Fortsättning dag två – Colosseum samt Forum Romanum!

Efter lunch och behövlig vila… man går mycket under en dag… så blev det ny taxifärd till Colosseum. Proceduren upprepade sig… en guide ville erbjuda oss biljett som gav oss möjligheten att slippa kön. Det visade sig dock vara bra att vi tackade nej, för vi kom in efter en kort väntan. Det löpte på hur bra som helst! Kanske att de värsta köerna hade varit på förmiddagen?

Colosseum

Den del av den ”fjärde väggen” som fortfarande finns kvar.

Lite kort om Colosseum

Colosseum fick sitt namn efter en koloss, det vill säga en enorm staty av kejsare Nero som stod vid sidan om byggnaden, i riktning mot Forum Romanum. Colosseum är en ellipsformad amfiteater och byggandet inledes år 76. Den valda platsen var ett platt område på botten av en låg dal mellan kullarna Caelius, Esquilinen och Palatinen.

Kejsar Vespasianus började bygget som slutfördes av hans son Titus. Under romerska rikets tid hade man strid mellan vilda djur, (vid invigningen som pågick under 100 dagar, dödades 11 000 vilda djur!) avrättningar, gladiatorspel och teater där för en stor publik, som mest 87 000 åskådare. Många djurhetsningar och gladiatorspel utfördes emellertid på Circus Maximus söder om Palatinen. Colosseum har en omkrets på 524 meter och är 48 meter hög.

Colosseum har varit utsatt för både brand, jordbävning och *plundring. År 217, skadades byggnaden svårt av en brand, orsakad av blixtnedslag. Branden förstörde de övre delarna av trä. Reparationer utfördes i omgångar mellan år, 250 till 320. Även armeringen till Colosseum drogs ut och smältes ner till vapen, vilket ledde till att en stor del av byggnadens yttre del rasade samman vid ett jordskalv. Efter detta har även stora mängder vit marmor bortförts från byggnaden, bland annat till bygget av Peterskyrkan och Fontana di Trevi. Den del av byggnaden som återstår, är ändå en mäktig syn och ett populärt turistmål!

*Det jag syftar på beträffande plundring är hur stora mängder av marmor som forslades bort till bygget av Peterskyrkan och Fontana di Trevi. Stora hål syntes i väggarna runt hela Colosseum. Först på 1700-talet blev det stopp för skövlingen. Vid 1800-talets början var vissa delar av Colosseum helt överväxta. Senare hittade man växter som tidigare inte funnits i Italien. De hade antagligen följt med som frön i djurens päls från Afrika och andra världsdelar. (källa: ”Resa till Rom”, Ann-Louice Dahlgren.)

Det vi ser här är den nedre delen, som låg under själva arenan. Ett system med gångar.

Här ytterligare en bild över den ”fjärde våningen”. Fasaden var klädd med travertin- block (typ av kalksten) och dekorerad med pilastrar och halvkolonner. Colosseum hade väl konstruerade skjutdörrar och hissar som transporterade djur och slavar. För att skydda mot den starka solen spändes en jättelik segelduk över åskådarplatserna. (Det fanns alltså markiser redan då!).

Kerstin och Roger betänker allt som vi får se – om allt som har hänt på den här historiska platsen.

Hus som skymtar utanför Colosseum och som synes, många turister runtom hela byggnaden.

Renoveringar, stabilisering och framgrävningar pågår ständigt…

Det tog en stund att promenera runt på insidan längs hela Colosseum. Kom ihåg att den har en omkrets på 524 meter! Skönt att det var lite molnigt… kan tänka mig hur hett här är under sommarmånaderna.

En vy utifrån Colosseum…Konstantins triumfbåge…

Konstantinbågen är den största och bäst bevarade i Rom och den restes på dåvarande Via Triumfalis, tre år efter slaget vid Ponte Milvio 312, då Konstantin besegrade Maxentius. Den påminner om den hundra år äldre Septimius Severusbågen, som förmodligen fått fungera som förebild. Konstantinbågen är belägen mellan Colosseum och Palatinen.

En avslutande vy över delar av Palatinen och därmed lämnar vi Colosseum och beger oss tvärsöver mot Forum Romanum.

Jag får villigt erkänna att jag var trött i både ben, fötter och huvud och var lite tveksam till att besöka även Forum Romanum. Gunlög ville absolut dit och och eftersom jag under dagen insåg, att här är det någon som både är intresserad och kunnig beträffande ämnet historia, så är det förmodligen värt att ta sig dit. Vilken tur att jag gjorde det! Jag blev nästintill mållös när vi strax därefter var på plats. Biljetten från Colosseum gällde även här, men man får ändå stå i kö, för biljett – och säkerhetskontroll. Det gick snabbt.

Palatinen

Palatinen är en av Roms sju kullar och kallas ibland den romerska civilisationens vagga. Enligt legenden var det här som Romulus och Remus diade varghonan och det var här som Roms historiska stadsgräns drogs 753 f. Kr. man vet att Palatinen var bebodd på 800-talet före Kristi födelse, då man funnit rester från järnåldersbosättningar. Uppe på kullen är det idag grön och frodigt med bland annat de vackra pinjeträden. Här finns också inte minst de gamla ruinerna från antikens kejsarpalats.

Forum Romanum

Forum Romanum är belägen mellan två av Roms sju välkända kullar – Quirinalen och Palatino. Forum Romanum användes för att hålla val. Det fanns otaliga byggnader här förr, bland annat en mängd tempel och senare även kyrkor och triumfbågar. Hit kom romarna i mängder för att diskutera politik, sluta avtal gällande affärer, samt även föra religiösa diskussioner. Härifrån spreds den romerska livsstilen med dess fria tänkare och forumet togs verkligen på allvar. Beslut togs här som skulle avgöra rikets styre, beslut som påverkade otaliga människor. (källa: Romportalen.se.)

Bild, Antonius Pius och Faustins tempel.

Det är fantastiskt att så mycket ändå är bevarat! Känslan att gå omkring här är obeskrivlig… närmre Roms historia och romarriket kan man inte komma! Man kan verkligen känna hur stort allting var här en gång i tiden. Tre stora män hade speciellt stor betydelse för dess utformning – kejsarna Augustus, Ceasar, samt Tiberius.

Här ser vi en skymt av Konstantins triumfbåge och längst bak i bilden skymtar Victor Emanuel-monumentet.

Bild, Det vi ser i bildens mitt är: Castor – och Polluxtemplet.

För att få så bra utsikt som möjligt över det stora området, gick vi upp för trapporna som ledde oss till Farnesinska trädgårdarna. Väl uppe en fantastisk vy över Forum Romanum. Men den botaniska trädgården är väl värt ett besök i sig – den första botaniska trädgården i Europa. Bara det!

Så vackert att blicka ut över delar av området… eftermiddagen började bli sen, så vi hann inte att promenera runt härnere. Vi hade behövt mer tid här.

Lite vila i skuggan…

Det som skymtar till vänster i bild är, Curia Iulia  som var den romerska senatens tredje mötesplats. Men som alla kan se kunde jag inte släppa blicken på Victor Emanuel-monumentet. Vad är det för enorma och pampiga statyer vi ser på dess tak? Jag såg också att det gick människor däruppe på taket…

Avståndet dit från där jag stod uppe vid Farnesinska trädgårdarna, är långt kan jag intyga. Men med min systemkamera och med ett bra objektiv, lyckades jag zooma in! När jag kom hem gjorde jag efterforskningar och det var inte så lätt att hitta information om just figurerna, men dock på själva Victor Emanuel monumentet.

Lite kort om Viktor Emanuel-monumentet samt bronsfigurerna.

Monumentet som fått smeknamnet Il Vittoriano, byggdes som hyllning till den kung som förenade landet Italien år 1861. Den gigantiska konstruktionen är byggd i marmor och reser sig 70 meter över marken – den kan ses från många håll runt om i staden.

Det är en av Roms mest igenkännliga byggnader och har länge skapat delade meningar. Vissa älskar den massiva ryttarstatyn i brons som står framför monumentet som är tolv meter hög och står på ett altare som pryds av reliefer, föreställande fjorton av Italiens viktigaste städer. Andra tycker att den är stor och skrytsam. Här finns också den eviga elden som brinner framför altaret som en hyllning till alla Italiens krigshjältar och offer. Här ligger en okänd soldat från första världskriget begravd, och det är en påminnelse om alla dem som dog och aldrig kunde identifieras. Om man tar sig upp för den breda trappan och sedan vidare upp på taket så har man en magnifik utsikt över delar av Rom, samt Forum Romanum. Skulpturerna som jag var så nyfiken på, är två triumfvagnar i brons som styrs av den romerska segergudinnan Viktoria. De här bronsskulpturerna symboliserar enighet och frihet i hela landet. (Källa: expedia.se.)

Hit hade jag förstås också velat komma och komma nära bronsfigurerna och blicka ut över den eviga staden! Men efter det storslagna besöket vid Colosseum och Forum Romanum, så var orken definitivt slut! Det blev en ny taxifärd tillbaka till hotellet och väl där slog vi oss ned i hotellets bar och det blev både kaffe och ett glas kallt, vitt, vin! Åh, det smakade himmelskt! Efter siesta och dusch, var vi flera i gruppen som gick med vår guide till en närbelägen kvarterskrog som hon kände till. Här blev det för min del en supergod spagetti Frutti di mare!

Dagens höjdpunkt

Det är helheten – skulle inte vilja välja bort något av allt det vi fick uppleva under dagen. Men jag nämner ändå Sixtinska kapellet på förmiddagen, samt Forum Romanrum på eftermiddagen. Det första hade jag stora förväntningar på och det infriades kan jag lova! Det andra – Forum Romanum som jag inte alls hade någon kunskap om och som jag var tveksam till att besöka, gjort ett stort intryck på mig! Så, vilken tur att jag lyssnade på Gunlög och följde med! 🙂

Efter två fantastiska dagar i Rom, for vi vidare till Pompeji och Sorrento. Jag är övertygad om att du inte vill missa det inlägget… 🙂

Avslutar med ett foto på de vackra Pinjeträden…

Bilden är tagen uppifrån Colosseum.

Väl mött!

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En oförglömlig dag i Vatikanmuseerna, Sixtinska kapellet och Peterskyrkan

Efter en ganska tidig frukoststart, begav vi oss iväg tillsammans med två systrar som också var med på resan, för att utforska Rom på egen hand. Det blev en fantastisk dag tillsammans med Gunlög och Kerstin. De liksom vi insåg – att det bästa sättet för att hinna se så mycket som möjligt av Rom, är att åka taxi mellan sevärdheterna. Det visade sig vara ett bra val. Delat på fyra blev inte taxinotorna så dyra… Och så mycket vi hann uppleva! 🙂

Av vår guide fick vi veta att om vi ville besöka Vatikanmuseerna, Sixtinska kapellet och Peterskyrkan, så skulle vi vara där så tidigt som möjligt på morgonen. Gärna en timme före öppning, vilket betyder 8.00. Vi var där runt 10.00 på förmiddagen och då var köerna redan långa. Bara att gå och ställa sig i kön! Vi hann dock inte att stå i någon kö, innan någon ”legitimerad guide”, föreslog för oss, att boka biljett genom honom för att på så sätt komma förbi kön. Priset vi erbjöds 53 € per person. Vi skulle då komma snabbt in till Vatikanmuseerna och vidare till Sixtinska kapellet och slutligen direkt till Peterskyrkan. En biljett kostar normalt 17€ per person. Vi tyckte att priset var alldeles för högt. Tackade nej, gick runt kvarteret och ställde oss i kön. Efter en kort stund kom en annan guide och erbjöd samma sak till ett något lägre pris, men även denna gång avböjde vi. Vi såg hur lång kön var, men det gick ändå framåt. Så kom en tredje guide och erbjöd oss en biljett för 35 € per person. Vi tittade på varandra och på kön och slog till! Följde med till ett biljettkontor, betalade, fick vänta en stund, sedan promenerade vi förbi den långa kön tillsammans med guiden och några till, som valt detsamma som oss, och vidare in till huvudbyggnaden. Där fick vi våra biljetter och passerade säkerhetskontrollen. Vi tittade på varandra och log – vi var inne! Det var absolut värt att betala mer och slippa minst två timmars kö! DET VAR JU NU VI VAR HÄR !

Vill berätta om hur det kan gå till, att vara på sin vakt och inte ”tacka ja till allt som erbjuds!” Varken via guider (hur trevliga de än är), eller via nätbokning. Vi hade kunnat få guidning där inne, men vi avböjde det, då vi resonerade som så, att det skulle ta för mycket av vår dyrbara tid. Självklart missar man en del av väsentligheterna… men så fick det bli!

Vatikanmuseerna är ett museikomplex i Vatikanstaten. Vatikanmuseerna hyser en omfattande samling målningar, skulpturer och gobelänger. Michelangelo, Rafael, Botticelli, Perugino, Ghirlandaio – alla de stora finns representerade här. Även Sixtinska kapellet som alla talar om är en del av museikomplexet. Vatikanmuseet innefattar flera olika museisalar inhysta i flera palats från olika tidsperioder. Ett enda besök räcker inte till för att se allting, det ska man ha klart för sig. Så vårt besök bestod i att vandra igenom och stanna till, njuta så gott det gick, samt hålla koll på varandra och skyltarna som visade vägen mot Sixtinska kapellet. Det som jag hade mest förväntningar på!

Lite kort om gallerierna

Kandelabergalleriet som namnet förtäljer, här såg vi ståtliga marmorkandelabrar, samt romerska skulpturer.

Gobellänggalleriet med tio stora gobelänger. De på vänster sida är vävda i Bryssel på 1500-talet efter ritningar av elever till Rafael. Gobelängerna på motsatta sida är från 1600-talet.

Kartgalleriet där väggarna är täckta av kartfresker målade på 1580-talet av Antonio Danti, med hjälp av hans bror Ignatius som var matematiker och kartograf. Kartorna visar alla Italiens regioner.

Vandringen fortsätter sedan in i Pius V där det finns vävda tapeter av belgiskt ursprung från 1400-talet. Vidare in i Sobieskirummet som helt domineras av Jan Matejkos 1800-tals målning av den polske kungen Johan III.

Så till dagen…

”Titta upp, titta ned och titta åt sidorna! ” Allt lika fantastiskt! Det är tillåtet att fotografera utan blixt, men inne i Sixtinska kapellet råder totalförbud!

Till vänster i bild, Kerstin och Gunlög och många fler som har hittat hit! 🙂

Titta på takmålningarna!

Gobelänggalleriet… Taken vackert upplysta och tunna gardiner för fönstren som bara silade in ljus…

Gobelängerna – vackra och mästerligt utförda!

Här står jag inne i Kartgalleriet och beundrar något intressant i taket. Lägg märke till kartan över Italien i bakgrunden. Där vi nu har varit åtta gånger i olika regioner i Italien.

Jag tittade mycket på själva arkitekturen med de fantastiska utsmyckningarna.

Det förnämsta rummet är La stanza della Segnatura. Det är här de världsberömda freskerna finns.

Det här fotot tror jag var en av de sista innan vi nådde fram till Sixtinska kapellet…

Så står man då slutligen där… vi har gått igenom de flesta gallerierna på vår väg mot Sixtinska kapellet. Njutit, beundrat och förundrats över det vi har beskådat. Orden räcker inte till. Kan det blir vackrare? Kan man bli mer hänförd? Är det så makalöst vackert inne i Sixtinska kapellet? Svar: JA! 

Tätt, tätt, stod vi och alla övriga turister inne i Sixtinska kapellet, så gott som tysta! Människor från hela världen tittade förundrat mot taket och väggarna och försöker förstå (i alla fall jag) hur någon kan åstadkomma något så mästerligt!? Ibland tilltar det ett sorl, och vi uppmanas av de manliga vakterna, ”Silenzio per favore”! ” Tystnad tack!” Vi är nog många som frestas till att ta bilder, men vad jag kan se finns inte en enda kamera uppe! Under tystnad kommer en präst in i den stora salen, håller en kort predikan och ger oss alla i rummet sin välsignelse. Vilken upplevelse! Nej, orden räcker inte till för att beskriva takmålningarna, kapellets väggar och altarväggen. Detaljrikedomen i målningarna är ofattbara!

Sixtinska kapellet uppfördes åt påven Sixtus IV i slutet av 1400-talet – därav kapellets namn. Det har ritats av Baccio Pontelli mellan 1477 och 1480. I det kontrakt som skrevs den 27 oktober 1481, stod att tio fresker skulle målas på kapellets väggar. Långsidorna dekorerades av 1400- och 1500-talets främsta konstnärer: Cosino Rosselli, Sandro Botticelli, Domenico Signorelli. Deras målningar skildrar berättelser ur Gamla testamentet på ena sidan och ur Nya testamentet på den motsatta sidan. Michelangelo blev inkallad för att måla kapellets tak, vilket skedde 1508. Taket var ursprungligen målat i blått. Men när Michelangelo tog sig an det och började skapa den fresk som skulle bli en av världens mest berömda. Det tog honom fyra år och han lär ha ådragit sig en rad krämpor där han låg på rygg upphissad på en bårliknande anordning.

Fresken berättar skapelsens historia från när Gud skiljer ljus ifrån mörker fram till Noas berusning. Drygt 20 år senare fick Michelangelo komma tillbaka och måla Yttersta domen på kapellets altarvägg. Det ska då tilläggas att Perugino redan målat två fresker som Michelangelo målade över! Yttersta domen som avtäcktes 1541, fick ett blandat mottagande. Bland annat för att det var lite för mycket naket för en del påvar. Så tidvis var vissa delar av målningen övertäckt.  Det vi la märke till var det som vår guide sagt till oss om att Michelangelo inte var särskilt förtjust i kvinnor. Varför vet jag inte, men hans sätt att porträttera dem påminde mer om en mans anatomi. Jag har som sagt inga egna bilder att visa inifrån Sixtinska kapellet, men du kan kika här!

Efter dessa fantastiska upplevelser, väntade mera. Peterskyrkan!

Ett antal gånger har jag sett kyrkan utifrån och någon enstaka gång inifrån via tv – sändningar. Nu var jag här på plats och fick tillsammans med de andra se den kolossala kyrkan i verkligheten! San Pietro Vaticano är definitivt en av Roms mest berömda sevärdheter.

Kyrkobyggnaden är belägen i Vatikanstaten i Rom och är katolicismens huvudkyrka. Peterskyrkan är uppkallad efter aposteln Petrus, som led martyrdöden omkring 64 e. Kr. och som antas ha blivit begravd på denna plats. Den nuvarande kyrkan grundsten lades den 18 april 1506, och 120 år senare, den 18 november 1626, invigdes den av påve Urban VIII. Flera kända arkitekter har satt sitt avtryck på kyrkan: Donato Bramante, Rafael och Michelangelo. Det var dock Carlo Madernos förslag som realiserades. Han ritade långhuset och fasaden i början av 1600-talet. I Peterskyrkan inre finns ca: 800 kolonner, 390 kolossala skulpturer som är framställda av travertin, (en typ av kalksten) carraramarmor, eller brons. samt 45 altaren.

Högaltarrummet med Berninis 29 meter höga bronsbaldakin. Mäktigt!

Högaltaret är ett verk av Bernini, vid vilket endast påven får celebrera mässan.

Den mäktiga kupolen består av två skikt och är den största fribärande byggnaden av tegelsten i världen! Den har en diameter av 42,34 meter (86 cm mindre än kupolen över Phantheon men med 43,20 meter högre än denna) och bärs av fyra femkantiga pelare med en diameter av cirka 24 meter! Ofattbart!

Och så ser kupolen så futtig ut på min bild!

Hursomhelst var känslan hisnande att stå där under i dess mitt!

Faktatexten i inlägget har jag hämtat ifrån Wikipedia, samt ur boken ”Resa till Rom”, skriven av Ann-Louise Dahlgren. En mycket bra bok.

Efter dessa fantastiska intryck och upplevelser, behövde vi en paus, för att låta intrycken smälta in och få något gott i magen! Efter lunch väntade en lika fantastisk eftermiddag. Jag kan lova att den inte blev mindre intressant och spännande!

Avslutar detta inlägg med några foton från Petersplatsen…

Peterskyrkans fasad med dess krönande statyer föreställande Kristus, elva apostlar samt Johannes Döparen.

Att skriva finner jag både lärorikt och inspirerande! Jag har lärt mig mycket i efterhand, nu när jag går igenom alla mina bilder och söker efter fakta. Kanske mitt minne sviker mig och att någon bild ifrån Vatikanmuseet har hamnat ”fel!” Du får gärna korrigera mig i så fall! Hursomhelst hoppas jag att du finner mitt inlägg intressant och vill läsa mer! 

Kram Gunilla