Yoga för styrka, balans och rörlighet!

Min väg till yoga

Jag har alltid varit en aktiv människa och tyckt om att vara i rörelse. Som ung gillade jag friidrott och har några medaljer i min samling ifrån grundskolan. Därefter har det blivit damfotboll, simning, friskis och svettis, dansklasser, aerobics, gymträning, cykling och stavgång, för att nämna något av allt som jag har prövat på. Yogan kom in i mitt liv under nittiotalet och då i form av ”bodybalance”. Jag upptäckte snabbt, hur välgörande träningsformen var både för kroppen och sinnet. Därefter har jag prövat på olika yogaformer, för att hitta rätt. Dels på yogastudio och dels på olika gym, där det vanligtvis erbjuds någon eller flera yogaformer. Sedan en tid tillbaka tränar jag ”fysisk yoga” – en yogaform som hämtar inspiration ifrån olika yogaformer och den känns rätt för mig. 

Yoga är för alla

Du behöver inte var ung och smidig för att utöva yoga! Alla kan yoga, oavsett om du är pigg och lever ett aktivt liv, har begränsad rörlighet så som svårigheter att ta dig upp och ned från golvet, har sömnproblem, eller bara vill känna mer lugn och avslappning i ditt liv. Medicinsk yoga är till exempel en utmärkt yogaform för dig som har någon funktionsnedsättning, eftersom den kan göras sittandes. Men alla kan förstås ha glädje av att utöva medicinsk yoga, då den yogaformen tillför något för alla! Det är en mycket skonsam form av yoga för rygg – och nackproblem. 

Det finns många olika yogaformer och jag kommer inte att beskriva dem närmre, eftersom jag i mitt inlägg vill beskriva, vilket syfte och mål jag har med min yogaträning. Det finns många bra och seriösa sidor ute på nätet om yoga, så det är bara att googla! Biblioteken har också många bra böcker till låns. Det jag tycker är viktigt innan du börjar träna yoga är att gå minst en termin först, för någon som är utbildad yogalärare, innan du eventuellt börjar träna hemma. Det är som med all träning viktigt att utföra yogapositionerna rätt, så att du uppnår önskat resultat. Sedan är det tycker jag, så mycket roligare att träna i grupp, men också att det blir en bra mix av övningar under en termin, för att sedan bytas ut till andra under termin två. På så sätt blir det bra variation på övningarna, och du lär dig hur de ska utföras och på vilket sätt de påverkar kroppen och sinnet.

Att motverka rädslan för fall

Rädslan för fallolyckor och risken att faktiskt råka ut för en fallolycka är båda faktorer som kan begränsa oss när vi blir äldre. Fallen kan resultera i skador, förlorat självförtroende och att man inte blir lika benägen att delta i fysiska aktiviteter, eller andra aktiviteter för den delen. Genom att jag tränar yoga, så bibehåller jag inte bara styrka, rörlighet och balans. Jag vågar och kan utföra positioner som stärker mig både fysiskt och psykiskt.

Varför jag tränar yoga

Jag vill behålla den styrka och rörlighet som jag redan har byggt upp genom åren. Genom yoga tränar jag också upp balansen som är så viktigt för att undvika de alltför vanliga fallolyckorna som sker med stigande ålder. Det är allmänt känt att kvinnor har ett visst skydd av östrogenet, under sin fertila del av livet, beträffande skelettet. Men med träning, både före och efter klimakteriet, stärks skelettet och på så vis minskar risken för skador vid fallolyckor. Men yogan är så mycket mer än bara det fysiska, det handlar mycket om att skapa harmoni och balans, genom att hitta fokus och bli tryggare i sig själv.

I yoga blir du också medveten om din andning. Varje rörelse genomförs både på in – och utandning. Det jag också uppskattar i vårt yogaprogram är den långa avslappningen. Vår lärare guidar oss och går igenom avspänning i kroppen, del för del.  Efter ett yogapass känner jag mig centrerad och upplever en känsla av lugn och stabilitet.

Fördelar med yoga

  • Balansen förbättras och fallolyckor förebyggs därmed
  • Kroppens muskler och leder stärks, vilket förebygger skador
  • Cirkulationen i kroppen ökar
  • Kroppens rörlighet bli större när vi mjukar upp och sträcker ut musklerna
  • Bidrar till förbättrad sömn
  • Skapar lugn och ro i kropp och sinne
  • Kan minska oro
  • Ger ett ökat fokus

Att yoga skyddar oss mot olika livsstilssjukdomar, är svårt att bevisa. Men det som kan sägas rent allmänt är att all träning, när den utförs på rätt sätt, är bra för kropp och sinne. Det finns aldrig några garantier, men det som sägas kan, är att om du tränar allsidigt livet ut, så mår du oftast bättre på alla sätt, än om du inte hade tränat.

Det vi vet med med yoga är att när du rör dig mellan de olika positionerna, så ökar flödet till lymfkörtlarna. Det här hjälper lymfsystemet att fajtas mot infektioner och göra sig av med slaggprodukter. Jag tänker att jag med min allsidiga träning har gjort mycket för att må bra och skydda mig mot livsstilssjukdomar. För vårt välbefinnande behöver vi alltså allsidig träning, men också ett allsidigt och genomtänkt näringsintag!

Mål och syfte

Mitt syfte med min yogaträning är att bibehålla min rörlighet och känna mig stark i leder och muskulatur. Jag vill vara ”herre” över min kropp – hålla igång maskineriet långt upp i åldern! Ja, livet ut! Det finns olika sätt att träna upp sin muskulära styrka, men få former är så bra för smidighet och balans som vad yogan är! Vanligtvis har jag inga problem med att röra mig fritt ute i naturen. Jag har god balans, tar mig förbi stock och sten, och älskar att vandra såväl i skog och mark som i vår skärgård. Jag når ned till golvet, eller marken och har alltså inga problem med att böja mig. Detta vill jag kunna göra, även som äldre! Ibland är jag begränsad och det är när min reumatiska sjukdom gör sig påmind, Ankyloserande spondylit – Bechterews sjukdom. Den finns förstås alltid där, men för det mesta är den beskedlig. Jag tror att det beror på att jag alltid har varit aktiv, tränat allsidigt och att jag i så många år tränat just yoga! Det är min övertygelse att det är yogans förtjänst att jag har bibehållit min rörlighet i rygg och nacke. Samtidigt vill jag påpeka att det är viktigt att lyssna på kroppen. Ibland behöver jag låta kroppen vila, få välgörande massage, och röra mig varsamt.

Yoga ute i det fria Den här sommaren har ju verkligen inbjudit till att utöva yoga i det fria! Men det har ändå inte blivit av så värst många gånger för min del. Jag har ju inte varit ensam om att vilja åka ut till skärgården eller till vår sjö. Fullt av folk på morgon och kväll och då får jag ingen ro. Inget går upp mot att vara ute i skärgården på en klippa, känna solen mot huden, vinden i håret och saltstänkt doft!

Känner du igen miljön? Här är jag ute på Rörö, där vi var i slutet på augusti. En ljuvlig dag och där ute på de magiskt vackra klipporna ville jag träna yoga! Här är det balansträning i form av trädet. 🙂 Det syns i mitt hår att det blåser – så bra för balansträningen!

Andas in och ut…

Nedåtgående hund! 🙂 Ni vet hur hundar och katter gör?!

 

Yoga handlar som sagt inte i första hand om att kunna svåra positioner. Styrka, balans, rörlighet, andning och den inre harmonin är det som ligger i fokus. När du har övat upp din vighet, balans och styrka, så är det roligt och psykiskt stärkande att behärska din kropp. Att du har utmanat din rädsla att först inte våga eller kunna. Att du nu faktiskt vågar och kan! Jag kan inte alla positioner, men vågar pröva de som vår lärare förespråkar då de har gynnsam effekt på kroppen. Skulderstående kräver styrka och balans och är en avlastande position för benen och ryggen. Man riktigt känner hur blodet cirkulerar fritt! På gymmet har jag en filt under skulderbladen och på så sätt avlastas nacken.

Från skulderstående till plogen. Det är svårt att tro att jag ibland är så stel i ryggen som en pinne, men här mår jag prima och ryggen tackar mig för att jag är ihärdig!

Jag tränar mycket de positioner där vi vrider överkroppen åt ett håll och underkroppen åt det andra. Vi gör även liggande övningar som har samma effekt. Över – och underkropp åt varsitt håll. (Liggande twist.) Kom ihåg att aldrig pressa dig inte in i positionerna för hårt med hjälp av handen och vrid inte nacken längre än din överkropp. Om man har någon funktionsnedsättning, så rådgör alltid med en läkare, fysioterapeut först, innan du tränar yoga! Prata sedan också med din yogalärare som då kan visa dig alternativa rörelser.

Solhälsning – en bakåtböjning till. Underbart och särskilt här ute på Rörö! 🙂

Om du nu har läst ända hit…

I min yogaklass är vi ett glatt gäng i olika åldrar. Unga och äldre. Mest kvinnor, men alltfler män har upptäckt yogans fördelar och inser att de behöver rörlighetsträning som ett komplement till övrig träning! Både män och kvinnor som inte har tränat yoga innan, blir förvånade över att yoga kräver och ger styrka. Många märker också hur korta och stela leder och muskler är när de börjar träna yoga.

Med denna kärleksförklaring till yogan kan man ju tro att jag är sponsrad! Om det vore så väl! Men, nej det är jag inte. Jag vill lyfta fram vilken bra träningsform yoga är för alla!

Må gott!

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källö-Knippla – vilken liten pärla!

Slingan på Källö-Knippla, blev till en mycket positiv upplevelse! Med på turen den här gången var makens bror, och det är så roligt att ta med sig svågern på olika turer, då vi vet hur mycket han uppskattar det! Vi valde en ”perfekt dag”, så gott som vindstilla och en behaglig temperatur och strålande sol. Som gjort för en vandringstur med andra ord!

Längd

Går man från färjelägret upp till nordsidan på Knippla och tillbaka blir den totala sträckan ca 3,5 km.

Svårighetsgrad

Lätt. Slingan är tillgänglighetsanpassad, men med vissa brantare partier. Alla med normal grundkondition klarar galant av detta!

Utgångspunkt

Från färjelägret, valde vi att gå vänster varv. Alltså mot öns västra sida. Så gå åt vänster, förbi en del av skärgårdshusen mot Fiskaregårdsvägen, Roddarevägen och vidare mot Parkbacken. Det går uppför hela vägen, men det är mödan värt! Du får se en del av bebyggelsen och uppe på toppen vid Parkbacken kommer skylten som visar vägen in på slingan. Det går naturligtvis lika bra att välja ”högervarv” nerifrån hamnen. Men medsols (vänstervarv) kändes mer naturligt! Att komma ut till Källö-Knippla, är på samma sätt som till de andra nordöarna. Med färja från Burö färjeläger på Hälsö. Om du färdas i egen bil, så parkera här vid färjelägret. Du kan läsa mer om färdsätt här.

Källö-Knippla, kort tillbaka blick

Precis som många av de andra nordöarna var Källö-Knippla förr ett fiskeläge. Det första året någon bodde på Knippla var år 1778, då ett par från Hyppeln (granne med Källö-Knippla) flyttade dit. Fler familjer flyttade dit och det var som på så många andra platser längs Bohuskusten, den stora sillperioden som drog dit människor. Höjdpunkten var år 1809 då det bodde och verkade ca: 80 personer där. Därefter har befolkningen både minskat och ökat i antal, alltefter tillgång på sillen. Källö-Knippla, ibland bara Knippla är en ö, tillika tätort, som tillhör Öckerö kommun och som ligger i Göteborgs norra skärgård. De två ursprungliga öarna, Källö och Knippla, är nu sammanbyggda och sundet mellan dem är helt igenfyllt.

Vår upplevelse av Källö-Knippla

Det vi bland annat uppskattade var de många bänkar, bord och grillplatser som finns längs slingan. Så välordnat för bland annat barnfamiljer eller för de som har svårighet att välja en egen plats på någon av alla berghällar. Men det mest fantastiska är förstås den hänförande utsikten över hav, växtlighet och berghällar. Det är spännande varje gång vi stiger iland på någon av öarna och att då upptäcka liknelser, men också skillnader i bland annat naturens karaktär. Nordöarna ligger ju förhållandevis nära varandra, och man kan ju tro att den ena ön är den andra lik, men så tycker jag inte alls att upplevelsen blir. (Rörö, Hyppeln, Källö-Knippla.)

Här är vi framme vid en av de fina ”fikaställena” , med än hänförande utsikt över hav och öar. Det fanns en finfin skylt över alla småöar som låg där ute i havet. Några av dem är: Vannholmen, Gillholmen, Trollö, Bastö och Brunskär. Roligt att få lära lite nytt – så tack för den trevliga, och lärrorika informationen. Carlstens fästning, Rörö och Hyppeln, kände vi ju redan till och även de var placerade på informationstavlan. (Make och svåger kikar på skylten och läser och lär! 🙂 Det var för tidigt för fika, så vi vandrade vidare…

På håll, såg jag den lilla badbryggan och som en magnet drogs jag dit och gissa varför!?

Jag vet inte hur fort jag kom ned för trapporna och fram till viken och bryggan!

Ni ser ju – vilken plats! En liten avskild plats med brygga och badstege! Maken och svågern satte sig ned och njöt av utsikten och lugnet.

Men jag hade såklart andra planer… ”Gubbarna” fick gå upp till grillplatsen ”Stora Rödeviga” och slå sig ned där, medans jag slängde av mig kläderna och sam ut i det kristallklara och kav lugna vattnet! Under sommaren har jag badat i underbart tempererat vatten. Nu uppskattade jag temperaturen till 18 grader. En viss skillnad! Men känslan – att bada själv – naken! Kanske det blev årets sista dopp och då kan vi notera att dagens datum var måndagen den 3 september!

Det var så vackert och jag ville inte gå upp ur vattnet! Men magen kurrade och ”gubbarna” ville inte vänta längre! 🙂

Vi vandrade vidare efter fikat vid ”Stora Rödeviga” mot ”Sara Mors källa”, uppe på berget. På vägen dit noterade vi ett lite vitt hus – som visade sig vara en bastu. Olika dagar och tider för dam respektive herr. Bra att veta.

Vi tror vi fann källan – ca: en stav djup! (Såg ingen skylt). Utsikten härifrån lika hänförande som på många andra platser på ön.

Det ligger väldigt få hus utmed slingan, men de som finns – vilket läge! Därute i väster skymtar Hyppeln. Nästa ö att besöka kanske?

Förutom de fina grill – och fikaställena, fanns ett flertal bänkar utplaserade – skänkta av öbor antar jag. En del med förnamn på, andra som manade till eftertanke!

En ”tänkbänk”, är ju inte så dumt! 🙂

Vi började gå mot öns östra del – den delen som vetter bland annat mot Björkö. Jag måste säga att allt längs slingan är mycket välordnat – inte minst för öborna själva! En perfekt slinga att motionera på! Gå eller löpträna. På den östra sidan – ett utegym av bästa sort!

Självklart ville maken pröva! 🙂

Vägen hit och efter gymmet går delvis på spångar – över ”stock och sten!”

Så småningom kom vi fram till en större badplats. Men nu var det färdig badat och det var dags att gå tillbaka mot färjelägret för att fara tillbaka mot Hälsö och Burö hamn. En tur som tog lite tid kan man säga!

Jag läste turlistan noga och kunde inte se annat än att färjeturen skulle ta oss direkt till Hälsö och Burö färjeläge. Färjan kom – punktligt. På den mötte vi goda vänner, tillika goda grannar, som var på väg till Hyppeln. Så färjan hade startat från Burö, vidare till Källö-Knippla, där vi steg på. Så fortsatte den till Hyppeln och sedan till RÖRÖ och tillbaka till Hyppeln, för att så SMÅNINGOM köra till Hälsö och Burö! 🙂 Det stod inget om den lilla extra sightseeing i turlistan! 🙂 Men det var tydligen ”godstur” och då kör färjan dit som det behövs, fick vi veta lite senare. Det var lastbilar ombord, så då var det väl så!

Nere vid hamnen i väntan på den ”långa färden tillbaka”!

Kanske inte så lång slinga, men det är inte det viktigaste! Behållningen är upplevelsen och gemenskapen!

Tack Källö-Knippla, för den här gången! Ytterligare en fantastisk dag på en av nordöarna i Öckerö kommun i Göteborgs norra Skärgård! Vi kommer säkerligen tillbaka.

Tycker du om den här sortens inlägg? Glöm inte att i så fall trycka på ”gillaknappen!” Du får också gärna lämna en kommentar!

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

 

September – min favoritmånad!

September har gjort entré och temperaturen är behaglig både i luften och i vattnet. Luften känns så där krispig och klar som den gör när vi kommer in i september. Det är också ganska ljust fortfarande om morgnar och kvällar. Om kvällen är ljummen, så är det mysigt att tända lyktor och sitta kvar ute en stund till även när det skymmer.

Från och med då skolorna börjar, blir allt lugnare. Ja, kanske inte för barnfamiljerna, men för oss övriga! Jag tycker mycket om sommaren – ja, alla årstider! Men september har med tiden blivit min favorit månad. Jag har lärt mig av erfarenheten att sommarkänslan kan dröja sig kvar långt in i oktober om vi har tur. Brittsommar ni vet! (Birgittadagen omkring 7 oktober.) Runtom hör jag hur många pratar om att hösten är här och som om sommaren definitivt är över. Men det är ännu inte höst här på västkusten! Naturen ändrar karaktär, men någon höst i ordets rätta bemärkelse har vi inte här på västkusten! Höst eller inte beror så klart på var i landet man bor.

Så här definierar SMHI höst:

”Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på regn och blåst, riktigt höstrusk, men så behöver det inte vara varje år Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10 grader C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst. So ytterligare ett villkor gäller att hösten inte kan börja före den i augusti. Till hösten räknas september, oktober och november.”

Idag på morgonen gav jag mig ut i vårt närområde – i ”min skog” som är ett naturreservat och jag har visat er många foton därifrån under åren. När man har naturen inpå knuten och har all tid i världen, så är det bara att ge sig iväg! Det är så vackert i skogen och nu efter lite regn doftar det åter av tall och mossa. Det är lättare att andas på något sätt. Tyvärr var det inte någon morgondimma idag när jag begav mig ut, vilket jag tycker är så vackert vid våra sjöar och hav. Men så mycket annat att fästa blicken på.

Skogens färger ändras…

Jag tycker det är vilsamt att se hur naturen förbereder sig för vintervila…

 

Först trodde jag att det var kantareller som lyste där på marken, sedan löv, men det är någon sorts svamp. Vacker!

Nej, någon matsvamp fann jag inte, men sorter som gör sig bra på bild! 🙂

Fridfullt vid den lilla skogssjön och inga snokar syntes till! 🙂

Tycker om ljuset som är mjukt och milt…

 

Vattnet är stilla och träden avspeglar sig mot vattenytan.

Mossan har blivit grönare efter regnet!

Vem Mats är har jag ingen aning om! Men en backe och en egen stubbe har han fått! 🙂

Någon backe eller stubbe har jag inte – men en egen bänk! 🙂

September är en skön månad och jag njuter att vandra både i skogen och vid havet. Bara jag får vara nära naturen!

Må väl!

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

Vandring på Rörö i storslagen natur

Längst norrut i Göteborgs skärgård i Öckerö kommun, ligger Rörö. Det karga, nästan helt trädlösa landskapet och de fina badmöjligheterna drar många besökare till ön. Dock hoppade vi över badet, då det vindade en del. Vi har tidigare cyklat på ön, då badade vi vid en av alla fina vikar! Vi har nyligen åkt med på en skärgårdstur för midsommarfirande som du kan läsa om här. Men inte vandrat på naturstigen, så det såg vi fram emot.

Färdsätt

Vi tog bilen ut till Hjuvik, för vidare färd med färjan till Hönö och passerade Öckerö, Hälsö och därefter parkerade vi på Burö, vid färjeläget. Därifrån går färjor ut till Rörö, Källö-Knippla och Hyppeln. Det är bra att planera resan i förväg och noga kolla upp turlistorna, eftersom man färdas med två olika färjor. Trafiken mellan Hjuvik och Hönö/Öckerö, går ofta. Men turerna ut till de andra tre öarna går mer sällan! Färjorna är kostnadsfria. För den som vill, går det att åka med buss från Göteborg (Röd express) ut till Hjuvik, och därefter byta till buss (290) för vidare färd mot Burö färjeläge. Väl ute på Rörö, tar man sig snabbt till fots mot naturstigen.

Längd
6 km med möjlig avstickare över bergen. (Beror lite på hur man går). Det känns betydligt längre, då den blå slingan kräver koncentration bland alla stenar.

Utgångspunkt
Hamnen vid sjöräddningsstationen på Rörö. Gå åt vänster, förbi öns livsmedelsbutik och vidare mot den långa bryggan och den lilla hamnen och de röda skjulen. Den asfalterade vägen går snart över i grusväg och mindre stig som tar dig upp och ner, fram till en äng och en fin sandstrand. Följ sedan skyltanvisning!

Karaktär
Medelsvår. Öns västsida är till stor del fyllt av ett brett bälte av rullstenar. En smal stig slingrar sig fram mellan de runda stenarna. Så här gäller det att se sig noga för och placera fötterna rätt!

Naturreservatet kom till för att skydda den unika naturen. Här finns artrik flora och fauna. Om våren och försommaren blommar styvmorsvioler och strandtrift. Så det lär bli ett nytt besök till våren! Inlandsisen har satt sin prägel på landskapet. Mitt i det flacka hedlandskapet i söder ligger de två små vattnen Stora och Lilla Ers vatten. De omges av breda vassar och ger goda förhållanden för fågellivet. Utmed öns västsida utbreder sig ett storslaget klapperstensfält. Blockmarkerna liksom den stora förekomsten av sand utgör delar av en mäktig israndsbildning. Berggrunden består till största delen av gnejs. Ådergnejsens ljusa skikt domineras av mineralerna kvarts och fältspat, medan det mörka utgörs av ett slags glimmer.

Efter att vi passerat hamnen, skjulen och sandstranden kom vi ut till ett öppet landskap där vi möttes av betande får. Vi blev lite bekanta med de två kvinnorna som skymtar på stigen på fotot.

Vi såg ingen hänvisningsskylt mot naturstigen, så vi gick antagligen fel i början. Men det gick bra ändå! Vid den lilla hamnen, gick vi till vänster mot skjulen. Passerade dem och gick ända fram mot klippkanten, där vi såg en liten brygga. Vi rundade klippan och nere på stranden såg vi en trappa som ledde oss rakt upp mot leden och in i fårhagen.

I början av vandring kantades leden av ljung, små vindpinade enebuskar och av berghällar. Eftersom det har varit en torr och het sommar med torka som följd, så såg vi väldigt lite av blommande ljung. Kan tänka mig att det annars är vackert här med de stora lila fälten av ljung.

Det syns på fotot här att ljungen är brunbränd. Men vackert ändå med vegetationen, berghällarna och havet. Det vi blickar ut mot är Kattegatt och vi kunde se både Marstrands fästning och fyren Pater Noster. Det som jag hoppades få se, vilket jag gör varje gång jag är i skärgården, är att få se en och annan säl liggandes ute på något skär. Men icke sa Nicke!

Orange sten! Ja, så kan man också göra det lättare för oss vandrare! 🙂

Betande får såg vi även här och små ”byggen” av strandved. Inte bara strandved utan också…

Ja, ni ser rätt! Allehanda skor uppsköljda ur havet!?

De låg där som en ”installation” – som en påminnelse om allt som våra hav får ta emot! Jag såg också en stor hög med plast som hade samlats ihop, men jag ska bespara er den bilden! Skorna – det var ju ändå lite kul med alla olika sorter. Allt ifrån ”foppatofflor” till byggnadskänga med stålhätta! Man kan ju undra över hur alla skor hamnar i vattnet? Kanske en bra inledning på en deckare!?

Vi vandrade vidare och vek in på den blå slingan…

Den delen som enligt mitt tycke var den allra vackraste! Det var inga problem att hitta varken orange eller blå stenar!

Som en enda stor anlagd klapperstensträdgård. Naturen har fixat det alldeles själv!

Vi började nå den bergigare delen av ön… kargare, men inte färglös!

Vi tappade nästan andan, så vackert var det! Fantastiska skiftningar i berget!

Efter lite efterforskningar kunde jag läsa mig till att berggrunden består till största delen av gnejs. Ådergnejsens ljusa skikt domineras av mineralerna kvarts och fältspat, medan det mörka utgörs av ett slags glimmer.

Lite av den här blandningen av bergarter har vi sett vid Särö Västerskog. Men här fanns det så stora ytor – det var som att komma in i en annan värld!

Ser ni hjärtat? Letar alltid efter hjärtan eller dylikt i naturen. 🙂

Vädret var skiftande den här dagen. Ena stunden lite blåsigt, sedan mer vindstilla och full sol! Som gjort för yoga där på hällarna!

Det blev lite yoga där på klipporna – i paradiset! Det kommer ett nytt inlägg om det.

Nåväl, lite stopp för fika är inte heller så dumt!

En perfekt plats på en bänk med hela havet framför oss och omgiven av den vackra berggrunden.

Måste titta på berghällarna och jättegrytorna en gång till, för att därefter vandra vidare tillbaka mot byn.

Bra skyltat! Vi fortsatte en bit till på den blå leden, innan den så småningom övergick till orange märkning igen.

Måste blicka ut över havet igen, innan vi kom in i den endaste lilla gröna skog under hela vandringen!

En liten blå sten…

Vi närmade oss byn och följde huvudvägen ned mot färjelägret…

Där vid läget där färjan kommer in låg något rostigt som jag tyckte skulle förevigas! Tidens tand… saker rostar sönder.

Så åkte vi tillbaka med färjan mot Burö…

Det får bli den sista bilden för den här gången! På tur står Källö-Knippla där varken maken eller jag har varit!

Vilken underbar vandrings dag i storslagen natur!

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att hitta sitt sätt att vara fysiskt aktiv och tycka om det!

I början av ett år eller när hösten har gjort entré är det många som bestämmer sig för att börja träna i någon form. Det är mycket bra, men det bästa är att alltid ha med fysik aktivitet i sin vardag. I min värld har jag svårt att förstå att man inte tycker om att röra på sig! Att det inte är roligt att vara aktiv? Jag tror inte att det är hela sanningen, utan att det ligger andra bakomliggande orsaker. Det kan vara: tidigare negativa upplevelser av fysiska aktiviteter, allmänt låg självkänsla/självförtroende, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, övervikt, upplevd tidsbrist, låg motivation… Ja, listan kan fyllas på! Hinder som kan vara svåra att ta sig förbi.

Men jag tror också att flertalet krånglar till det, eller som jag – att inte vilja ha för lång väg till fysisk aktivitet! Då ska man komma ihåg att all rörelse kan påverka vår hälsa positivt. Fysisk aktivitet i form av till exempel: raska promenader, trädgårdsarbete, friluftsliv, är också en form av aktivitet som påverkar vår hälsa positivt! 

För de flesta av oss är det inte så svårt att röra på sig genom dagliga promenader, om det så är med barnvagn eller med rullator!

 

Du rör dig i vardagen på sätt som du kanske inte tänker på, till exempel när du städar, sysslar med hushållsarbete, går ut med hunden, eller gå en sträcka till och från jobbet. För att inte tala om att delta i sina barn eller barnbarns olika aktiviteter!Bildresultat för barn som leker

Även dans, bärplockning, svampplockning, och cykling räknas. Det är alltså bra att bli medveten om sina vardagsaktiviteter och kanske du behöver utöka dem. På så sätt minskar du tiden då du sitter stilla vid till exempel framför tv eller vid datorn.

När jag läser om fysisk aktivitet i vårdguiden 1177, så är rekommendationen att du som är vuxen, 18 år och uppåt, att röra på dig minst 150 minuter varje vecka. Intensiteten ska vara måttlig. Det betyder att du ska röra dig på ett sätt som gör att du blir varm och som ökar din puls och din andning. Du som rör dig med så kallad hög intensitet behöver röra dig 75 minuter i veckan. Hög intensitet innebär en ännu mer tydlig ökning av puls och andning. Om du har hjärt – kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck eller är kraftigt överviktig, så rådgör med en läkare först innan du börjar motionera.

I vårdguiden läser jag vidare att:

Fysisk aktivitet minskar risken för följande:

  • Att du dör i förtid, oavsett orsak.
  • Hjärt-kärlsjukdomar, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke.
  • Metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes och fetma.
  • Cancer, till exempel tjocktarmscancer och bröstcancer.
  • Fall och benbrott, till exempel höftfraktur.
  • Psykisk ohälsa, till exempel demens och depression.

Oavsett ålder, ung eller gammal, kan vi med regelbunden fysisk aktivitet:

  • förbättra konditionen
  • öka muskelstyrkan och muskelmassan
  • förbättra balansen
  • förbättra koordinationen

När jag gick min utbildning till diplomerad stresskonsult, fick jag bland annat kunskap om hur viktig vardagsmotionen är för att motverka stress. När vi rör på oss och gärna i kombination med meditativa övningar har kroppen lättare för att ta hand om stresshormoner, som till exempel, adrenalin och kortisol. Färre stresshormoner gör, i sin tur, att du mår bättre och att sömnen blir bättre. Endorfiner, som ibland kallas för kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk aktivitet och kan hjälpa dig att känna dig mer nöjd och belåten. Hjärnan påverkas också på flera sätt av fysisk aktivitet. Bland annat frigörs så kallade signalsubstanser, exempelvis dopamin och serotonin, som motverkar depression och smärta.

Motivationen kommer med resultaten

Vad det än är som hindrar dig ifrån att vara mer aktiv, så bestäm dig för att bara börja träna! Motivation ökar nämligen i takt med resultaten. Viktigt att starta mjukt om du är helt otränad som med dagliga korta promenader eller en tur på cykeln. Öka sedan successivt. Planera in tid för en eller flera aktiviteter och gör det till något roligt!

Ge inte upp

Det är vanligt att ibland känna ett motstånd mot att röra på sig när man är trött och inte på humör. Om du försöker att träna ändå, känns det oftast mycket bättre efteråt. Om det inte gör det, kan det bero på att du har valt fel typ av motion eller tränar för hårt. Kanske finns det någon annan motionsform som passar dig bättre? Eller kanske det blir roligare om du får sällskap av en kompis!

Mina tankar kring att vara aktiv som äldre

Jag har alltid varit aktiv och tycker om att motionera på olika sätt. Så det är inget nytt eller konstigt för mig. I min vardag finns det numera gott om tid för fysiska aktiviteter och de flesta dagar i veckan startar eller slutar med en promenad. Därtill blir det längre vandrings – och cykelturer. Inplanerad träning är zumba två gånger i veckan och yoga en gång i veckan. Det här är bra och rolig träning för mig. Att vandra är något som jag har blivit mer och mer betagen i. Det är något meditativt som händer under tiden och som jag mår bra av. Zumba är rytm, fart och fläkt! Blir härligt svettig! Yogan tillför lugn, styrka, rörlighet, och balans. Bildresultat för bild yoga

 

För mig är det viktigt att bibehålla styrka och rörlighet. Det finns inga garantier, men jag är medveten om att att ansvaret för att jag ska vara så frisk som möjligt ligger hos mig. Såväl fysiskt som psykiskt. Jag har en viss funktionsnedsättning med reumatisk sjukdom, ankyloserande spondylit (AS), vilket kan göra det smärtsamt för mig oavsett fysisk aktivitet eller ej. Men för det mesta mår jag alldeles utmärkt och det tror jag beror på att jag anpassar träningen när så behövs.

I några kommande inlägg tänkte jag skriva lite mer om vandring, yoga och zumba.

Avslutningsvis så önskar jag dig en skön och aktiv dag! För egen del ser jag fram emot en ny vandringstur på någon av Göteborgs alla vackra öar!

Det är i alla fall planen för dagen!

Kram Gunilla

 

 

 

Blomsterfägring tidig höst!

Varje årstid har sin blomma eller blommor, för visst finns det flera olika sorter! Så här mellan sommar och höst finns det många färgglada blommor som: dahlia, cyklamen, aster, krysantemum och ljung förstås! Har så sakteliga börjat byta ut sommarblommor mot lite mer höstfägring i krukorna.

I trädgårdarna och i våra parker blommar fortfarande dahlian och det är en blomma i en mängd färgställningar. Jag är särskilt förtjust i de djupröda tonerna…

Jag tycker de är så vackra!

Men en palett med bara mörkröda toner blir kanske lite intetsägande!

Vita med schatteringar är också vackert!

I en vas på köksbordet har vi astrar  – de lyser upp med sina klara starka färger…

Vita förstås!

I krukorna vid vår entré välkomnar oss cyklamen, ljung, samt ”plättar i luften!”

Cyklamen, ljung och murgröna är bra växter som klarar några minusgrader. Så det kommer att blomma länge! Cyklamen trivs bäst ute i fuktig jord. Vattna inte på bladen, utan lite runt om och ta bort vissna blommor och dess stjälk. Så kommer många nya blommor! Ljung, cyklamen och murgröna trivs tillsammans eftersom de vill ha jämn vattning.

Lite blomsterinspiration!

Kram Gunilla

 

Lyckan i det lilla – en tänkvärd bok av Ernst Kirchsteiger.

Den här boken har jag missat – upptäckte den vid ett tillfälle då jag var på biblioteket! En lättläst bok som beskriver livets olika delar. Jag blev genast förtjust i den och hade svårt att släppa den ifrån mig!

Boken är skriven tillsammans med journalisten Carina Nunstedt.

Lite om det som står det på bokens baksida:

”Varför är det svårt att vara lycklig? Att stanna upp i nuet och skapa plats för mer kärlek, närvaro, skönhet och balans. Lyckan i det lilla är en modern tankebok som får oss att reflektera över de val vi gör och hur vi lever våra liv. En bok att inspireras av och hämta kraft ur”…

Illustrationerna står Ernst själv för och även bokens omslag.

Ur bokens inledning…

I ett tidigare inlägg skrev jag om att jag höll på att läsa i en bok, som berörde mig och det var den här boken! Jag tyckte särskilt om kapitlet ”Nyckeln till kärlek”, eftersom jag just då höll på att skriva ett inlägg utifrån förälskelse till ett livslångt förhållande. Men Ernst skriver som bara han kan om kärleken till sig själv, vänner, kollegor och om så mycket mer!

Jag blir glad av att se och höra en man som vågar vara den han är! Ernst vågar ta plats, men är samtidigt mycket generös mot andra. Ernst skriver också om sina rädslor och om kändisskapet olika sidor och bjuder därmed på sig själv. Jag tittar gärna på hans program, då jag delar hans sätt att tänka om inredning. Han har en naturlig begåvning att sätta samman färger, former, gammalt och nytt på ett harmoniskt sätt. Feng Shui – kort och gott utan att han påpekar det.

Det finns en nyare utgåva som ser ut så här:

Fotograf: Henric Lindsten.

En underbar bild på Ernst! En person som jag beundrar och ser upp till.

Läs och njut!

Kram Gunilla

 

 

 

 

Björnbär – gott och nyttigt i en smoothie!

Frukosten är för mig det bästa målet på dagen. Särskilt nu sedan jag blev pensionär och blir extra ompysslad av maken! Oftast är det han som gör frukosten, så jag behöver bara ligga kvar och njuta av en god bok under tiden! Ja, frukosten börjar egentligen redan vid sängen, då maken kommer med lilla brickan med te och en skorpa! Jag är väldigt hungrig på morgonen och eftersom maken vill dricka sitt morgonkaffe och läsa GP ifred, så är det en utmärkt lösning! 🙂

Som jag skrev i ett annat inlägg, så har det blivit en hel del smoothies till frukosten och det går ju att variera i det oändliga, då det finns så mycket frukter och bär att välja på. Melon har hittills varit huvudingrediensen och är fortfarande, sedan är det bara att blanda efter tycke och smak. Maken fann ett ställe med björnbär – massor av mogna björnbär som han snabbt plockade ihop i en burk och tog med hem! Gratis!

Det här är bara en del av alla som han plockade!

Melon och björnbär och en klick rysk yoghurt. Så gott!

Ja, frukosten är viktig och jag vill ha gott om tid att njuta och verkligen känna alla smaker!

Till frukost vill jag också gärna ha ett kokt ägg, en stor kopp te och en grov smörgås med skivad avokado och tomat.

Skivad avokado på smörgåsen har verkligen blivit en favorit! Den är så krämig (för det mesta), så då behövs inget smör! Gott och nyttigt!

Därför ska du äta björnbär…

Björnbär är en fettsnål källa till E-vitamin, som hjälper till att bekämpa infektioner. De innehåller också salicylat, som tros kunna minska risken för hjärtsjukdom. Dessutom innehåller bären vitamin C, fenolsyror och folat. Björnbären avnjuts med fördel färska, men även om man kokar dem så bibehålls E-vitaminhalten. Trots sitt namn är björnbäret faktiskt inget bär, utan en frukt – stenfrukt närmare bestämt. De små frukterna sitter ihop med varandra i små klasar, sammanbundna av supertunna små hår.

Så ta vara på dem – det finns gott om dem i naturen!

Kram Gunilla

 

 

 

 

Vandring på Stora Amundön!

Maken och jag har påbörjat ett litet trevligt projekt – nämligen att besöka och vandra på alla öar i Göteborgs skärgård! Vi har besökt många av dem, men inte alla där det finns naturstigar att följa. Det här är ett intresse vi delar och njuter av. Både av natur och av själva vandringen. Det finns hur många vandringsleder som helst nära oss, både i skärgården, kustnära och på andra platser i vacker miljö. Mitt motto är ju att: Njuta av det stora i det lilla. Därför är det just det vi gör – att vandra i närmiljön, innan vi kanske planerar för en längre vandringsresa!

Först ut att besöka blev Stora Amundön som ligger kustnära i Göteborgs södra skärgård.

Längd: 4 km

Utgångspunkt: Stora parkeringen till höger efter båtvarvet på Brottkärrsvägen.

Karaktär: Medelsvår skärgårdsvandring som tar oss förbi badplatser, utsiktspunkter, vikar och små ekskogar. Det gäller att se var man sätter fötterna. En hel del balansträning! Behållningen av vandring är stor – sagolik natur! Man upplever slingan som längre, då det bitvis är en del ”stock och sten” att ta sig över! Inga svårigheter dock!

Det kan ibland vara svårt att se vart leden tar vägen mellan träd och klippor. Men håll utkik efter träspångarna och de små stolparna som markerar naturstig. Naturstigen går nära vattnet, förutom då det leder oss in i ekskog. Man ser också med blotta ögat var det är mest upptrampat!

Vandring går först genom några beteshagar och på den ljusa årstiden går här hästar och betar. Så se till att stänga grindarna ordentligt efter dig! Därefter kommer vi in i den första ekskogen…

Här, gamla knotiga ekar formade efter ålder, väder och vind.

Strax därefter kom vi fram till Kungsviken med fint bad och så vackert med alla klipphällar.

Efter att vi rundat en stor klippa på en spång, fortsätter leden åt vänster, genom en ny ekskog och det börjar gå uppför. Uppe på toppen syns ett ”röse” – ett fornminne som troligen är gravar från äldre bronsåldern 1500 f.K. Glömde att fotografera det, då jag blev så betagen av utsikten!

Underbara hällar där vi intog vår matsäck!

Till vänster vid den sydvästra delen brukar nakenbadarna hålla till..

Och det syns ju tydligt av texten till höger! 🙂

Eller som här fribad! Härligt! Om jag nu inte hade haft en infektion i kroppen, så hade det blivit BAD!

Till höger skymtar Drottningviken och jag kan tänka mig hur fullt det har varit här under de underbara sommardagarna!

Idag var det inte så många – inte så konstigt då skolorna har börjat!

Så lämnade vi den här underbara platsen och vandrade vidare och som sagt det gäller att hålla ögon öppna efter skylt som visar vart naturstigen tar vägen.

Vid Drottningviken finns en fin sandstrand för barnfamiljer och det finns en bra och barnvagnsvänlig väg fram till den. Bara att läsa på informationstavlan vid starten!

Så vackert, så jag dör en smula!

Till höger, vid klipporna vid Drottningviken finns det gott om badstegar.

Vi gick hela slingan, plus den lilla ”extra slingan” till vänster på kartan. Det var en underbar sensommardag att vandra och med all säkerhet kommer vi att komma tillbaka hit! Vi har förstås varit här och promenerat och badat ett antal gånger genom åren. Men aldrig vandrat på den underbara naturstigen!

Kram Gunilla

 

 

 

 

Från förälskelse till djup vänskap

Förälskelsen tar slut fortare än du tror…

Det var inledning i en artikel som jag såg i dagens GP ( 20 augusti 2018). Så vad handlar kärleken egentligen om?

Ulf Ellervik, som är professor vid Lunds universitet, har fördjupat sig i ämnet, och  förklarar att vi behöver dela in fenomenet i tre faser för att förstå vad det verkligen innebär. Lust, förälskelse och slutligen kärlek.

En förälskelse varar i snitt i ett och ett halvt år. Tillräckligt länge för parbildning och för att det ska bli ett barn. Allt handlar egentligen bara om kemi. Om signalsubstanser som får fnatt i våra hjärnor med ett enda mål – att säkra människoartens fortlevnad. Den beständiga kärleken som de flesta bygger sina långvariga relationer på kan snarare beskrivas som en djup vänskap. Det som är kvar när de pirriga känslorna går över kan i stället utvecklas till en långvarig, kanske livslång, relation.

Kemi, låter ju inte så inspirerande när man pratar om spirande och djup kärlek. Men det är väl så som kroppen fungerar och ska fungera! Alltihop sitter ju i hjärnan vad jag förstår! Men hur förblir ett långt äktenskap lyckligt? Det finns nog inget enkelt recept på det. Är det ens möjligt att ett livslångt äktenskap kan vara lyckligt livet ut? Nej det är inte möjligt, eftersom ingen är lycklig alla dagar livet ut! Om någon av er möjligtvis såg den danska tv-serien , ”Din för alltid”, så förstår ni vad ett livslångt äktenskap handlar om. Där fick vi följa sex par i ”guldbröllopsåldern” som delade med sig om sina erfarenheter. Om den första tiden som förälskade till den livslånga kärleken och vänskapen. Tyvärr finns inte serien kvar på tv-play. Jag skulle gärna vilja se den igen!

Som jag ser det så handlar livslång kärlek om…

integritet, engagemang, förståelse, empati, ödmjukhet, humor och en stark vilja om att komma förbi hindren. För de finns! Tro mig!

Maken och jag har varit gifta i 42 år. Vi har upplevt olika prövningar, glädje och sorg. Jag är övertygad om att vi båda har just den där viljan om att vilja komma förbi hindren, då vi har en önskan om att fortsätta att leva tillsammans. Det är en förutsättning. Men det räcker inte med en önskan, utan det måste också finnas en samhörighet som bygger på kärlek, förståelse, glädje och gemensamma intressen. Något som ger oss tillfredsställelse på olika individuella plan. Vi har gemensamma intressen, men vi har också skilda behov som inte alltid är så lätta att tillfredsställa. Men det handlar mycket om egenansvar och om ekonomi.

Just nu läser jag en bok som beskriver en hel del om det som jag har tagit upp här i mitt inlägg. En bok som förvånar mig att jag har missat, då den har några år på nacken. Jag har snart läst ut den och jag ska presentera den i ett eget inlägg! En bok om livet – kärleken och lyckan!

Imorgon ser det ut att bli en solig dag och vi planerar för en dag i skärgården…

Jag känner mig lyckligt lottad! Jag har inte allt vad jag önskar mig, men mycket att vara tacksam över!

Kram Gunilla