En stadspromenad till Stora Katrinelund med anor från 1600-talet!

Vid några tillfällen då vi har promenerat förbi Katrinelunds landeri, så har grindarna till byggnaden varit stängda och låsta. Men den här vackra oktoberdagen, var det till vår glädje öppet! Självklart passade vi då på att bekanta oss mer med huset, dess park och trädgård. Ett underbart hus – ett landeri som har anor från 1600-talet. Dessutom så centralt beläget i Göteborg.

Göteborgs stadsmuseum har identifierat 40 landerier i Göteborg med herrgårdsliknande manbyggnader. Flera huvudbyggnader på Göteborgs landerier finns kvar, men ofta mycket ombyggda. Landerierna har gett upphov till stadsdelsnamn, stadsdelsnämndsområden, primärområden, liksom gatu- och kvartersnamn. 

Det är fantastiskt att Katrinelund har fått stå kvar, med tanke på dess centrala läge, där så mycket annat har fått lämna plats för nya fastigheter och arenor. Bland annat Nya och Gamla Ullevi, Valhalla-badet samt Katrinelundsgymnasiet har alla bebyggts på områden som en gång tillhörde landeriet.

Grindarna är värda att uppmärksammas. Vid entrén till anläggningen finns äldre smidesgrindar med höga grindstolpar i sten. Den grusade gången kantas av klippta popplar som vid vårt besök glödde av gyllengult. Så vackert!

Om Stora Katrinelund

Det var runt 1825-1830 som Stora Katrinelund fick sin nuvarande karaktär. Huvudbyggnaden är ca: 30 meter långt, uppfört av liggande timmer under senare halvan av 1700-talet. Huset har 13 rum, varav stora salen uppvisar intressanta väggmålningar. Stallängan ersattes med flygelbyggnader av trä och en engelsk park anlades med bersåer, slingrande stigar och små trappor. Dessutom byggdes en brygga vid Mölndalsån. Huvudbyggnaden förlängdes och fick sin enkla klassicistiska herrgårdsstil. I samband med det fick stora salen grisailletapeter, som är bevarade än i dag. I mitten av 1800-talet lades det valmade taket om till sadeltak.

Den första arrendatorn Michel Gerritson tillträdde 1638. Han efterträddes av sonen Giert Mickelsson som ägde gården fram till 1658. Från 1659 och framåt fanns ett par olika ägare till Stora Katrinelund, men det skulle dröja till 1683 innan landeriet blev mer känt i Göteborg då rådmannen Volrath Tham flyttade in. Han gjorde om landeriet till sommarboende och delar av den byggnaden ingår förmodligen i den nuvarande huvudbyggnadens stomme.

Släkten Levgren ägde gården fram till 1898, då Göteborgs Stad löste in landeriet. På 1940-talet användes bostadshuset som militärförläggning och 1946 gjordes smärre förändringar när Stora Katrinelund blev ungdomsgård. Huset har även fungerat som vandrarhem. Numera används gården för gymnasieverksamhet. Stora Katrinelund blev byggnadsminne 1973. (Källa: Higab)

Nu har vi rundat hörnet och befinner oss vid husets entré – och trädgårdssida. ”Gamla Ullevi”, skymtar i bakgrunden.

Det verkar också vara någon slags kaféverksamhet i huvudbyggnaden, med tanke på ett antal trädgårdsmöbler som stod uppradade vid ena långsidan. Men tyvärr inte öppet vid vårt besök.

De två flyglarna som vi såg vid trädgårdssidan var i gott skick. Jag kikade in på Higab hemsida som är ett svenskt fastighetsbolag, som ägs av Göteborgs Stad. Där står att läsa att de två gårdsflyglarna uppfördes 1830 i stil med manbyggnaden och att de bland annat användes som vinkällare, vagnsbod och ett större avträde.

Higab äger och förvaltar flera av Göteborgs mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader, däribland Konserthuset, Stadsteatern, Göteborgs konstmuseum, Stora Saluhallen, Feskekôrkan och Gathenhielmska huset som jag nyss gjort ett inlägg om.

Närbild av de två flyglarna med trevliga detaljer!

Så gick vi upp för trapporna mot den övre delen av trädgården, för att se vad som fanns där…

Ja, här höll det på att restaureras och anläggas snirkliga gångvägar i gatsten. Tyvärr vet jag inte vad det är för någon byggnad i bakgrunden, eller vad som ska byggas upp inne i cirkeln. Men jag anar och hoppas på att det är den ”engelska parken” som ska återställas så som det en gång såg ut.

Här ser du Stora Katrinelund sett ifrån Mölndalsån, som rinner en bit bort genom Gårda. Nya träd har planterats och vi såg även odlingslådor som det vuxit både grönt och blommor i under sommaren.

Ja, det är fantastiskt att så mycket är bevarat av Katrinelund. Både interiört som exteriört. Vackra kakelugnar, målningar och ursprungliga tapeter är bevarat och med tanke på alla de olika verksamheter som har ”huserat” i byggnaden, så är det otroligt att det har lämnats orört!

Jag tror att jag har funnit ett nytt område att utforska i ”min stad!” Vilka landerier av de 40 som nämns finns kvar i Göteborg? Älskar man gamla byggnader så gör man! Hus med själ och en gedigen historia – det går jag igång på!

Gunilla

4+