Jag tar dagarna med ro!

Det är märkligt hur fort tiden går – att det i skrivandets stund endast är en vecka kvar till julafton! Det är också en märklig tid vi lever i, mitt i en pandemi med allt vad det innebär som vi alla måste förhålla oss till. En pandemi som snart har varat i ett år.

Vi matas ständigt med uppdateringar om situation kring pandemin. Ett informationsflöde som aldrig tycks sina. På gott och på ont, eftersom en del information är nödvändig, annat är mer eller mindre spekulationer och snudd på skrämselpropaganda!

I dagarna har jag skrivit och skickat en del julhälsningar. Både vanliga julkort med en enkel hälsning, men också några personliga och längre julbrev. Att skriva julbrev, tycker jag är roligt. Dels för att det blir en årssammanfattning för egen del, dels för att jag vet hur uppskattat det är att få julbrev med lite mer innehåll. Men visst är ett ”vanligt och hederligt” julkort också fint att få!

På Instagram och på några av de bloggar jag följer finns vackra bilder och dito texter om juldekorationer av olika slag, vackra blomsterarrangemang, goda recept på julgodis och maträtter som hör julen till. Det pyntas och fejas visst som aldrig förr runtom i vårt avlånga land! Även här hos oss råder julstämning, om än i det mer stillsammare och mindre formatet.

Något som jag är desto mer mån om är de dagliga promenaderna. Varje morgon går min promenadkompis och jag iväg omkring klockan sju, vilket vi gör i ur och skur! Det har blivit en vana och något av ett livselixir för oss. Det är mycket mörkt när vi går, men under promenadens gång, möter vi dagsljuset. Ja, det ljus som nu finns att uppbringa!

Ibland kan det bli ytterligare en promenad – för att just njuta av det dagsljus som finns och av andra vyer än de jag dagligen ser. Maken och jag besökte makens syster och tillsammans promenerade vi genom ett vackert kulturlandskap och genom en ”gammelskog” med mycket mossa och lava.

Först promenerade vi förbi den här vackra gamla stenbron. Det är något som jag kan titta och beundra en lång stund!

Visst är det vackert och det är ett kulturarv som vi ska vara rädda om! Solen gjorde ett litet, litet försök, under någon minut!

Forsen virvlade fram mot och under den gamla stenbron. Några boningshus låg utmed forsen. Naturscener ifrån första parkett!

Så småningom nådde vi fram till skogen, där vi intog vår fika. En skog med grön, frodig mossa och med vacker lava på en del grenar.

Skogsbad i massor!

Den här dagen, var jag i princip ute från tidiga morgonen till sena eftermiddagen och kände mig så tacksam och påfylld av ljus, värme och gemenskap.

Jag tar dagarna med ro!

Må gott!

/Gunilla

+3