då det är relativt lätt att förflytta sig inom en stadsdel eller från en stadsdel till en annan. Göteborg är ”evenemangsstaden” med allt vad det kan innebära! Men staden har också vackra grönområden, närhet till hav och skärgård. Här finns stadsdelar med särskild arkitektur som är väl värda ett besök. Både för långväga turister, men även för dem som bor i eller nära Göteborg.
Några av dessa stadsdelar, vill jag presentera lite närmre här på bloggen. Områden i vår stad som har en särskild betydelse för oss, men också för alla som är intresserad av stadsarkitektur och socialhistoria.

Göteborg har 21 stadsdelar. De delas även in i s.k. Stadsdelsnämnder. Dessa är 10 till antalet. Primärområde är i Göteborgs kommun en beteckning på ett underområde till ett stadsdelsnämndsområde. De används för planering av kommunala verksamheter som har geografiska upptagningsområden.

En av de stadsdelar i Göteborg som maken och jag ofta besöker är Örgryte med underområden.
Det som jag tycker så mycket om med hela området är variationen av bebyggelsen. Här finns bevarade villor från förra sekelskiftet, samt de engelskinspirerade radhusen med sina olikfärgade träfasader längs Sankt Sigfridsgatan. I området kring Skår, finner vi de pampiga ”funkishusen” med sina kritvita putsade fasader. I Bagaregården har vi många bevarade landshövdingehus.
Blandningen av stora och små villor, radhus och flerbostadshus från flera olika epoker skapar tillsammans fina promenadstråk i en idyllisk förstadsmiljö som det är svårt att inte falla för.
Delsjöområdet gränsar också till Örgryte och det händer ganska ofta, att jag promenerar genom den sträckan av Delsjön som mynnar ut vid ”Förtroligheten” (visst är det ett vackert namn på ett villaområde) och vidare mot Skår, för att sedan ta mig vidare in mot centrala delen av Örgryte. Min mormor och morfar hade ett stort hus med tillhörande trädgård i Örgryte. De har sin grav vid gamla Örgryte kyrka. Det gör att jag också gärna besöker området och graven. Huset finns tyvärr inte kvar. Det revs för att lämna plats för ett köpcenter!! 🙁 (Gårda Focus) Men en blodbok som stod i morfars trädgård finns kvar. Den sägs vara flera hundra år gammal!

Lite kort om Örgryte

När Göteborg grundats 1621 blev Örgryte hem för stadens mest framträdande familjer som gärna byggde sig slottsliknande herrgårdar. Tidigare var området jordbruksmark och de gamla gårdarna som låg här – Skår, Bö och Jakobsdal, fick ge namn till stadsdelens olika delar när den började byggas ut i början av förra seklet. Ambitionen var att skapa en trädgårdsstad efter engelsk förebild.
Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Ett vanligt ord för grus i ortnamn är ”ör”, som till exempel i Örgryte. Namnet är äldst belagt 1485 som ”Ørgrydhæ soghen.” (Örgryte socken) Det är alltså en plats med både grus och sten som ligger bakom namnet.
Till Örgryte hör också: Olskroken, Redbergslid, Bagaregården, Kallebäck, Skår, Överås, Kärralund och Lunden. (Källa: gamlagoteborg.se)  

Vi börjar med de charmiga radhusen vid Sankt Sigfridsgatan…

Åh, jag älskar de här husen och jag är så glad över att de finns kvar med sin charm, snickarglädje och de grönskande trädgårdarna. Sankt Sigfridsgatan fick sitt namn 1925 efter Västergötlands beskyddare Sankt Sigfrid. Gatan berör stadsdelarna Bö, Skår, och Kallebäck och är närmre 2 km lång. Husen är uppförda under 1920-talet.

Inte, så mycket grönska ännu… men det kommer, det kommer!

Några tidiga vårblommor som snödroppar och krokus finns det i alla fall! 🙂

Kände mig lite som en ”paparazzifotograf”, när jag smög runt och fotograferade! 😉 Hursomhelst, så vill jag ju bara visa upp de fina husen!

I närheten av Örgryte nya kyrka ligger flera hus i sekelskiftesstil som jag bara älskar!

Det är en hel del underhåll på de här husen och här behövs det lite kärlek! Men frånsett det, är huset helt bedårande!

Det här huset ligger på samma gata…

Och det här som är ett av mina favorithus! Här är det sommar! 🙂

Samma hus, fotograferat tidigare i år. Perfekt soligt läge för balkongen och den inglasade verandan. Därtill en härlig och inbjudande altan.

Det här charmiga huset ligger snett emot det föregående.


Hur vackert är det inte med vildvuxna trädgårdar? Ljuvligt om du frågar mig! 🙂

Det här huset är också en favorit! I bakgrunden skymtar de färgglada radhusen längs Sankt Sigfridsgatan.

Nyrenoverad gångbro över Delsjöbäcken som förbinder de två delarna av Orangerigatan. Så fint det blev. På andra sidan bron ligger ett flertal charmiga hus…

Lite längre fram blommar i denna trädgård…

Magnolia! Och inte bara här, utan i ett flertal trädgårdar! 🙂

Går vi en bit till och korsar Danska vägen kommer vi till Överås.

Vid Överås, lät James Jamesson Dickson bygga en palatsliknade villa i nyrenässansstil, omgiven av en stor park. Robert Dickson som senare övertog egendomen styckade den 1906 i två delar och det var på en del av denna mark som Örgryte trädgårdsstad kom att byggas. Gatorna fick namn efter de Dicksonska trädgårdarna, som Spaljégången, Apelgången och Orangerigatan.

Villa Överås är unik där den ligger i sin park i engelsk stil. Den har ett stort värde för stadsdelen och för Göteborg. Nu finns det planer på att en stor ”byggherre”, vill bygga tre stycken femvåningshus här och det vore ju förfärligt! Att bebygga denna parkmark anser många är ett kortsiktigt ingrepp i kulturmiljön – utan tanke på historia och framtid. Området finns med i Göteborgs bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, det ingår i Översiktsplanen för Göteborg som ett område med särskilda stora värden. (Källa: www.orgryteföreningen.se)

En bit härifrån, finns ytterligare ett gammalt hus i nationalromantisk stil som har allt det där extra…

Är det inte underbart, så säg!?

Avslutningsvis ett foto på andra fina radhus…

De har mer sammanhållen färg och har mindre förgårdar. Men inte mindre charmiga ändå!

Ja, Örgryte tillhör absolut mitt favoritområde att promenera i! Lätt att ta sig vidare mot Delsjöområden, till andra delområden i stadsdelen och vidare in mot Göteborgs centrum. Vill du inte gå, så åk spårvagn! 🙂

Kram Gunilla



0

Att se det stora i det lilla – det är vad jag vill inspirera till!

I stora drag handlar mina inlägg om naturupplevelser, utflykter, resor, litteraturtips, samt om fysisk och psykisk hälsa. Det är ämnen som jag ”brinner för” och som jag tycker är inspirerande att skriva om. I dessa dagar då vi ska tänka ”klimatsmart”, vill jag bland annat inspirera till att i första hand utforska sin närmiljö och i andra hand, välja utflykter/resor inom Sverige och övriga Norden. Under den senaste tiden har nog de flesta blivit medvetna om vilken negativ inverkan det har på klimatet att flyga. Men för att ta sig från punkt A till punkt B är det ibland det enda alternativet. Jag tror att många kommer att välja andra alternativ som till exempel: semestra på hemmaplan eller välja tåg för att ta sig ut i Europa. Ännu så länge verkar det både dyrt och krångligt. Men jag hoppas och tror att efterfrågan kommer att bidra till att olika researrangörer erbjuder nya koncept som är mer klimatsmarta. ”Flygskam” är något som har uppstått i spåren om debatten på att koldioxidutsläppen drastiskt måste minskas. Jag är uppriktigt orolig över hur Moder jord mår. Det är säkert du också! Men jag tror inte att ”skuld och skam” är något som bidrar till något positivt. Utan det är som alltid att komma till insikt – att vilja förändra, fundera över vilka alternativen är. Att alla bidrar på flera sätt. Återigen – det finns så mycket vackert och inspirerande att upptäcka på nära håll och går det att kombinera upplevelsen med att vara fysiskt aktiv, ja då är mycket vunnet! Både miljö och hälsa.

Göteborg är min stad. Vår stad står inför stora utmaningar på olika sätt. Att Västlänken byggs innebär stora ingrepp i olika delar av Göteborg. Meningarna går isär om dess sträckning och om den behövs överhuvudtaget! Broar repareras eller rivs och nya tillkommer. Det är och kommer vara en stad under ”belägring” under en längre tid. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att Göteborg ändå är Göteborg. Min stad som jag vill berätta om utifrån mina perspektiv. Visa hur trivsamt det är att besöka vår stad oavsett om du bor nära eller kommer hit som turist. Jag skriver om olika stadsdelar att besöka och inte minst Göteborgs vackra skärgård. Den norra och den södra. Därtill ger jag tips på utflyktsmål som ligger nära Göteborg.

Under vintern har jag haft många sjukdagar och jag har behövt/behöver ligga lågt med skrivandet och träning. En och annan stärkande promenad är vad jag har mäktat med. Nu hoppas jag slippa fler ”baskelusker!” En sådan där stärkande promenad i veckan blev det i ett koloniområde, nära Askim i Göteborg. Jag vet inte riktigt vad just det området heter. Hursomhelst för att komma dit går man mot Marholmen och förbi den mot den lilla viken. Där ligger ett flertal små stugor på höger sida. Går man vidare, en bit upp för en backe på höger sida, kommer man så till det koloniområde som vi besökte.

Underbara små stugor som väntar på det första besöket av sin ägare! Kanske den tidiga våren har inspirerat till att redan ha varit där?

Helt klart har jag en förkärlek till röda små stugor. Kanske det väcker något ”ursvenskt” inombords!? Det här var vårt andra besök i området. Vi var här senast under sensommaren i fjol och då var det fortfarande sommarblomster i de små trädgårdarna.

Men nu har vi vår. Till glädje för många – lite jobbigt för andra som har pollenallergi! Men visst är våren vacker ändå!

Hur tänker du kring det här med att flyga? Kommer du att vara mer i din närmiljö? I Sverige? Har du eller kommer du att besöka någon eller några av de utflyktsmål som jag beskriver? Eller kanske mina tips ger inspiration till att besöka något liknande som ligger närmre dig än de platser som jag hänvisar till?

Må så gott och jag önskar dig en trevlig helg!

Gunilla

0

Ett vårbesök i Botaniska trädgården!

Igår, onsdag hade vi en underbar vårdag här i Göteborg och vi passade på att besöka Botaniska trädgården. Det var precis vad jag behövde – att komma ut i solen, njuta av de första vårblommorna och av medhavd fika! Med den stärkande solenergin och promenaden hoppas jag få vara frisk nu. Det ena har avlöst det andra, när det gäller sjukdagar för min del, så nu får det vara nog!

Vintergäck – visst är de underbara!? De lyser som små extra solar där bland löven. Blomman får gärna ”gäcka vintern!” 🙂

På några ställen blommade hasseln. Så vackert mot den klarblå himmelen. Det sägs bli ett värstingår för pollenallergiker! Besvärligt förstår jag… och så synd att inte kunna njuta av det vackra.

Visst blir man även glad av att se krokusar! Krokus är ett släkte i familjen irisväxter. släktet har ca: 80 arter. De förekommer i huvudsak i Medelhavsområdet, men några arter förekommer även i Mellanöstern, Centralasien, Kina och Pakistan. Mest känd är saffranskrokus, men även vårkrokus som är en mycket vanlig trädgårdsväxt i Sverige. Vet du förresten hur många krokusar det behövs till ett kilo torkad saffran? Gissa innan du läser svaret sist i inlägget!

Bra att så gott som alla blommor/växter, har skyltar i Botaniska trädgården. Alltid är det något namn som fastnar! Om inte, så kanske nästa gång! 🙂

Cyklamen som vi njuter av som krukväxt under senhösten här hos oss. Här en minicyklamen som även den är vanlig i Medelhavsområdet. Jag har sett blomman i bergen i Italien. Så söta.

Ja, vi fick njuta av en hel del vårblommor. Ett område i parken har många vackra träd och partier med berg och mossa. Även om jag uppskattar alla blommor, så är det något särskilt med det här gröna och lite ”vilda” delen av parken. Inte bara jag trivs där, utan också alla småfåglar. 🙂

Visst får vi alla energipåfyllning de här underbara solskensdagarna! Önskar innerligt nu att det blir många sådan framöver och det blir det så klart!

Här kommer svaret på frågan: Blomningen sker i oktober till december och det krävs 100 000 till 150 000 blommor som måste plockas och rensas förhand. Därav är saffran världens dyraste krydda!

I morgon blir här sol! 🙂

Gunilla

0

Tidiga vårkänslor och nya tag!

En av helgdagarna promenerade vi en lång promenad i området runt Majorna i Göteborg. Då och då tittade solen fram och genast kändes det lite vårligt. Inne i Göteborg var all snö borta. Inte konstigt då det och regnet och varit plusgraderna under flera dagar. När snön är borta – ja då längtar jag efter våren. Fast det är ändå lite för tidigt – det är ju ändå bara februari. Att ljuset är tillbaka märks allt tydligare och det gör skillnad för vintertrötta människor!

Vid hamninloppet, vid Älvsborgsbron syntes det tydligt både på ”lördagsflanörer” och på alla fåglarna där att det var något vårligt i luften. Måsarna skriade och duvorna kuttrade.

För några få veckor sedan var här fullt med snö, men nu ett minne blott!

Den här sträckan mellan Klippans båtförening, förbi Röda sten och bort mot Nya Varvet, har vi promenerat och cyklat hur många gånger som helst. För den som vill är det härligt att cykla ända ut till Saltholmen. Därifrån går skärgårdsbåtarna ut till den södra delen.

Tycker om ”rostiga föremål”, därför fick det vara med på den här bilden och husbåtarna. i bakgrunden ser du den stora bockkranen på Hisingen vid Eriksbergs forna båtvarv.

Några videkissar längs promenaden gav hopp om vår och om att ”ta nya tag” och så sakteliga börja träna som vanligt igen. Får pröva och hoppas på att kroppen känner sig redo för lite mer än promenaderna. Inget fel i det, men längtar efter zumba och yoga.

0

En vinterpromenad på naturslingan vid Jungfruviken på Hönö!

I strålande vinterväder bestämde vi oss för att promenera naturslingan på Hönö och njuta av det vackra vintervädret! Vi har gått här tidigare, för flera år sedan, men då var det sommar och det var innan vi började med vårt lilla projekt – den att promenera på alla bebodda öar i Göteborgs skärgård. De öar som hittills har fått besök av oss ligger alla i den norra skärgården och de tillhör Öckerö kommun och ligger i landskapet Bohuslän. Om du vill läsa om våra besök, så finns de beskrivna här på bloggen under kategorin, ” Göteborgs norra skärgård.”

En informativ och tydlig tavla som visar naturslingan, men också om växt – och djurriket, samt badplatser och annat som är värt att uppleva. Slingan är vacker att gå året om, men självklart så såg vi inget vid vårt tillfälle, som hör den gröna årstiden till! Däremot fick maken ett mycket nära sällskap en stund av en liten nyfiken rödhake! Den slog sig ned på armstödet på den bänk som maken satt på. Antagligen hungrig. Vi följde den gröna slingan som syns på bilden.

Längd

2,2 km beroende på hur man går.

Svårighetsgrad

Lätt, så länge man följer slingan.

Utgångspunkt

Utgå antingen från Parkeringen finns vid Hönö Kyrkogård eller längs vattnet på Bustadvägen till höger vid Fotöbron. Vi startade vid Fotöbron. Slingan går nära havet och du passerar två badplatser. Jungfruviken och Halse Långe. Slingan passerar också genom blandskog. Det finns bänkar och bord med grillplats lite varstans. Så det är bara att slå sig ned och njuta av matsäck och av utsikten. Om du har parkerat vid Fotöbron och vill gå lite längre, så promenera också över till Fotö!

Fler tips vid besök på Hönö

Naturreservatet Ersdalen utgör den nordvästra delen av Hönö. Landskapet är bergigt och jordfattigt och präglas av väder och vind. Trots kargheten är floran relativt artrik. Strandlinjen är sönderskuren i vikar och uddar. Här finns ett rikt fågelliv.
I Ersdalen finns goda möjligheter till bad, motion, lek, fiske med mera.

Tag färja från Lilla Varholmen till Hönö. Vid första rondellen på Hönö, tag vänster. Tag höger vid Statoil. Följ Lökholmsvägen, sväng höger vid Rödvägen och vänster vid Ersdalsvägen. Parkeringsplats finns.

För den som vill kombinera promenaden med lunch eller shopping, så finns det ett flertal butiker, matställen, kaféer att välja på i områden vid Hönö Klåva som ligger vid hamnen. Hursomhelst är där trevligt att bara gå omkring och njuta av havsnära miljö.

Lite kort om Hönö

Namnet Hönö har sitt ursprung i det fornvästnordiska ordet hein, som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar. Hönö har haft gott om odlingsbar mark och var i äldre tid en utpräglad jordbruksbygd. Fram till mitten av 1800-talet var bebyggelsen på ön koncentrerad till fyra byar: Hult, Heden, Röd och Gårda. Även fisket har dock varit betydelsefullt, 1945 fanns det 123 fiskebåtar stationerade på Hönö. Under andra världskriget gick åtta båtar förlorade, 27 fiskare omkom till sjöss och 53 fiskare kom att hamna som krigsfångar i Tyskland. Ön är även känd för Hönökakan som började tillverkas här 1904. Hönö är den till ytan största av öarna och har också flest invånare. (Ca: 5 630 invånare, 2016/2017. Källa: Wikipedia.)

Vår upplevelse på Hönö Jungfruviken

Jag tror att badviken här är Halse Långe. Tänkte inte så mycket på det där med badvikar, eftersom det inte var läge för ett dopp i det blå! Om man inte vill vinterbada förstås?! 🙂 Vi njöt av vinterlandskapet, hittade en bänk nära vattnet, där vi intog vår fika. Precis när jag fikat klart och gick ned närmre mot vattnet för att ta några fler bilder, så kom den lilla rödhaken och slog sig ned alldeles nära maken. 🙂

Visst är landskapet i skärgårdsmiljö vackert även på vintern!?

Vi mötte några ”flanörer” längs slingan som verkade njuta av solskenet och vinterlandskapet. Men ändå ganska få med tanke på det vackra vädret!

Vi närmade oss Jungfruviken och de små skogspartierna. Men innan vi kom fram till lövskogsområdet, efter badplatsen, passerade vi kyrkogården. (Tog inga foton där.)

Ovanligt mycket snö för att vara i skärgården – härligt är det!

Slingan här på Hönö, går liksom de flesta andra ute i skärgården längs havet, men också genom blandskog. Tycker mycket om variationen på slingan.

Landskapet förändras verkligen med årstiden och det är just det som är tjusningen! Skulle inte vilja vara utan de här vinterdagarna, även om ”den gröna tiden” på året har sina absoluta fördelar.

Så var vi åter framme vid bron till Fotö – densamma som vi faktiskt har cyklat över och tillbaka! Det är några år sedan och till våren, kanske vi prövar på det igen! Ganska så tufft om de flesta ”växlarna” sitter i benen som det gör för oss! 🙂

Bron ser inte så brant ut, men det är en lååång stigning!

Må gott i Vintersverige!

Gunilla

0