Sydnorge med stopp i Kristiansand, Egersund och Stavanger!

Vår resa till Sydnorge gick via norra Bohuslän mot Strömstad där vi åkte med färja över till Sandefjord. Överfarten tar ca: 2,5 timmar och vi hade ju turen att ha solsken under våra fyra dagar och det gör ju själva överfarten så mycket trevligare! Att kunna lapa sol en stund på soldäck, då magen är mättad! 🙂

Vyerna mellan Strömstad och Sandefjord var inget att klaga på! Bohuslän i mitt hjärta!

Vi närmar oss Sandefjord…

Ombord på bussen igen styrdes färden vidare mot Kristiansand. Den sista biten innan vi nådde vårt centralt belägna hotell, blev en ganska seg historia. Man är trött och vill komma fram… och det gjorde vi ju! 🙂 Fint hotell med ljusa trevliga rum. Efter middagen, var vi än mer trötta, men något av Kristiansand ville vi ju se, så det blev en promenad till hamnen där det var musikevenemang.

Hög puls, hög musik och folkfest! Politi ville också vara med! 🙂 Ser du dem till vänster på bron?

Mycket mysigt där vid hamnen och om vi inte hade varit så trötta efter en lång resdag, så hade vi nog kikat runt lite mer.

Vårt hotell låg vid ett torg och där finns också Kristiansands domkyrka som är en av Norges största. Den nuvarande kyrkan är den tredje domkyrkan i staden och den fjärde kyrkan vid torget i Kristiansand. Byggnaden är 70 meter lång och 39 meter bred, och tornet är 70 meter högt. Ursprungligen hade domkyrkan 2 029 sittplatser och 1 216 ståplatser. I dag är den godkänd för 1 500 människor. För att kunna utnyttja de gamla murarna från kyrkan som brann 1880, blev altaret förlagt mot väster, medan kyrkor normalt brukar ha altaret i öster. Byggnadsarbetena blev färdiga den 1 februari 1885, och hade då kostat totalt 240 000 kronor.

Kyrkan var mycket vacker i skymningsljuset…

Tyckte så mycket om vattenspelet och blomsterprakten framför kyrkans ena långsida.

Tända ljuslyktor som ger det där lilla extra åt stadsbilden.

Morgon därpå var vi lite för tidiga till frukostbuffén… 🙂 så då gick vi ut i dagsljuset och kikade runt på torget.

Några riktigt gamla byggnader och några nya. Den röda byggnaden är Rådhuset på ”Øvre torv” och byggdes 1864. Till vänster om fontänen, låg en fin park (inget foto!) och domkyrkan.

Efter en stadig frukost – älskar hotellfrukostar, så gick bussfärden vidare västerut längs kusten mot Norges tredje största stad som är Stavanger. Ett lunchstopp blev det i Egersund som bland annat är känt för alla sina vita hus. Några sådana såg jag inte till och blev därmed rätt så besviken! 🙁 En ganska trist stad, med få lunchställen om man nu inte älskar snabbmat som pizza! Efter en del traskande på de i och för sig små trevliga gatorna så fann vi ett bageri/kafé, där vi köpte matig sallad som också var prisvärd! Det är DYRT i vårt kära grannland!

Kyrka – en alldeles underbar vit träkyrka fanns nära hamnen!

Någon gudstjänst pågick och jag tror att det var för ”pilgrimer.” Lägg märke till de små ”inrutade” fönstren…

Så var det dags att fara vidare mot Stavanger. Efter inkvartering på ett utmärkt hotell, så blev det både bussguidning runtomkring i Stavanger och en kort promenad genom den gamla stadsdelen.

Nu minns jag inte ordningen, men vi åkte upp med bussen till en utsiktsplats och vi besökte en speciell plats som har betydelse för Norge som nation.

Sverd i fjell är en norsk skulptur vid Hafrsfjorden i Stavangers kommun. Det är ett minnesmärke till minne av slaget i Hafrsfjorden 872 då Harald Hårfager enligt sägnen enade Norge till ett rike. Det är skapat av skulptören Fritz Røed och avtäcktes av kung Olav V 1983. Det föreställer tre 9,2 meter höga svärd, som är nedstuckna i berghällen. Det största av de tre svärden symboliserar den segrande kungen Harald Hårfager, medan de två andra symboliserar de förlorande småkungarna. Sverd i fjell är också ett fredsmonument, då svärden är nedstuckna i berget för att aldrig mer kunna användas.

Vy ifrån utsiktsplatsen…

Storslagna vyer som alltid blir bäst på plats…

Men vad tror du att jag längtade mest efter att få se i Stavanger förutom hamnen…

Självklart var det promenaden bland de pittoreska VITA HUSEN! Här fanns det vita hus! 🙂 Idyll så långt ögat når…

Vår lokala guide hade mycket att berätta om stadsdelen, men jag hörde ingenting! Jag var helt betagen av vad jag såg och fotograferade så mycket jag bara hann!

Man skulle kunna tro att husägarna fick bidrag från kommunen för att smycka husen så mycket som möjligt! 🙂 Idyll – ja! Men det har ett pris också. En skylt uppmanade oss turister att visa hänsyn till de boende och inte ”klampa in i trädgårdarna!” Det kan väl vara störande nog med ALLA som går förbi och fotar som jag! Men är det en turistattraktion så är det!

Efter middagen promenerade vi så till hamnen – promenader behövs för det blir mycket bussåkande! 🙂

Gemytligt även här och fullt med människor och levande musik… trångt…

Stavanger är ju inte bara den tredje största staden i Norge, utan det är ju oljestaden! Nya oljefynd har gjorts i det så kallade ”Edvard Griegfältet” i Nordsjön. Det beräknas att det kommer att ge 4-37 miljoner fat oljeekvivalenter!!!! Intäkterna på ”oljepengarna” är placerade i en speciell fond och värdet på det uppgår till 8,900 miljarder norska kronor! (8 194 401 245 576 NKR! ) 🙂

Kanske ska flytta till Norge!? 🙂

Det här var våra två första resdagar. Det vackraste att berätta om och visa bilder till är ju turen på Lysefjorden och bussturen upp till ”Örnnästet!” Det blir också bilder ifrån den sagolikt vackra högfjällsplatån, innan vi nådde Vrådal.

Må gott!

Kram Gunilla

Hemkommen från vår minisemester i vackra Sydnorge!

Vilka fantastiska dagar det blev på vår bussresa i Sydnorge där båtresan på Lysefjorden var huvudattraktionen! Givande besök blev det också i Kristiansand och Stavanger. Vädret var med oss under våra dagar, så vår vistelse i Norge blev precis så bra som man kan önska sig på alla sätt! Det finns mycket att berätta och naturligtvis har jag fotograferat en hel del! Några bilder ska du få se idag…

Men först vill jag tacka för all respons som jag har fått på mitt inlägg ”Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!” Så givande och intressant att ta del av var och ens tankar, reflektioner, och personliga erfarenheter! Jag har inte hunnit svara er alla, men ska göra det och kanske jag gör någon slags personlig sammanfattning. Jag vill också säga tack till dig som har läst, men inte kommenterat. Det är jätteroligt när du lämnar en kommentar, men det är inte alltid som man har tid eller lust att göra det. Det är jag medveten om.

Det blev som sagt en givande resa. Nu behöver alla intryck få sjunka in – för det har varit intensiva och långa dagar!

Ett litet smakprov

En liten bit av Lysefjorden. Så otroligt vackert med grönskan….

och med ljuset över hela landskapet…

Kan du ana hur imponerande och andäktigt det är att sitta uppe på däck och åka förbi de mäktiga bergen!? Den som har gjort det förstår hur magiskt det är!

Idag behöver jag vila och bara vara. Men så klart är jag nyfiken på vad du har haft för dig under de här dagarna… Det får bli en ”bloggpromenad” med det snaraste! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

En skogspromenad och en minisemester!

Ja, dagen har gått i ett med att städa, lite trädgårdsfix och så packa lilla resväskan för en minisemester! Jag har också hunnit med en skön promenad i skogen. Mycket solig och fin dag, med behaglig temperatur.

Jag mår så bra när jag kommer ut i naturen. Tankarna klarnar och jag känner verkligen hur välgörande promenaden är för hela kroppen! Här är lövskogen ganska tät, men ju närmre vattenblänket jag kommer, ju mer glesas skogen ut.

Det är en sådan glädje att ha naturen inpå knuten! Ett ganska stort naturreservat med många olika små vägar och ännu mindre stigar. Då och då möter jag motionärer som antingen löptränar eller går stavgång som jag! Hundägare träffar jag som oftast på och ibland barnfamiljer på skogsäventyr! 🙂 Går jag ut tidigt, innan frukost, så brukar jag få ha skogen för mig själv och då och då ser jag bland annat rådjur.

Regnet som har kommit gör gott för grönskan, men likväl är det lite vatten i bäckarna och i åarna här runtomkring. Träden dricker massor av vatten!

Men i skogstjärnet såg det ut att vara normalt vattenstånd. Härligt solglitter idag! 🙂

Ja, då blir det en liten bloggpaus, men snart är jag tillbaka och förhoppningsvis har jag många fina bilder med mig i bagaget! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!

Igår sändes andra avsnittet ur en dokumentär på Sveriges television – ”Är du där pappa?”. Om du inte har sett programmet, som finns på Tv-play, så uppmanar jag dig att göra det! Programmet är en dansk produktion som tar upp det svåra när en familjemedlem – i det här fallet, pappan drabbas av demens i en ålder av 68 år och hur det påverkar hela familjen. Många av oss kanske har upplevt sjukdomen på nära håll och vet hur smärtsamt det är för alla inblandade. Vi får följa familjen och uppleva de svåra besluten och hur sjukdomen påverkar var och en i familjen. Måste tillägga – vilken underbar familj mitt i det svåra! <3

Demens – varför får några demens eller Alzheimers sjukdom? Cancer, reumatiska sjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar, diabetes… går det att förhindra på något sätt?

Jag har läst en intressant bok, ”BLISS – De nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, skriven av, Maria Borelius. Maria Borelius har en fil.kand. i fysik, biologi och matematik samt en masterexamen i vetenskapsjournalistik. Hon har också varit programledare på Sveriges television för bland annat ”Vetenskapens värld.”

Jag har inte läst någon bok av författaren tidigare och därmed inte hennes första bok i den här serien. Den första heter ”Hälsorevolutionen : vägen till en antiinflammatorisk livsstil” . Båda dessa böcker behandlar helheten, maten, forskningen, träningen, skönheten och insikten om hur jag kan komma ”en god hälsa” ett steg närmre. För något entydigt svar finns ännu inte på hur och varför vår ”livsstilssjukdomar” uppstår.

Om boken

I den här boken fortsätter Maria Borelius att följa olika forskare och gurus tätt i hälarna och lägga det spännande livspusslet för hur vi når ett ännu bättre jag. Ett friskare jag! Vi får bland annat följa med författaren på hennes spännande möten till Wales, Los Angeles, San Francisco och till Japan, där kvinnorna lever längst i hela världen.

Det som fångande mitt intresse för boken var när författaren beskriver hur hon får ett akut ryggskott när hon är på resande fot och det trots alla omställningar hon har gjort under en längre tid till ett friskare liv! Jag som själv har ”ryggproblem”, blev intresserad av hur hon resonerade kring detta faktum och om hon skulle finna några svar. Vidare fångandes jag också av vad det är som gör att till exempel kvinnorna på den japanska ön Okinawa lever så länge. Inte bara länge, utan de behåller sin vitalitet långt upp i hög ålder. Den japanska ön Okinawa är en berömd så kallad ”blå zon” eftersom dess invånare har den längsta förväntade livslängden i hela världen. Ön är en av få platser i världen med ett mycket högre antal invånare än genomsnittet i åldern 100+ år. Det finns fler sådana ”blå zoner”, där befolkningen lever ett långt och friskt liv. Sardinien i Italien har världens högsta koncentration av hundraåringar!

Vad har människor i dessa områden gemensamt och varför lever de så länge? Hur kan de undvika kroniska åldersbetingade sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens? Vilka av deras livsstilsval har betydelse i detta avseende? Ja, Maria Borelius försöker få svar på dessa frågor i de möten hon presenterar i sin bok. Det är intressant att läsa om ”låggradig inflammation, om vår ”schimpanshjärna” som ska jämställas med vår ”urtidshjärna” och som har svårt att kommunicera med vår ”nya hjärna”. Nutidsmänniskan! Slutklämmen i Marias Borelius bok är att det råder en bristande samsyn kring olika forskningsresultat om hur vi lever ett långt och friskt liv! Vi lever ju allt längre, men långt ifrån alla lever ett långt och friskt liv!

Jag tror att det ligger en sanning i att se över kosten, sömnen, och motionen till ett friskt och långt liv. Men också ett liv som innehåller ett meningsfullt liv och ett harmoniskt liv som är så långt borta som möjligt ifrån stressens skadeverkningar! Stress är för mig en källa till felaktig kost, för lite sömn, för lite motion och bristen på att uppleva glädje och harmoni i livet! Det var också stress (många åtaganden) som orsakade författarens akuta ryggåkomma! Igenkänning hos mig!

Det här med låggradig inflammation som också kan drabba hjärnan… gör ju att jag verkligen vill lära mer, ta till mig olika forskningsresultat. Jag tror verkligen på helheten vad det nu står för och som kan vara det som Maria Borelius har sammanfattat i ”Bliss!”

Vad står Bliss för? 

Boosta med antiinflammatorisk mat. (t ex grönsaker, bär, nötter, omega-3, goda bakterier)

Lägre intag av mat som driver inflammation (t ex socker, gluten , transfett, laktos)

Igång  (rör på dig varje dag!)

Stillhet (en stunds daglig aktiv vila/yoga/meditation, god nattsömn)

Sök upp din förundran  (det vackra, magiska i livet)

Det är helt klart en intressant bok och ska inte ses som ytterligare en ”diet” att följa. Utan, mer en bok om en livsstilsförändring som ska vara livet ut. Det känns positivt att jag har själv har gjort flera omställningar i livet som har lett till en bättre hälsa. Förändringar som ligger i linje med Bliss! Men precis som Maria Borelius beskriver i sin bok om med – och motgångar, så har ju jag det också! En del dagar är det lättare att leva enligt Bliss, andra dagar är det inte det! Maria delar med sig av sina olika erfarenheter på ett roligt och positivt sätt!

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner. Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol. (Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.)

Min slutsats

Det är min övertygelse att vi alla kan leva hälsosammare, utan att det blir tråkigt! Jag förstår egentligen inte det resonemanget – att det är tråkigt att leva hälsosamt! Det handlar ju inte om att inte få njuta av ”livets fröjder” oavsett om det gäller mat, dryck och upplevelser.

För mig handlar hälsa om sans och balans och om att förstå sin ”schimpanshjärna”, för att använda författarens uttryck! Det handlar om att ”ställa om” – att ta eget ansvar för sin hälsa. Jag tror att ”alla nycklarna samverkar!” Kost som är tillagad från grunden, utan tillsatser och där köttintaget är reducerat. Jag tror också mycket på att inte överäta – att inte ta om hur gott det än smakar! Jag tror på daglig motion som kan betyda att fixa i sin trädgård eller gå en rask promenad. Att säga nej för att kunna säga ja! Att rikta blicken inåt likväl som utåt! Att vara nyfiken och våga pröva nytt! Se på Dagny Carlsson – en underbar person och bloggare som vet att ”sätter jag mig ned så dör jag!” Dagny som har fyllt 107 år och som är så nyfiken på livet! 🙂

Lev väl – lev länge!

Kram Gunilla

Gör små buketter av pelargonior och gröna blad!

Det är så roligt att se att alla våra övervintrade pelargonior har klarat sig! Nu har de växt till sig och jag kan unna mig att ta in några och göra små buketter. Tycker det är så fint att bara ha några få i små vaser. Till pelargoniorna använder jag kvistar av rosmarin, murgröna och blad av funkia! Små nejlikor får också vara med! 🙂

Visst blir det fint!? Antingen ställa några på en bricka eller portionera ut dem här och var! Ett miljövänligt tips – att plocka in blommor från trädgården! 🙂

Kram Gunilla

Att vara turist i Göteborg – mina tio bästa utflyktsmål!

Mina inlägg om utflyktsmål i Göteborg är mycket uppskattade, så därför har jag skrivit ihop en snabbguide om de platser som jag tycker att du ska känna till och som jag själv gärna besöker! Liseberg, Avenyn, och hamnen i all ära… det finns så mycket mer!

Göteborgs södra skärgård. Här finns en rad pärlor av öar att välja bland som: Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Här ute är öarna bilfria och i mån av plats kan cykel (inga cyklar på Köpstadsö) medtagas. Innan du ger dig ut i skärgården…planera ut – och hemresa noga innan du ger dig iväg, så att du vet vilka tidsramar som gäller för dig! Införskaffa också gärna en karta över den ö du ägnar besöka på till exempel någon turistinformation i centrala Göteborg. Bra information som ger svar på de flesta frågor som du tänkas har är: https://www.goteborg.com/bra-att-veta/ta-dig-till-skargarden/ Läs också gärna om våra besök som finns beskrivna här på bloggen! Du finner dem under ”Kategorier”, sök sedan vidare bland olika utflyktsmål!

Styrsö är en av mina favoriter – här har jag tillbringat mina första barndomsår och så även på Vargö. Längst ut i den södra skärgården ligger Vrångö. Här är mycket vacker natur med härliga promenadslingor och flera badmöjligheter! Vrångö är favoriten nummer två. Särskilda skärgårdsbåtar gäller ut till Vinga fyr! Annan taxa. Vinga är ju starkt förknippad med Evert Taube – en underbar ö som ger det där lilla extra!

Vy ifrån Styrsö Bratten. Mitt förslag är att åka till Styrsö Tången och därifrån vandra ut på några av naturslingorna och därefter vidare mot Styrsö Bratten som ligger mitt på ön. Därifrån kan du gå mot Styrsö Skäret och gå över till Donsö.

Göteborgs norra skärgård. Hit ut kan du åka både kommunalt och med egen bil. Under turistsäsongen är det klokt att åka kommunalt, för att slippa hamna i bilköer! Alternativt om du har cykel med, så parkerar du bilen vid några av ”Västtrafiks pendelparkeringar” som ligger en bit ifrån Lilla Varholmen där båttrafiken utgår. Ett smart val, för då kan du lättare ta dig runt på flera av öarna! Vid Lilla Varholmen finns två alternativ. Den ena bilfärjan tar dig till Hönö och Fotö åt ena hållet. Åt det andra hållet efter Hönö är det: Öckerö och Hälsö. Vid Burö hamn, kan du ta dig vidare mot de tre ”nordöarna”, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Samtliga färjor här är avgiftsfria. Från Lilla Varholmen tar du dig också till Björkö och därifrån personfärjor till Kalvsund och Galterö. på dessa gäller Västtrafiks taxa!

Vy ifrån Hälsö mot Björkö. På Hälsö råder mer lugn och det är ”porten” för vidare färd ut mot de ”tre nordöarna.” På Öckerö och särskilt Hönö, finns gott om butiker och matställen för den som inte har egen matsäck! Från Hönö tar du dig vidare till Fotö. Vill du bort ifrån shopping och ”folklivet” vid hamnarna, så finns det naturslingor på alla öarna! Rörö som ligger längst ut med utsikt mot bland annat Carlstens fästning på Marstrand. Vyerna och naturslingorna är fantastiska här ute. Vi gjorde en vandring här i september 2018. Vyerna och vidderna imponerade djupt på mig.

Källö-Knippla besökte vi också på sensommaren 2018 och där fanns det så fina bad – och grillplatser!

Saltholmen och Långedrag. Om du inte kan eller vill åka ändå ut till skärgården, så är det möjligt att ta någon av skärgårdsbåtarna ut till Saltholmen, där det finns goda badmöjligheter. Det går även spårvagn och buss ut hit. För att komma ut till klipporna, går man förbi själva färjeterminalen. Fina vyer och med sammetslena klippor! Innan Saltholmen ligger Långedrag. Absolut värt ett besök!

Foto: Vy vid Saltholmen.

Slottsberget och Älvstranden. Det här är en oas på Hisingen som du når med buss eller båt ifrån centrala Göteborg. Att åka med ”Älvsnabben” över till Hisingen är ett enkelt och snabbt sätt att se Göteborg och inloppet ifrån sjösidan! Lämpligt är att stiga på Västtrafiks båtar ifrån Lilla Bommen. (Nära Operan och barken Viking.) Hållplatsen heter Slottsberget. Promenera upp hit och njut av kulturmärkta hus och av utsikten mot Älvsborgsbron.

Nedanför ligger Älvstranden och på din promenad mot Färjenäs, så kan du bland annat bekanta dig med Ostindiefararen Götheborg! Utsikten ifrån Sörhallsberget är också fantastiskt! (Googla så hittar du!)

Älvstranden, så mysigt att flanera här…

Klippan – en del av stadsdelen Majorna. Hit kan man också åka med Västrafiks båtar, buss eller spårvagn. Enkelt är ju att fortsätta över till Klippan från Älvstranden (Eriksberg) när du ändå är i farten! Vid klippan finns också kulturmärkta hus med intressant historia, ångbåtsföreningen med de bevarade båtarna och S:ta Birgittas Kapell som är nyrenoverat. I närheten finns ”Röda sten” och ”Pannhuset” som också kan vara intressant att besöka för den konstintresserade.

Klippan – en idyll på kullerstensgator!

I Pannhuset finns både kafé och konsthall. Här får alla graffitimålare ”skapa fritt!” Över Pannhuset ser du Älvsborgsbron som ser ut att ”ligga på” Pannhuset, vilket den inte gör! 🙂 På andra sidan älven, Eriksbergs bockkran och Älvstranden.

I centrala Göteborg….

Trädgårdsföreningen – göteborgarnas oas mitt i staden! Här promenerar vi flera gånger om året och nu i skrivandets stund är det rosorna tid! Här är verkligen vackert att strosa omkring bland det gröna, all blomsterfägring, bland byggnader och längs kanalen. Här kan du koppla av ifrån stadens brus en stund!

Mäktiga, gamla träd finner du här inne och även blommande sådana under försommaren.

Feskekôrkan” vid Rosenlundskanalen är göteborgarnas unika saluhall för fisk och skaldjur! En kulturminnesmärkt byggnad som ska genomgå en grundlig renovering och där framtida verksamheten är hotad! Göteborgarna vill inte ha någon annan verksamhet här än just fisk – och skaldjurshandel! Må förnuftet segra!

Inte långt ifrån ”Feskekôrkan”, ligger Magasinsgatan där du finner flera trevliga butiker och serveringar. Artilleriet, The Kitchen, Grandpa Store och Norrgavel, behöver ingen närmre presentation! Gör gärna också ett besök hos Floramor och Krukatös, vid Kaserntorget. Bara deras innergård är värt ett besök! Butiken drivs av en florist och en keramiker – älskar den butiken!

Haga – men visst ska du promenera här i ”Albert och Herberts” spår bland underbara hus, trevliga butiker och kaféer och matställen. Promenera också gärna in på ”Långgatorna” som ligger parallellt med Linnégatan. Går du hela Linnégatan fram kommer du så småningom till Slottsskogen! Linnégatan i sig är kantad av fina hus, butiker och en mängd restauranger!

Men är du här, så gör dig besväret att gå upp för alla trappor till Skansen Krona!

Utsikten härifrån över delar av Göteborg, vill du inte missa!

Örgryte – här finner du de vackra trähusen med de grönskande trädgårdarna! Området ligger en bit ifrån Örgryte gamla kyrka och Liseberg. Här i området promenerar vi ofta och utgår som oftast ifrån Sankt Sigfridsgatan.

Området är stort och närbelägna områden som tillhör stadsdelen är bland annat Skår, Bö och Jakobsberg med blandad bebyggelse.

Botaniska trädgården och Änggården. Botaniska trädgården besöker vi flera gånger om året. Det brukar börja vid tidig vår, då vi längtar efter att se de tidigaste vårblommorna och det sista besöket brukar bli sent på hösten och då njuta av alla höstfärger bland blommor och träd. Nu och framåt finns här dahlior i alla de färger och former!

En underbart ”ruffsig” dahlia vid vårt senaste besök på Botaniska! Området är stort och du kommer att älska att gå och botanisera bland alla blommor, men också bland alla träden vid den ”vilda delen!”

När du är här, så gå också en promenad bland de vackra husen, vid Änggården. Här finns också bevarad träbebyggelse och vackra trädgårdar. Det området ligger till höger om ingången till Botaniska trädgården. Om du parkerar vid Slottsskogsvallen, (fler parkeringar där, några fria!) så kan du gå till husen vid Änggården och sedan vidare till Botaniska trädgården. På andra sidan motortrafikleden (Dag Hammarskjölds-leden) ligger hela Slottsskogen och väntar på dig! En stor grön oas med promenadstråk, lekpark, djur och uppe vid vattentornet en fantastisk utsikt över delar av Göteborg!

Så fint att gå här och beundra husen och trädgårdarna!

Några utsiktspunkter att lägga till är: Masthuggskyrkan som är ett välkänt landmärke på väg in mot Göteborg, samt Ramberget på Hisingen! Paddanbåtarna… glömde jag! Om du vill åka på guidad tur inne i Göteborgs kanaler! 🙂

Ja, det var några av mina”pärlor” och som jag hoppas ska vara intressanta nog för att vilja turista Göteborg. 🙂 På min blogg finns fler tips även utflyktsmål som ligger nära Göteborg!

Kram Gunilla

Jonsereds strömmar och brukssamhälle!

I det förra inlägget visade jag bilder ifrån Jonsereds trädgårdar. Om du är där, och har möjlighet, så lägg till en promenad längs Säveån och Jonsereds brukssamhälle.

Vi började vår utflyktsdag med rundvandring I Jonsereds trädgårdar och därefter är det bara att köra tillbaka en liten bit och parkera bilen vid Jonsereds fabriker. Därifrån går du bakom den ena fabrikslängan mot den gamla kraftstationen, där vår promenad vid Säveåns naturreservat börjar.

På den här bilden ser vi Säveån vid Jonsereds fabriker. Bilden är ifrån april i år, innan lövsprickning…

Den gamla bron, vid infarten till området som man numera bara kan ”gå över”. Biltrafiken leds in bredvid på annan bro.

Här inne på området kan du parkera om du vill gå längs med vackra Säveån… missa inte det!

Bakom en av fabrikslängorna ligger alltså den gamla kraftstationen och framför den en gammal träbro som man kan gå över. Den ser ”skruttig ut”, men ingen fara… den är rejäl!

Här står mina ”promenadkompisar” och tittar ned i Säveån! Efter bron kommer en nyare bro till höger, gå över den och sedan följer man ån till vänster! Efter en kort sträcka kommer en spång på vänster sidan som leder ut till en härlig sittplats alldeles vid vattnet. Där är en bra plats för den medhavda matsäcken!

Vi hade tur… Här finns tre sittbänkar och alla var lediga! 🙂 Här kommer du så nära vattnet att du kan till exempel kan se laxöring simma i vattnet och hur strömstaren far fram över vattenytan. Här finns också gulärlor, knipor, drillsnäppa och storskrakar. En och annan bäver kan ses om man kommer i gryningen eller skymningen.

Här står jag och poserar och som alla kan se är det en fantastisk grönska vid ån…

Så vackert ljus den här dagen!

Ja, det är vackert att både promenera och cykla här! Det var första gången som våra ”promenadkompisar” gick sträckan och de tyckte verkligen om det. Vi fortsatte vägen fram som också löper längs järnvägen mellan Göteborg och Alingsås. (Järnvägen är på din högra sida.) Så delar sig promenadslingan åt vänster (Jonsered) och åt höger (Kåhög). Välj vänster och lite längre fram nere vid Säveån ligger det en grillplats om man önskar gå ned dit från bron. Vi gick förbi den rakt fram uppe på bilbron och viker vänster igen, så att man följer ån mot Jonsereds brukssamhälle. Efter en bit går en asfalterad väg ner bland de gamla husen och där ska man absolut gå ned och kika bland ”arbetarbostäderna”, där alla husen är rödmålade! Det är fröjd för ögat, både med husen och med trädgårdarna!

Idyll eller hur!? Vovven ser lite suddig ut, men reste precis på sig då jag tog bilden. 🙂 Var hur snäll som helst!

Husen är i varierande storlek och alla charmiga och välbevarade!

Lite kort om Jonsereds brukssamhälle

Jonsereds brukssamhälle är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från 1800-talets andra hälft. Samhället präglas fortfarande av den industriella storhetstid som satte Jonsered på världskartan.

Jonsered var från 1830-talet och fram till 1970-talet ett utpräglat brukssamhälle. År 1833 köptes egendomen Jonsered av skotten och affärsmannen William Gibson tillsammans med Alexander Keiller i syfte att där anlägga en textilindustri. Läget vid Säveån innebar bättre tillgång på vattenkraft och även möjlighet till att kunna expandera. Gibson anlade även gjuteri och verkstadsindustri. På 1860-talet inleddes framgångsrik produktion av träbearbetningsprodukter.

Transporterna löstes genom pråmar i Säveån. År 1856 invigdes den första sträckan på Västra stambanan mellan Göteborg och Jonsered och år 1903 invigdes kraftverket av kung Oscar den II. År 1913 skedde ett ras vid järnvägsbanken vid Aspen som blev känt som Jonseredsraset. Kring 1914 stod dagens dubbelspåriga järnvägstunneln klar som ersatte det tidigare spåret som korsade fabriksområdet. Ett stickspår ledde in till fabriksområdet.

Bruket expanderade och samhället byggdes ut med nya arbetarbostäder som delades in efter alfabetet som till exempel Littera A. I folkmun fick de ofta andra namn som till exempel Smålänningegården. Många flyttade till Jonsered från Västsverige. De unga kvinnor som flyttade till orten fick bo på Flickhemmet. Många inflyttade inackorderades hos familjer i arbetarlängorna. Då bruket även ägde bostäderna på orten var anställning och boendet knutet till varandra – förlorades anställningen förlorade den anställde även boendet. I Jonsered arbetade många i 40-50 år på bruket där de började i unga år. Efter skolgången väntade en plats på bruket för eleverna där bruket valde ut vad eleverna var lämpliga att arbeta med. Typiskt var också de många smeknamnen som kunde baseras på ursprung, sysselsättning eller släktskap och i Jonsered användes många lokala slanguttryck. Efterhand utvecklades ett socialt system i brukets regi med bland annat sjukstuga och tandläkarvård. 1899 stod ett ålderdomshem klart som ritats av ingenjören vid Jonsereds fabriker Sven Wingquist.

Gamla fabriksbyggnader och arbetarbostäderna, bland annat de unika tegellängorna med tillhörande trädgårdar, de nationalromantiska trähusen i Hallebacken liksom Sveriges första radhus, Nybygget från 1841, finns fortfarande kvar. Vid fabrikens finns Porthuset, den ursprungliga ingången till fabriksområdet, kvar. I Jonsered finns även koloniområdet Amerika som delas av motorvägen E20 samt Jonsereds kyrka. Riksantikvarieämbetet har utsett Jonsered till kulturmiljö av riksintresse. Jonsered är omgärdat av vacker natur längs med Säveån och sjön Aspen, här finns Bokedalens naturreservat och Natura 2000-området Jonsereds strömmar.

Många av 1800-talsmiljöerna finns bevarade och Gibsons arv lever vidare i alla de vackra tegelbyggnaderna som går i brittisk stil. (Källa: Wikipedia.)

Här i området finns också Franciskusgården som är en vacker trevåningsbyggnad av rött tegel som tjänar både som brödernas konvent och gästhus. Byggnaden uppfördes år 1899, ursprungligen som ett ålderdomshem i det lilla brukssamhället som då tillhörde Jonsereds Fabriker. En flygel som rymmer Kristi Förklarings Kapell blev tillbyggd år 1990.

Mycket vacker och intressant byggnad! Kommuniteten består av fyra bröder under eviga löften, och tre bröder under tidsbundna löften. Bröderna lever en ”öppen” form av klosterliv med betoning på mässfirande, tideböner och praktiskt arbete som tillåter dem att ägna sig åt barmhärtighetsgärningar, vilket i huvudsak tar sig i uttryck i en gästverksamhet riktad till såväl kyrkligt förankrade människor som andliga sökare och hjälpsökande som kan vara i behov av socialstöd och/eller viss vård. Brödernas livsrytm tillåter också att de åtar sig pastorala uppgifter, ungdomsarbete och evangeliserande uppgifter.  En av bröderna har vi träffat i boken, ”De fann vägen” av Kjell Andersson och Tore Hagman. Det var en intressant bok om olika männiksor som bestämde sig för att välja en ny livsinriktning. Boken finns presenterad här på min blogg.

Och så några glimtar ifrån arbetarlängorna som är bevarade och mycket populära att bo i.

Så många vackra detaljer på husen…

En glimt in i en trädgård. Så var vi tillbaka vid den ena fabrikslängan där vi startade vår promenad…

De vackra tegelfabrikerna har idag blivit populära lokaler för nya företagare som letar unika kontorsmiljöer.

Jonsereds herrgård som jag skrev om i det föregående inlägget har anor ändå ifrån medeltiden och var då ett kronogods. Om vi förflyttar oss raskt framåt i tiden till år 1839, som var året då W. Gibson köpte ut sin kompanjon A. Keiller ur firman och herrgården kom att tillhöra enbart W. Gibson. År 1868 revs den gamla byggnaden av David Gibson, som var son till W. Gibson och byggnaden fick sitt nuvarande utseende. På herrgården samlades Gibsonsönernas familjer och vänner, bland annat kulturpersonligheter som Viktor Rydberg, Ellen Key och Wilhelm Stenhammar. Här fanns också ett jordbruk tillhörande godset samt trädgårdar med exotiska växter. Godset förblev Gibsonsönernas säte fram till 1954, då den siste avled. Blickar vi lite till framåt så blev det fastställt den 29 januari 2003 att herrgården med sina 20 rum skulle bli Göteborgs universitets mötesplats för samverkan med Sigtunastiftelsen och San Michele på Capri som förebilder. Därefter är det några turer mellan Partille kommun, fastighetsbolaget Wallenstam och Göteborgs universitet. Men slutklämmen är att fastigheten ägs av fastighetsbolaget Partillebo och att fastigheten fortfarande hyrs av Göteborgs universitet. Källa: Wikipedia).

Puh, nu blev det ett långt inlägg igen… men förhoppningsvis intressant! Personligen tycker jag det är så roligt nu på äldre dar att bland annat lära mer om alla våra kulturskatter som de här brukssamhällena är! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Jonsereds trädgårdar – en blommande och grönskande oas nära Göteborg!

Midsommarhelgen är över för den här gången och för vår del har den varit till belåtenhet! Midsommaraftonen åkte vi med skärgårdsbåt ut till Rörö, där vi var för två år sedan. Midsommardagen blev en stillsam dag hemma med skön promenad och njutning i solen med god bok. Igår, söndag – en utflykt till bland annat Jonsereds trädgårdar med goda vänner.

Jonsereds trädgårdar är en oas för alla oss som tycker om att njuta av såväl blomsterfägring, grönska, fjärilar, humlor och bin i mängd!

Vägen upp till herrgården, från trädgården sett, har en mittenrabatt med kantnepeta. När det är i sådan mängd, blir det en fröjd för ögat! Även för örat – för det surrade av humlor och bin i en oräknelig mängd och fjärilar fanns det gott om!

Tistelfjäril som det finns så många av i år! 🙂

Och i blomsterhavet såg jag en nässelfjäril…det fanns säkert fler…

Blålila blommor är nog min favorit och här i den vackra trädgården finns det också gott om stäppsalvia! Färgen är så vacker mot det gröna, men även som här med bland annat inslag av rosa pioner.

Sommarens drottning – pionen blommade fortfarande här och var i rabatterna. Så vacker! Finns det någon vackrare blomma?

Rosa med lite svagt gult… blomsterprakten ska naturligtvis upplevas på plats. Var och en hittar säkert sin favorit!

Det blev ett kärt återseende att kika in i Tomas von Brömssens ”Haga”! Alla som har sett Albert och Herbert känner igen sig i den delen av trädgården!

Förutom blomsterfägring, blir jag glad åt utedasset och handduk på tork!

Självklart ska ”Haga slott” också vara med i Tomas von Brömssens trädgård! 😉

Nytt för i år är Anna Mannheimers trädgård… en lugn och harmonisk del i trädgården och med många vita blommor. Det centrala var nog ”fåtöljen” som maken gärna ville sjunka ned i en stund! 🙂

Blommorna har inte hunnit växa till sig än, så det ser lite bart ut.

Om du gör ett besök här för första gången, så missa inte att gå upp till herrgården och runda huset, för där möter dig något som får dig att tappa andan…

Jag fotograferade genom ett hav av kantnepeta, stäppsalvia och blå lupiner. Det andra blå – är sjön Aspen!

Här i Jonsereds trädgård, finns ett litet kafé och en liten butik med växter och inredning. Mysigt att fika här bland små sittgrupper…

Varje sittgrupp är så klart omgärdad av blommor och av grönt! Nu hade vi fika med som vi intog under promenaden längs Säveån. Bilder därifrån visar jag i ett annat inlägg.

Som en avslutning på inlägget…. ljuvliga luktärtor på väg att slå ut! Åh, alla dessa dofter! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Glad och solig midsommar!

Idag på midsommarafton ska vi tillsammans med goda vänner ut på böljan den blå! Vi har gjort den här turen tidigare, till Göteborgs norra skärgård och tyckte det var så trevligt på alla sätt. Det bjuds på traditionell midsommarmat med allt som vi förväntar oss av en god sillbuffé. Därtill god dryck av allehanda slag! Ska vara i stunden och njuta av allt! Vädret går ju inte att påverka, men väderprognosen ser rätt så bra ut. Mest uppehåll, men tyvärr lite blåsigt.

Önskar er alla en fin midsommar med mycket glädje och gemenskap!

Må gott och njut av dagen, även om det kommer lite regn…

Kram Gunilla

Följ med till Gräfsnäs slottsruin!

Vi blev av yngsta sonen, inbjuden på hemlig utflykt! Han vet vad hans mor tycker om! Nog känner jag till Gräfsnäs museijärnväg, där du kan åka mellan Anten–Gräfsnäs slottspark. Ett populärt utflyktsmål för skolklasser! Men av någon outgrundlig anledning, så har jag inte åkt den aktuella sträckan, ej heller besökt slottsruinen och dess fantastiska park! Detta trots alla mina år i för – och grundskola. Ett svagt minne säger mig att äldsta sonen har åkt med ångloket med sin farmor Ellen. Eller om det var en skolutflykt? Nåväl, den som spar hon har – det blev en jättefin rundvandring i Gräfsnäs slottspark!

Som du kanske kan se, ligger Gräfsnäs nästan 6 mil ifrån Göteborg, samt cirka 1 mil nordväst om Alingsås i Västergötland. 

Ena sidan av Gräfsnäs tågstation.

En tågstation med charmen bevarad. Det var en dröm att kika in i fönstren och titta på interiören! Jag blev glad kan jag säga! 🙂 Skulle kunna flytta in genast och börja inreda, men med bevarad charm!

Jag får erkänna att jag inte visste så mycket om slottsruinen och dess fantastiska park. Här finns ju allt det som jag älskar! En dröm att vandra omkring bland bevarade byggnader, slottsruinen, samt bland de gamla och enormt höga lövträden. Det kommer förmodligen att bli ett nytt besök här och då i vitsippetid. Här lär finnas gott om vitsippor på våren.

Det första vi kom fram till efter det vi parkerat bilen var en spaltkvarn. Här blev det många foton i idyllen och genast började mina tankar vandra tillbaka i tiden hur det var då det begav sig. Oftast var det kvinnorna som fick slita hårt då säden skulle malas.

Här fanns mycket att utforska och det är så underbart när kulturvärden restaureras med varsam hand och därmed bevaras.

Här har vi en smedja…. men det som jag föll pladask för var…

Det är något alldeles extra med soldattorp! Mina tankar går oavkortat till Vilhelm Moberg och hans Raskens och Ida! 🙂 Nu vet vi alla att det inte alltid var så idylliskt, men i vår tid får vi njuta av idyllen. Den här soldatstugan byggdes år 1861 och den flyttades hit till platsen år, 1943. Den är byggd på det sätt, som var brukligt i Mellansverige sedan Vikingatiden.

Lägg märke till parkens speglingar i fönstret!
Pelargonior hör sommaren till!

Det här är troligtvis något slags förråd eller magasin för förvaring av säden kanske?

Vi vandrade vidare i parken och kom fram till slottsruinen…

Det är sannerligen inte mycket kvar av det en gång så imponerande slottet!

Lite historik

Gräfsnäs slottsruin ligger vid Antens norra spets i Gräfsnäs i Erska socken i Västergötland. Gräfsnäs slottspark är ett kommunalt inrättat kulturreservat sedan 2010. Gräfsnäs slottsruin ligger på en udde i sjön Anten, vars namn kan härledas till det fornnordiska ordet för svan, alpt. Anten är alltså ”svansjön” och än idag sägs svanarna trivas bra i sjön. 🙂

Gräfsnäs är släkten Leijonhufvuds stamgods och började uppföras omkring år 1550 av riksrådet och friherren Sten Eriksson (Leijonhufvud). Släktens gamla borg, Loholm, låg på ön Loholmen i sjön Anten, men man ville nu ha en borg som låg bättre till strategiskt. Där Gräfsnäs började byggas fanns det redan ett medeltida stenhus, vilket fick bilda grunden till den nya borgen.

Enligt en sägnen skall en kvinna, som tröttnat på Ebbas hårda fasoner, ha uttalat en förbannelse över slottet – som skulle brinna tre gånger med 100 års mellanrum. Slottet har också mycket riktigt brunnit 1634, 1734 och 1834. Ebba var änka till Sten Eriksson (Leijonhufvud).
Efter att Stens syster Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) 1536 gift sig med Gustav Vasa kom Sten in i den innersta kretsen kring kungen. År, 1539 blev han riksråd och en tid därefter rådgivare i hemliga ärenden.

Sten slöt sig till hertigarna Karl och Johan och deras uppror mot Erik XIV, och tillsammans med Pontus De la Gardie skulle han ta kungen tillfånga i Stockholm. När Sten försökte hindra kungen att fly sårades han så svårt av en hillebard att han dog efter några dagar. Änkan Ebba Månsdotter slutförde byggandet av slottet och hon styrde det med järnhand. Hon levde hela 41 år efter sin makes död, Sten Eriksson, Leijonhufvud.

Efter varje brand och ny ägare har slottet ändrat utseende. Änkan Ebbas son,Axel Stensson förstärkte borgen genom att bygga försvarsvallar, vallgrav med vindbrygga samt två runda befästningstorn. År 1634, inträffade den första branden och slottet renoverades troligtvis inte förrän efter 1648. Byggherren Gustav Adolf Lewenhaupt, (Leijonhufvud) lät bygga om slottet till ett stort renässansslott med en flygelbyggnad. Han var inte ägare så länge till slottet, då han avled i ett fältläger i Finland år 1656.

Efter nästa brand år 1734, lät Katarina Tham, som då ägde slottet, ändra slottet till ett envåningshus med platt tak och endast ett mittparti med tre våningar. I början av 1800-talet, lät Johan Gripenstedt göra en omfattande reparation av slottet som mynnade ut i hela 50 rum, fördelat i två våningar. Han anlade också en engelsk park runt slottet. Det som vi kan se rester av idag. År, 1834, efter det att den nye ägaren, Johan Gripenstedt köpt Gräfsnäs för 110 000 kannor brännvin, började slottet att brinna för tredje gången! På grund av dålig ekonomi fick slottet förfalla mer och mer. Slottet blev nödtorftigt reparerat och slottet fick återigen ett platt tak. Sedan 1974 äger Alingsås kommun slottet och parken. Restaureringar har gjorts mellan åren 1992-1995. (Källa: Slottsguiden.)

Så det där med sägnen…

Som dotter till en av slottets arrendatorer tillbringade författaren Sophie von Knorring (född Zelow) sin barndom på Gräfsnäs. Slottet och parken var fulla av hemligheter och mystik; dessa sagor och sägner använde sig Sophie von Knorring av i sina romaner. Hon skrev om blodfläckar i slottet, fläckar som hur man än gned och skurade, kom igen, och om hur man i slottets källare funnit ett skelett av en riddare i full rustning. Hon berättar att under jungfrukullen i parkens västra del vilar enligt sägnen en jungfru som inte fick begravas i vigd jord. Var det kanske hon som låg bakom bränderna?

Ja, det är inte mycket kvar av det en gång så ståtliga renässansslottet! Det här är det norra tornet och nedan ser du det södra tornet…

En liten kik in i det som finns kvar…

Galler stoppar inte helt från att fåglar flyger in! Det var en vettskrämd fågel därinne vid vårt besök. Så var det ju det där med att ett hus behöver ett tak…

Den siste som bodde på slottet var fiskaren Nils Andersson. Han använde ett par rum till vänster om huvudentrén medan svinstian låg i ett av de runda försvarstornen. Nils Andersson betalade hyran i fisk. Efter hans död använde traktens ungdom slottets gästabudssal till fest och dans. Till slottsbyggnadens slutgiltiga undergång bidrog prästerna i trakten som inte kunde acceptera att bygdens ungdom samlades i slottet. Genom att ta bort taket på slottet var vägen mot totalt förfall oundviklig. Så kan det gå!

Några bilder ifrån den vackra omgivningen…

Apropå Vikingatiden, så har detta vikingaskepp plockats upp ur Anten! Nu ligger det på land… och vad som ska hända med det vidare, är för mig okänt. Jag tänkte gå ned och titta lite närmre på det, men så såg jag en skylt…

Upp till tjugo snokar som bor här – nej tack! Jag fick allt zooma in med kameran istället och det gick ju bra! Bäst att vara på ”säker mark!” 😉

Tycker om den här bilden som visar vågorna på Anten, de kraftiga trädstammarna och det vackra lövverket!

På andra sidan viken… sommar eller hur!?

en imponerade ask!

Det är svårt att återge de vackra lövträden och hur mäktiga de är. Många av dem flera hundra år! Här växer bland annat: Ask, lind, poppel, vanlig ek, samt rödek, lönn, al, och björk. Inte så ofta vi ser så många lövträd inom samma område. Nära slottsruinen växte stora lärkträd med finfina kottar!

Det lär finnas sex arter av fladdermöss här som ses över dammarna och kattugglor som trivs i de ihåliga ekarna.

Ja, här kan man gå runt hur länge som helst och det är många som firar midsommar här! Det finns även andra evenemang som Slåttergille. Vi var här en solig och lite blåsig, ”vanlig tisdag”. Inte så mycket turister ännu och det passade oss utmärkt!

Till sist en midsommarbild….

Solens strålar som letade sig in bland ängens hundkex! Vackert!

Imorgon som är midsommarafton… då hoppas jag vara på väg ut i skärgården!

Kram Gunilla