Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!

Igår sändes andra avsnittet ur en dokumentär på Sveriges television – ”Är du där pappa?”. Om du inte har sett programmet, som finns på Tv-play, så uppmanar jag dig att göra det! Programmet är en dansk produktion som tar upp det svåra när en familjemedlem – i det här fallet, pappan drabbas av demens i en ålder av 68 år och hur det påverkar hela familjen. Många av oss kanske har upplevt sjukdomen på nära håll och vet hur smärtsamt det är för alla inblandade. Vi får följa familjen och uppleva de svåra besluten och hur sjukdomen påverkar var och en i familjen. Måste tillägga – vilken underbar familj mitt i det svåra! <3

Demens – varför får några demens eller Alzheimers sjukdom? Cancer, reumatiska sjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar, diabetes… går det att förhindra på något sätt?

Jag har läst en intressant bok, ”BLISS – De nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, skriven av, Maria Borelius. Maria Borelius har en fil.kand. i fysik, biologi och matematik samt en masterexamen i vetenskapsjournalistik. Hon har också varit programledare på Sveriges television för bland annat ”Vetenskapens värld.”

Jag har inte läst någon bok av författaren tidigare och därmed inte hennes första bok i den här serien. Den första heter ”Hälsorevolutionen : vägen till en antiinflammatorisk livsstil” . Båda dessa böcker behandlar helheten, maten, forskningen, träningen, skönheten och insikten om hur jag kan komma ”en god hälsa” ett steg närmre. För något entydigt svar finns ännu inte på hur och varför vår ”livsstilssjukdomar” uppstår.

Om boken

I den här boken fortsätter Maria Borelius att följa olika forskare och gurus tätt i hälarna och lägga det spännande livspusslet för hur vi når ett ännu bättre jag. Ett friskare jag! Vi får bland annat följa med författaren på hennes spännande möten till Wales, Los Angeles, San Francisco och till Japan, där kvinnorna lever längst i hela världen.

Det som fångande mitt intresse för boken var när författaren beskriver hur hon får ett akut ryggskott när hon är på resande fot och det trots alla omställningar hon har gjort under en längre tid till ett friskare liv! Jag som själv har ”ryggproblem”, blev intresserad av hur hon resonerade kring detta faktum och om hon skulle finna några svar. Vidare fångandes jag också av vad det är som gör att till exempel kvinnorna på den japanska ön Okinawa lever så länge. Inte bara länge, utan de behåller sin vitalitet långt upp i hög ålder. Den japanska ön Okinawa är en berömd så kallad ”blå zon” eftersom dess invånare har den längsta förväntade livslängden i hela världen. Ön är en av få platser i världen med ett mycket högre antal invånare än genomsnittet i åldern 100+ år. Det finns fler sådana ”blå zoner”, där befolkningen lever ett långt och friskt liv. Sardinien i Italien har världens högsta koncentration av hundraåringar!

Vad har människor i dessa områden gemensamt och varför lever de så länge? Hur kan de undvika kroniska åldersbetingade sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens? Vilka av deras livsstilsval har betydelse i detta avseende? Ja, Maria Borelius försöker få svar på dessa frågor i de möten hon presenterar i sin bok. Det är intressant att läsa om ”låggradig inflammation, om vår ”schimpanshjärna” som ska jämställas med vår ”urtidshjärna” och som har svårt att kommunicera med vår ”nya hjärna”. Nutidsmänniskan! Slutklämmen i Marias Borelius bok är att det råder en bristande samsyn kring olika forskningsresultat om hur vi lever ett långt och friskt liv! Vi lever ju allt längre, men långt ifrån alla lever ett långt och friskt liv!

Jag tror att det ligger en sanning i att se över kosten, sömnen, och motionen till ett friskt och långt liv. Men också ett liv som innehåller ett meningsfullt liv och ett harmoniskt liv som är så långt borta som möjligt ifrån stressens skadeverkningar! Stress är för mig en källa till felaktig kost, för lite sömn, för lite motion och bristen på att uppleva glädje och harmoni i livet! Det var också stress (många åtaganden) som orsakade författarens akuta ryggåkomma! Igenkänning hos mig!

Det här med låggradig inflammation som också kan drabba hjärnan… gör ju att jag verkligen vill lära mer, ta till mig olika forskningsresultat. Jag tror verkligen på helheten vad det nu står för och som kan vara det som Maria Borelius har sammanfattat i ”Bliss!”

Vad står Bliss för? 

Boosta med antiinflammatorisk mat. (t ex grönsaker, bär, nötter, omega-3, goda bakterier)

Lägre intag av mat som driver inflammation (t ex socker, gluten , transfett, laktos)

Igång  (rör på dig varje dag!)

Stillhet (en stunds daglig aktiv vila/yoga/meditation, god nattsömn)

Sök upp din förundran  (det vackra, magiska i livet)

Det är helt klart en intressant bok och ska inte ses som ytterligare en ”diet” att följa. Utan, mer en bok om en livsstilsförändring som ska vara livet ut. Det känns positivt att jag har själv har gjort flera omställningar i livet som har lett till en bättre hälsa. Förändringar som ligger i linje med Bliss! Men precis som Maria Borelius beskriver i sin bok om med – och motgångar, så har ju jag det också! En del dagar är det lättare att leva enligt Bliss, andra dagar är det inte det! Maria delar med sig av sina olika erfarenheter på ett roligt och positivt sätt!

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner. Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol. (Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.)

Min slutsats

Det är min övertygelse att vi alla kan leva hälsosammare, utan att det blir tråkigt! Jag förstår egentligen inte det resonemanget – att det är tråkigt att leva hälsosamt! Det handlar ju inte om att inte få njuta av ”livets fröjder” oavsett om det gäller mat, dryck och upplevelser.

För mig handlar hälsa om sans och balans och om att förstå sin ”schimpanshjärna”, för att använda författarens uttryck! Det handlar om att ”ställa om” – att ta eget ansvar för sin hälsa. Jag tror att ”alla nycklarna samverkar!” Kost som är tillagad från grunden, utan tillsatser och där köttintaget är reducerat. Jag tror också mycket på att inte överäta – att inte ta om hur gott det än smakar! Jag tror på daglig motion som kan betyda att fixa i sin trädgård eller gå en rask promenad. Att säga nej för att kunna säga ja! Att rikta blicken inåt likväl som utåt! Att vara nyfiken och våga pröva nytt! Se på Dagny Carlsson – en underbar person och bloggare som vet att ”sätter jag mig ned så dör jag!” Dagny som har fyllt 107 år och som är så nyfiken på livet! 🙂

Lev väl – lev länge!

Kram Gunilla

Det där med våra ägodelar…Två boktips som du inte vill missa!

Helgen har varit intensiv – som jag skrev i mitt förra inlägg har yngsta sonen med sambo flyttat in i sitt nya fina hus! Ena dagen gick det stora flyttlasset och allt skulle in i det nya hemmet. Dag två städade och fejade vi i den gamla bostaden. Att byta bostad är inget som sker i en handvändning – det är så många saker som ska packas ned och packas upp och hitta sin plats i det nya hemmet!

Inför ett flytt är det bra att passa på att rensa, sortera, skänka och sälja saker som inte behövs längre. Vid ett flytt kanske man noterar hur mycket prylar som finns i hemmet som inte behövs och varför de har blivit kvar!? Men många av ens ägodelar har naturligtvis ett användningsområde eller det är minnessaker som betyder något. I samband med flyttningen kom jag att tänka på två böcker av samma författare som i högsta grad har med vårt hem och med våra ägodelar att göra. Jag funderar över om författaren är medveten om den ”röda tråd” som böckerna har, eller om det är en slump att det handlar om ”ägodelar”, men ur helt olika perspektiv. Det här är min helt personliga tolkning! Jag rekommenderar att läsa båda böckerna i turordning och kanske du gör liknande reflektioner som jag.

Bok nummer ett är ett boktips ifrån min bloggvän Annika med bloggen Halmhatt och mamelucker! Den heter: ”Grejen med saker”, Författare: Helena von Zweigbergk.

Foto: Pia Ulin.

Det finns ett antal böcker på marknaden om att ”rensa i röran” och ”göra sig av med saker”. Vilket i och för sig kan vara riktigt. I Grejen med saker undersöker Helena Zweigberk vårt förhållande till saker. Varför känns de så viktiga att skaffa och vad betyder de egentligen för oss? Många föremål i Helenas hem bär på en historia, men också med känslor som skam och tröst. Vi får följa med in i Helenas hem och ta del av hennes berättelse tillsammans med konstnären Cilla Ramnek och fotografen Pia Ulin. De har fria händer att utforska Helenas hem. Enskilda saker plockas fram, föremål grupperas om och berättar plötsligt något annat.

Vi lever i en tid då vi ena stunden uppmuntras till konsumtion. I nästa stund ska vi vara miljömedvetna och begränsa våra inköp. Det är bra! Det är populärt att handla på loppis, köpa vintageprylar och antika föremål. Det är som om våra ”samlarimpulser” har fått en ny skepnad! Istället för att köpa nytt, köper vi vintageprylar, ”som bär på en historia!” Men vems historia då? Jag tycker om vintage och köper hellre av det, än nya föremål. Men samtidigt så kan ett nytt föremål, inköpt vid ett speciellt tillfälle, få betydelse för oss längre fram i tiden.

Nu handlar inte boken om konsumtion i ordets direkta betydelse, utan mer om vilka känslor som styr våra impulser att köpa just den där ”prylen”? Varför blir den kvar om vi inte tycker om den? Det handlar om att omvärdera och se på våra föremål med nya ögon och låta saker få byta plats. Att göra stilleben av få saker och låta dem få ”glänsa!” Det finns fina fotokollage över Helenas ägodelar i boken.

Bok nr två: ”Totalskada”. Författare: Helena von Zweigbergk.

Foto: Gunilla Johansson

När jag var på biblioteket, såg jag den här boken bland ”nyheter” och la direkt märke till bilden på haren och sedan på den oväntade titeln! Efter ha läst de här två böckerna kommer jag sannolikt läsa fler av Helena von Zweigbergks böcker!

Totalskada är en mycket genomtänkt titel som i ett enda ord sammanfattar läget i Helena von Zweigbergks relationsroman. En bit in i boken kommer svaret på titeln som är mycket träffande!

Boken handlar om Xavier och Agneta om deras långa relationen och om deras två gemensamma barn och om Xaviers dotter. I takt med tiden och med att barnen flyttat hemifrån har avståndet dem emellan ökat allt mer. Det finns ett outtalat tomrum i deras relation som ingen av dem riktigt vet hur de ska fylla. Så händer det som inte får hända – en katastrof utifrån! Totalskada! Jag undviker medvetet att skriva vari katastrofen består av. Katastrofen är så total och central då det präglar relationerna i familjen och deras fortsatta liv.

Det scenario som författaren målar upp är vanligt och en stor del av den vuxna befolkningen kan säkert relatera till karaktärernas bekymmer. Jag fascineras av hur författaren lyckas hålla liv i hela berättelsen från början till slut. Att på ett mångfasetterat sätt i detalj kunna beskriva både dramatik och de känslor som väller fram hos huvudkaraktärerna Xavier och Agneta. Men också känslostormarna och maktlösheten som deras barn upplever.

Vad skulle hänt i Xavier och Agnetas relation om katastrofen inte hade inträffat? Ibland händer något oväntat som här i bokens handling – en katastrof som satte allt på sin spets. Går det att komma vidare? Att släppa taget och börja om på nytt?

Boken fick mig att fundera över mina egna relationer. Till min make, våra barn, släkt och vänner. Hur skulle jag reagera om det var jag som var drabbad av ”totalskada?” Vilka roller har vi i livet? Vilka får vi och vilka tar vi?

Boken handlar om katastrofen och om relationerna i dess ”flodvåg!” Det handlar om vad som är viktigt och värdefullt i livet. Om att släppa taget om det som inte längre finns och om att gå en ny framtid till mötes. Tomhänt men förhoppningsvis inte ensam!

Kram Gunilla

Boktips – och i boken om bohuskusten fann jag svaret på min bildgåta!

Just nu när jag försöker ta kommandot över mitt liv – åtminstone över ryggen. Att vara förnöjsam trots ryggproblem som inte vill ge med sig! Det är svårt att hitta på saker att göra, då jag både har svårt för att sitta någon längre stund eller att gå. Och jag vill sannerligen inte ”bara låta tiden gå” i väntan på att bli frisk igen. Så jag pallar upp mig med ett antal kuddar och läser böcker – massor av böcker! Drömmer mig bort. Tänker på sommaren som var. På den vår och sommar som ska komma! På kommande utflykter i min närmiljö eller kanske lite längre bort!? Skriver lite, lite i taget.

Boktips:

I min bokhög bland feelgood-böcker och bild/faktaböcker bläddrar och läser jag nu om ”Världens sjunde skönhet. Bohuskusten förr och nu.”
Författare: Stefan Edman, Jan Töve.
Förlag: Votum.

En bok för alla som tycker om västkusten och Bohuskusten i synnerhet och som vill få en inblick om livet förr och nu längs Bohuskusten. I bokens början får vi veta att: ”Om inte vintern 1658 varit så rysansvärt kall hade Bohuslän kanske än idag hört till Norge.” Det var kylan som förändrade allt. Naturens egna klimatförändringar och en dumdristig svensk krigarkung ritade om den politiska kartan. Därför har bohuslänningarna nu varit svenskar i drygt 350 år. Ja boken börjar med en intressant historialektion om hur kylan och en galen krigarkung gjorde bohuslänningar till svenskar. Men också om hav, fisk, vardagsliv och sommarflärd. Om konstnärer, författare och rebeller – och om en berömd engelsk 1700-tals-feminist.

Bilderna i boken är fantastiska och med berättelser därtill får jag en god inblick i hur klimatförändringarna (naturens egna) har påverkat och förändrat landskapsbilden och hur detta i sin tur har påverkat människors levnadsvillkor längs Bohuskusten. Att det har varit svåra tider för ortsbefolkning längs hela vår västkusten genom århundraden, känner vi till. Men hur klarar de sin försörjning idag? Hur är det att leva längs bohuskusten nu? På vintern? Många frågor och en hel del intressanta och fängslande svar finner du i boken.

En bit in i boken dras mina ögon till en bild som visar ett litet hus på granithällar vid Stångehuvud i Lysekil. Författarna berättar med ord och bild om hur havsisen smälte bort från Skandinavien för ca: 11 000 år sedan och hur Ur-Bohuslän så småningom steg upp ur detta ishav. På bilden ser man den där gyllene färgen på graniten som är det som många av oss förknippar med Bohuslän. (Kalifältspaten ger berget en rödare färg. Författarnas anmärkning.)

En bild ur boken: Världens sjunde Skönhet. Bohuskusten förr och nu. (Stefan Edman och Jan Töve.)

Under en sommartur (2015) med ångaren Bohuslän, åkte vi från Göteborg längs bohuskusten till Kungshamn. Det blev en minnesrik båtfärd längs bohuskusten. Vyerna som vi passerade representerade det mesta av allt det som jag älskar med Bohuslän! Jag har en hel del foton ifrån den turen som jag har sparat i min bildbank. Ett foto har jag dock sedan det togs, inte kommit på var vi befann oss, då fotot togs. Men i boken fann jag så svaret. Stångehuvud Lysekil!

Foto: Stångehuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni
Foto: Stångehuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni
Foto: Stånghuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni.

Äntligen vet jag platsens namn – Stångehuvud Lysekil! Efter det att jag fick svaret, har jag sökt på internet efter fler bilder och funnit många fina sådana vid olika årstider. Nu har jag en önskan om att åka hit vintertid… när jag blir frisk igen! Och det är klart att jag blir – jag är på bättringsvägen!

Boktips – De fann vägen!

Boktips: De fann vägen

Författare: Kjell Andersson Tore Hagman

Förlag: Votum 2012

Vi har hört eller läst om dem – människorna som har haft en längtan efter något annat i livet. Det kan vara viljan att arbeta med något annat än det du har utbildat dig till. Eller önskan om att bosätta sig någon annanstans. Ett annat boende. Inte sällan handlar det om båda delarna. Att ändra kurs – inriktning i livet… tror jag att många gör någon gång i livet. Ibland förblir drömmen en dröm. Ibland är drömmen så pockande och stark att den måste uppfyllas.

Jag har själv ändrat inriktning i livet och lämnade en trygg och ”säker arbetsgivare”, för att helt ändra yrkesinriktning. Det är något som jag inte ångrar, (möjligtvis att det skulle ha skett tidigare) även om den förändringen inte fullt ut införlivade mina förhoppningar, önskemål och behov.

Beskrivning:

”Möt människor som har följt sin inre kompass och gjort en rejäl kursändring i livet. För en del är det kontrakurs, för andra går det mjukare. Men gemensamt för alla är att värden som närhet till naturen, ren mat, en hållbar livsstil, att få följa sin tro, utöva sin konst är viktigare än pengar, konsumtion och karriär.

Svante var fiskare och sjöman, men när han fick se Greenpeace i arbete sade han till sig själv: Sånt där vill jag göra! Han rodde gummibåt framför valharpuner i Berings hav, han kämpade mot franska kärnvapenprov i Moruroa-atollen. Han ledde ockupationen av Vattenfalls huvudkontor i Stockholm 2010.

Carina och Erland var sjökaptener. Båda tänkte när de stod på kommandobryggan: Varför står jag här? De har en stark känsla av att samhället är inne på en ohållbar kurs. Nu driver de det ekologiska småbruket Olivia norr om Herrljunga.

Stefan var en flygtokig Göteborgskille som ville bli pilot. Men han kom i kris, mötte Gud, blev franciskanermunk. Gud finns! Men då vill jag leva för honom!

Gabriella hade i mer än tio år tävlat internationellt som utförsåkare på terrängcykel. När det var dags att sluta, byggde hon en timmerstuga utan el och rinnande vatten i skogen. Där lever nu hon och hennes man Niklas mycket enkelt på ströjobb och vad deras odlingar och smådjur ger.

Vi fann dessa och fler till alldeles nära, runt omkring oss. De är uppfriskande och roliga. De är utmanande. De kan inspirera oss till att se vad som är viktigt i livet. De visar mot möjliga sätt att leva i en värld med miljö- och klimatkris.

En drömde om att bli flygare, men valde Gud och livet som munk framför att styra en jumbojet. En stod vid löpande bandet och längtade till skogen, en annan valde grönsakslandet framför sjömanslivet. En valde konsten, en annan Greenpeace och en lämnade idrottskarriären för att bo i en pytteliten stuga på en bergknalle utan vatten och el”.

Mina tankar om boken

Det gemensamma för de människor som medverkar i boken är att de vill leva ett enklare, friare liv samt att leva i samklang med djur och natur. De värnar om ett mer hållbart samhälle, långt ifrån dagens konsumtionshets. Det är både givande, intressant och upplyftande att få ta del av de medverkandes berättelser, om vilka de är, deras skilda livs – och yrkeserfarenheter och vad som ledde fram till en ny inriktning i livet. Jag njuter av att läsa om människor som tar steget ut i det okända, som har modet att våga och pröva sig fram. Viljan är starkare än rädslan. I ”De fann vägen” möter vi människor som valt ett annat liv än det förväntade, ett liv som i andras ögon kanske framstår som otidsenligt eller rent obegripligt. Jag njuter av fina skildringar och vackra bilder ifrån naturskön västsvensk kulturbygd som jag känner mig lite hemma i. Betagande vackert!

Avslutningsvis… Att välja ett annorlunda liv kan man göra varhelst man befinner sig. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att flytta eller byta yrkesinriktning. Allt beror ju på vad det är som du vill uppnå i livet. Vilka drömmar du har! Att läsa boken ger oss en insikt om att det finns många sätt att leva, att vi både är olika och lika. Det jag ofta hör och som uttrycks på olika sätt är en önskan om en större frihet. Vilket jag tror betyder – att ha ett större inflytande över sitt liv! I boken ”De fann vägen” är det gemensamma ledmotivet att nöja sig med mindre för att bli lyckligare. Att leva enklare och mer hållbart!

Kram Gunilla

 

 

Boktips – Följ med till Delsjön!

Boktips: Delsjön – Där stad och vildmark möts

Författare. Anders Ejdervik/ Mikael Svensson

Förlag: Votum

Följ med till Delsjöområdet – oasen som gränsar till Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. Delsjöområdet är välbesökt. Över en miljon besök under ett år, men du behöver inte trängas. Området är stort och smultronställena är många. Naturfotografen Mikael Svensson och författaren Anders Ejdervik har vandrat i området under alla årstider. De har besökt platser både nära väg och långt in i skog och mark.

Den här boken bygger på deras upplevelser. De tar dig med på sina turer. De har gjort besök i isig vinter, spirande vår och ljuvlig försommar. De har vandrat i den fagra sommaren och genom storslagen höst till ännu en vinter. De har besökt golfbanor, vattenverk och polisens rytteri. De har beundrat utsikten från telemasten. De har hälsat på hos sportfiskarna, paddlarna och roddarna. De har träffat fantastiska människor som delat med sig av kunskaper och erfarenheter från vildmarken mitt i stan.

En bok med underbara naturfoton dokumenterat under alla årstider! Så givande att följa med på författarnas äventyr, samtidigt som jag upplever en hög igenkänningsfaktor! Vi är många i Göteborgs kommun samt i kranskommunerna som besöker den här oasen året runt! Likväl tror jag att alla uppskattar den här boken, oavsett om du har varit i området eller inte! Delsjöområdet är ett utflyktsmål för alla!

Så många gånger genom alla år vi har cyklat och vandrat kortare eller längre sträckor inom området och igenom för att ta sig in till Göteborg eller till någon av kranskommunerna. Jag promenerade nyligen runt Stora Delsjön med en före detta kollega och som alltid njuter jag av naturen här. Jag rekommenderar boken varmt!

Kram Gunilla

 

 

Boktips – en underbar bok om de tio Öckeröarna!

Maken och jag har ju ett litet projekt ( inte så litet) att besöka all bebodda öar i Göteborgs skärgård. Vi har under sensommaren och tidig höst, koncentrerat oss på den norra skärgården. De tio Öckeröarna. Vi inte bara besöker dem, utan vi har vandrat på de olika naturslingorna som finns på respektive ö. Sist ut var Grötö! Det har varit ett givande projekt –  till nytta och glädje för mina läsare och för oss!  Några av er har berättat att ni har blivit inspirerade till att göra egna utflykter. Toppen!

Så vill jag tipsa om en bok…

Det är märkligt – fast egentligen är det inte det – för boken jag vill tipsa om idag har förmodligen funnits på vårt bibliotek sedan länge. Men jag har inte lagt märke till den förrän vi hade påbörjat vårt projekt – att besöka de tio Öckeröarna. När man intresserar sig för någonting, så drar man det till sig!

Det är en underbar bok att bläddra i då bilderna är fantastiskt vackra! Det är naturligtvis också givande att få ”bekanta sig” med en några ö-bor.

Boken heter: Havsblänk – de tio Öckeröarna i Göteborgs norra skärgård

Av: Stefan Edman & Tore Hagman

Utgiven Oktober 2009 Votum

Beskrivning

Norr om Vinga Fyr och alldeles inpå knutarna till Göteborg ligger de tio Öckeröarna. En tångdoftande mosaik av hav och land, makalös natur och särpräglad kultur.
Här ute bor en tiondel av alla Sveriges yrkesfiskare. Och här arbetar konstnärer och musiker, inspirerade av det magiska ljuset och de salta stränderna. Tack vare ett rikt mått av idealitet och entreprenörsanda frodas både idrotten, fromheten och de åttahundrafemtio små och stora företagen.
Stefan Edman och Tore Hagman tar dig med till denna skärgård, sydligast i Bohuslän. Vi far på kräftfiske en tidig morgon, möter den världsberömde frimärksgravören Martin Mörck och lyssnar till Rita Karolén de Kosters dråpliga historier på gammalt ö-mål.
Boken är en naturskildring med människan i fokus. Vi gör även strandhugg med reportage om bagebröd och påskefyrar, gåbba i hamna och djärva bergsklättrare, makrillturism och mycket annat. Här skildras brännvinskriget på 1800-talet och den legendomsusade smugglarkungen Bremer. Men Havsblänk spanar också mot morgondagen!

Stefan Edman är biolog, miljödebattör och författare med ett 40-tal uppmärksammade böcker om natur, miljö och människor.

Tore Hagman är en välrenommerad naturfotograf som genom åren bidragit med ett stort antal bilder i bland annat böcker och tidskrifter.

Jag rekommenderar den varmt!

Fler liknande böcker kommer jag att ge tips på!

Kram Gunilla

 

 

 

Boktips: Vild – en vandring till mig själv!

Det är lite märkligt det där att man drar till sig det som man tycker om! Egentligen tror jag inte att det är så konstigt, för det som man intresserar sig för, det uppenbarar sig också på något sätt. Det blir plötsligt synligt fastän det har funnits där hela tiden!

Ni som följer mig här på bloggen vet ju att maken och jag har ett ”litet projekt”, där vi vandrar på de olika öarna i Göteborgs skärgård. Inte några långa vandringsturer direkt, även om jag drömmer om det också.

Det där med att låna och läsa böcker går lite i vågor. Jag har funnit ett flertal underbara böcker på vårt bibliotek som har fångat mitt intresse utifrån skärgårdsvandring, vildmarksvandring, vandring i naturreservat och nationalparker. Det är också böcker om människor som vill förändra sina liv, utifrån att komma nära naturen. Den första boken – en självbiografi, som jag vill tipsa om är den här…

Originaltitel: Wild

Författare: Cheryl Strayed

Genre: Självbiografi

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Publiceringsår: 2012 Vild – En vandring till mig själv är en självbiografi skriven av Cheryl Strayed. Det här är boken som fick Opera Winfrey att starta en bokklubb! Jag har inte bara missat boken, utan också filmen som bygger på boken. Filmen hade premiär i januari 2015 på de svenska biograferna och det var Reese Witherspoon som spelade huvudrollen. Jag hoppas jag att kunna se filmen så här långt efteråt.

Handling: ”När Cheryl Strayed är tjugotvå år rasar hennes liv samman. Hennes mamma, som bara är drygt fyrtio år gammal, insjuknar oväntat i en aggressiv cancer och avlider hastigt. Hennes ursprungsfamilj, brodern, styvfadern, splittras och tappar sakta men säkert kontakten. Cheryl flyr vardagen och sin man, inleder affärer med en rad olika män varav en är narkoman och snart går också hon på heroin. Hennes äktenskap kraschar naturligtvis. På några få år har hon förlorat allt. Framför allt tron på sig själv. Men någonstans i en spiral som bara pekar neråt föds idén om att under tre månader lämna allt och ge sig ut på en vandring från Mexiko till den kanadensiska gränsen. Leden heter Pacific Crest Trail´, är knappast mer än ett streck på kartan och verkligen ingenting för amatörer. Vild handlar om denna livsavgörande färd. Cheryl går ensam genom snö och öknar, i för små kängor och med för tung ryggsäck, och möter skallerormar, björn och andra vandrare – de som blir vänner för livet, och de som vill utnyttja att hon är en ensam kvinna. Hon begår alla fel man kan tänka sig, men lär sig av misstagen och långsamt mognar insikten om att hon nog kan börja tycka om sig själv igen. Mot alla odds kämpar Strayed på under den hundra dagar långa vandringen som först bryter ned henne, men gör henne starkare och slutligen hel igen. Vild är en drabbande skildring av en ung kvinnas kamp med sig själv”.

Fakta om leden: The Pacific Crest Trail’ är en vandringsled som går ifrån det lilla samhället Campo, CA vid den Mexikanska gränsen och går hela vägen genom Kalifornien Oregon och Washington innan den slutar vid Manning Park i Kanada. Leden är 4,265 km lång och tar ungefär 5 månader att avsluta. Cheryl Streyed vandrade ca: 180 mil.

Mina tankar om boken: Det var något med den där kängan på omslagsfotot som drog åt sig min blick. Jag lånade hem boken, började läsa och jag blev som uppslukad av handlingen. Språket är lätt att ta till sig och Cheryl berättar med en öppenhet, klarsynthet, med värme och humor, om sin stundtals tuffa resa genom livet.

Boken har en hög igenkänningsfaktor för alla som har upplevt ”att något är fel i livet.” Det finns en vilja till förändring – på ett eller flera plan. Men alla som har känt så kanske inte just ger sig ut på en sådan lång vandring. Det finns andra sätt att hitta tillbaka till sig själv. Jag både våndas och fängslas av den bitvis tuffa vandringen som hon genomför och hur hon försöker bemöta sina inre demoner. Jag kan verkligen känna hennes rädslor, men också den sköna känslan hon upplever när hon går emot sin rädsla och övervinner den.

Ja, jag fascineras av hennes mod – att våga vandra ensam. Hon är van vid djur och natur sedan barnsben, men det hon upplever efter sin mors död och under vandringen är något helt annat. Hon har obefintliga kunskaper om vandringsutrustning med allt vad det innebär, och det är mig en gåta hur hon lyckades med sin fortsatta vandring, med de skador som hon åsamkade sig genom att vandra i de för små kängorna. Hon hamnar onekligen i otäcka situationer. Men hon möter också medmänniskor – andra vandrare som kommer att betyda mycket för henne på ett eller annat sätt. När jag börjar närma mig slutet av boken, så är det en sista fråga som dröjer sig kvar: Kommer kärleken och ljuset åter finnas i hennes liv?

Inspiration: Jag vet att den här boken har inspirerat många ute i världen att vilja vandra samma led och på andra liknande leder. Det är bara att googla, så finns det många vandringsberättelser att ta del av. Även jag har blivit än mer inspirerad till att vandra, mer och längre, även om jag inte har den kapaciteten att genomföra en sådan vandring som skildras här i boken. Ännu så länge blir det på hemmaplan, sedan får vi se om det blir en vandringsresa med tiden. Vi har varit på en vandringsresa i Italien, (så klart ) då vi vandrade bland några av de fem bergsbyarna. Cinque Terre. Underbar vandring som gav mersmak. Men härnäst väntar en annan efterlängtad resa…

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

Lyckan i det lilla – en tänkvärd bok av Ernst Kirchsteiger.

Den här boken har jag missat – upptäckte den vid ett tillfälle då jag var på biblioteket! En lättläst bok som beskriver livets olika delar. Jag blev genast förtjust i den och hade svårt att släppa den ifrån mig!

Boken är skriven tillsammans med journalisten Carina Nunstedt.

Lite om det som står det på bokens baksida:

”Varför är det svårt att vara lycklig? Att stanna upp i nuet och skapa plats för mer kärlek, närvaro, skönhet och balans. Lyckan i det lilla är en modern tankebok som får oss att reflektera över de val vi gör och hur vi lever våra liv. En bok att inspireras av och hämta kraft ur”…

Illustrationerna står Ernst själv för och även bokens omslag.

Ur bokens inledning…

I ett tidigare inlägg skrev jag om att jag höll på att läsa i en bok, som berörde mig och det var den här boken! Jag tyckte särskilt om kapitlet ”Nyckeln till kärlek”, eftersom jag just då höll på att skriva ett inlägg utifrån förälskelse till ett livslångt förhållande. Men Ernst skriver som bara han kan om kärleken till sig själv, vänner, kollegor och om så mycket mer!

Jag blir glad av att se och höra en man som vågar vara den han är! Ernst vågar ta plats, men är samtidigt mycket generös mot andra. Ernst skriver också om sina rädslor och om kändisskapet olika sidor och bjuder därmed på sig själv. Jag tittar gärna på hans program, då jag delar hans sätt att tänka om inredning. Han har en naturlig begåvning att sätta samman färger, former, gammalt och nytt på ett harmoniskt sätt. Feng Shui – kort och gott utan att han påpekar det.

Det finns en nyare utgåva som ser ut så här:

Fotograf: Henric Lindsten.

En underbar bild på Ernst! En person som jag beundrar och ser upp till.

Läs och njut!

Kram Gunilla

 

 

 

 

Minnet av vatten – en fängslande och skrämmande roman!

Bokens omslag och titel fångade mitt intresse direkt!

Boken visade sig vara både fängslande och skrämmande på en och samma gång.

Jag tänkte mycket på boken igår, då jag gick min promenad genom skogen och återigen blev varse om att det knappt fanns något vatten i bäcken. Vatten som många av oss tar för något självklart. Det ska bara finnas där i våra olika vattendrag som; floder, älvar, sjöar, åar, och i små bäckar. Vi bara öppnar kranen, så vet vi att det kommer vatten – friskt vatten! Ibland – eller mycket sällan råder det bevattningsförbud. men nu gör det det!

Det råder vattenbrist i delar av världen och vi märker också av naturkatastrofer som många menar på, att det vi upplever med ömsom torka, ömsom skyfall och med svåra översvämningar som följd, är en följd av den globala uppvärmningen.

Det här är också en bok som griper tag i en beträffande vår konsumtion och det sopberg (plastberget) som vi lämnar efter oss till kommande generationer.

”Deprimerande att läsa? Inte alls! Men kanske du som jag kommer att minnas att;

…” Allt i världen tillhör inte människorna. Teet och vattnet tillhör inte temästarna, det är temästarna som tillhör teet och vattnet. Vi är vattnets väktare, men framför allt dess tjänare.” …

Bokens handling i korta drag:

”Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Krig utkämpas om vatten, och Kina har tagit makten över Europa och över Skandinaviska Unionen. Vi får följa sjuttonåriga Noira Kaito i lära för att bli temästare, samma befattning som hennes far haft före henne. Det är bara temästarna som känner till var den dolda vattenkällan finns – den källa som förser Noiras by med vatten. Militären är henne på spåren… Noira tvingas välja mellan att slåss och skydda sig själv, mellan kunskap och släktband och traditioner.”

Språkbruket är rikt och jag fick komma in i en fascinerande värld.

Vattenblänk ifrån det lilla skogstjärnet som skänker mig glädje året om!

Kram Gunilla