Att försöka göra det bästa även om det gör ont i ryggen och lederna!

Läser lite på olika bloggar och för dem alla är det gemensamma att alla längtar efter vår. Kanske inte så konstigt med att det faktiskt blev vinter till slut med en hel del kyla, sol och på många håll väldigt mycket snö! En del dagar har jag faktiskt inte gått ut. Inte när det är kyla i kombination med nordliga vindar. Därtill kanske halka! Då har jag varit tacksam över att inte behöva gå ut, för de där vindarna ger mig alltid ont i lederna.

Men trots stugvärme, glad zumbaträning, välgörande yoga, så blev det ändå så att jag fick ett skov och ryggskott! Februari och mars är de värsta månaderna och jag tror inte att jag har klarat mig undan något år. Det är precis som om att har jag klarat av hösten och vintern så här långt, så kommer smällen när vintern övergår mot vår. Under hela februari har jag haft känningar, men inte mer än så och så hoppas jag på att jag ska klara mig undan. Jag är i alla fall tacksam över att jag numera slipper att oroa mig över att inte kunna gå till jobbet. Jag behöver inte ringa och sjukanmäla mig varken till arbetsgivare eller försäkringskassan. Det är en stor befrielse! Men likväl är det jobbigt att ha ont och det är kostsamt! För i de flesta fall behöver kroppen hjälp med att läka och då behöver jag gå till en kunnig kroppsterapeut. Nu har jag varit på tre behandlingar och mår mycket bättre! Underbart att ha någon nära och där det oftast går att få komma snabbt! Ännu så länge har jag i alla fall klarat mig ifrån influensa (har vaccinerat mig) och andra virusinfektioner och det är jag tacksam över då det också kan utlösa skov.

Tack och lov så är vi klara här hemma med renoveringen i övervåningen och vi är verkligen nöjda. Lite bilder kommer kanske…och jag har ju av naturliga skäl inte varit så behjälplig. Men jag la krutet innan, som att rensa ut och stuva undan och det var kanske inte det bästa sättet att ta hand om mig, eftersom jag hade känningar i ryggen. Men nu renoverar vi inte varje år och jag får två, tre skov ändå under året.

Att ha smärta och knappt kunna gå, sitta, ligga – inte veta vad man ska ta sig till är påfrestande även om jag vet att det är övergående. Men jag har med medicin i kroppen försökt röra på mig ändå. Men det är sannerligen inte lätt att förflytta sig med en sned rygg. Det krampar något så in i hel…..

Nu är jag i alla fall bättre, klarar att gå kortare sträckor och har kunnat fixa lite i våra nyrenoverade rum. Ligger, sitter om vartannat och spånar på inredningsinspiration. Lite nytt har vi inhandlat, men det mesta finns redan. Rom byggdes ju inte på en dag, så det får ta lite tid att bo in sig och se hur vi vill ha det! Till helgen kommer vår lilla solstråle och då hoppas jag att jag är helt bra igen!

Nog längtar jag också efter vår och framför allt lite vårvärme. Promenerade en liten omväg när jag var på behandling idag och trots att det är en mulen och disig dag, anade jag vårluft! Har några vinterbilder som jag inte har visat här på bloggen och kanske det blir de sista vinterbilderna för den här säsongen…

Massor med nysnö! På sommaren är här fullt med människor som solar och badar. Lite svårt att förstå det nu!

Det är vackert med vinter och snö på träden!

Visst ser man hur kallt det är! Ån är nästan helt igenfrusen och sjön!

Lite öppet vatten fortfarande för alla sjöfåglarna. Men vattnet är som sagt kallt, så ibland är det gott att vara uppe på isen.

Vår vackra ”Monetbro”, som egentligen heter Lukas bro.

Det är så bra att bron kom till så att alla som vill kan gå både längs sjön och ån.

Jag är så glad över att jag kunde gå ut och pölsa i snön, innan jag blev dålig! För jag tycker om de där klara, lite kalla och vindstilla dagarna! Efter vinter kommer vår och det är underbart att både vara här och nu (utan att ha ont förstås) samt att längta efter vår! Det kliar verkligen i fingrarna nu att börja pyssla om pelargoniorna som står i förrådet och väntar på ny jord och näring! Ungefär som jag! Och krukorna som står vid entrén och på vår altan, där har blommorna gjort sitt! Tänk, snart kan jag plantera penséer och andra vårblommor! 🙂

Men, sov du lilla videung än så är det vinter…

Kram Gunilla

 

 

 

Som balsam för kropp och själ!

På självaste Valborgsmässoaftonen blev det ett nytt besök till Tofta naturreservat i Kungälvs kommun. Jag älskar den här platsen – som så många andra platser när havet! Att vandra, ha med fikakorg, släppa tid och rum och njuta av stillheten och tystnaden är som balsam för kropp och själ! Jag älskar att vara nära havet – får liksom inte nog.

Vem njuter inte av det här?

Strax bakom den här muren satte vi oss i lä för att fika. Älskar horisonten där himmel och hav möts. Och muren – hur länge har den legat där? Hur många händer har slitit för att få dit stenarna? Nu ett vackert blickfång!

Jag hoppades också hitta gullvivor på ängarna runtomkring och till min stora glädje gjorde vi det!

För många år sedan då vi var på Valö, nära Bovallstrand, fann vi mängder av gullvivor! Då lärde jag mig dels att de trivs på strandängar och att blomman i Bohuslän kallas för ”majnycklar”.  Vilket fint och passande namn! 🙂 Nu hade jag en önskan om att även finna majnycklar här och det gjorde vi! 🙂 Även de minst lika underbara styvmorsviolen!

Inte så stora… men så underbara! 🙂

En något suddig bild tyvärr… men vilket naturligt vackert stilleben! Blomman, berget, grenen och inte minst fjärilen!

Att komma nära en fasan är inte lätt… tänk ändå så mycket det finns att se om man bara är närvarande och har ögonen med sig!

Vildgåsen som jag först trodde var en Kanadagås, ville inte heller släppa mig nära sig och tittade misstänksamt mot mig när jag jag höjde kameran och försökte zooma in den.

De här sökte dock upp oss och ville gärna vara med på bild! 🙂

Tänk så många underbara smultronställen det finns i vår närhet! Tack för den här gången säger jag till Tofta naturreservat och till er mina bloggvänner! 🙂

Kram, Gunilla