Det lilla lusthuset i Botaniska trädgården i Göteborg.

Den allra första dagen i december i år, var en sådan där härlig frostnupen dag. Vi bestämde oss för en utflykt till Botaniska trädgården i Göteborg, för att där titta på årets julinstallation och framför allt, promenera bland allt det vintergröna. Julinstallationen imponerade inte något nämnvärt på oss. Det gjorde däremot en fotoutställningen i svart/vita bilder på mycket gamla träd runtom i Sverige och från andra länder i Europa. Fantastiska foton! Foton som gick att köpa som posters eller färdiginramade.

I Botaniska trädgården är det vackert året om. Vill man se lite blommor så här års, så kan man besöka de olika avdelningarna i växthuset. Allt det vintergröna i parken är också vackert, särskilt när det är frost som det var vid vårt besök. Men visst såg vi något som även blommade utomhus….

Lite suddigt foto, men får duga!

Kejsarolvon med ursprung från Kina som blommar på bar kvist i december-april med små, väldoftande rosa och vita blommor i öppna klasar. Underbart!

Nu till lusthuset

Låt oss titta på det fina, lilla lusthuset, beläget i örtagården…

Det underbara lusthuset i örtagården är från senare delen av 1700-talet och ritades troligen av stadsingenjören i Göteborg, arkitekt Bengt Wilhelm Carlberg. Carlberg ägde och bebodde egendomen Kärralund mellan 1745-1772. Lusthuset skänktes till Botaniska trädgården 1959 av Röhsska Konstslöjdsmuseet och fick då sin nuvarande placering efter att under en period ha stått i en trädgård mitt emellan Röhsska museet och dåvarande Slöjdföreningens skola.

Tyvärr kan jag inte visa insidan av lusthuset. Det är låst av säkerhetsskäl antar jag. Men ibland är lusthuset öppet för allmänheten, då Röhsska museet, anordnar guidade visningar. Men om man kikar in genom de vackra små fönstren, kan man skymta fantastiska målningar. Lusthusets invändiga målningar återger en trädgård med tuktade häckar, marmorskulpturer och en fontän. Man kan också se hamnar med fartyg, ståtliga palats med kanaler, kajer och parker. Motiven livas upp med promenerande samtalande människor. Kan du försöka se allt det här för din inre syn?

Lusthuset har renoverats både på in – och utsidan och de vackra målningarna har rengjorts från smuts och damm, konserverats och dokumenterats. (2013-2015.) Det är ett under att det lilla lusthuset finns bevarat, för när egendomen Kärralund, förvandlades till Lisebergs camping i slutet av 1940-talet, utplånades huvudbyggnaden och tillhörande ekonomibyggnader, av Göteborgs stads företrädare. Lusthuset hade förmodligen gått samma öde till mötes, om det inte redan hade blivit flyttat från egendomen Kärralund.

De fina pardörrarna som vid dagens fotograferande hade rimfrost på de små fönsterrutorna. Visst är det vackert!?

Jag letade i mitt fotoarkiv efter någon bild på lusthuset från den ljusare årstiden. Då mycket står i blom i örtagården…

En ynka bild fann jag, som visar lite av grönskan. Här ses en skymt av krydd – och medicinalväxter, samt lavendel. På sommaren blommar också gammaldags rosor och då råder ljuvligt humlesurr! Örtagården började byggas i maj 1999 och invigdes i augusti 2000. Den var Botaniska trädgårdens bidrag till Göteborgs stads millennium-firande.

Vi vandrar vidare i parken…

Tycker det är mycket vackert att gräs och olika fröställningar blir kvar. Tänk så platt och tomt det hade varit annars!

Här och var röda bär som lyste upp bland det gröna och alla frostnupna växter.

Vilken härlig klase och en sådan härlig dag!

Kram Gunilla

6+

Göteborg – staden i mitt hjärta!

I hela mitt liv har jag bott i eller nära Göteborg – staden som är min födelseort och där jag har mina rötter och mitt hjärta! Som många andra städer genomgår Göteborg stora förändringar som har med infrastrukturen att göra. Ännu så länge känner jag mig hemma i ”min stad” och upplever att det genuina med staden finns kvar. Göteborgsandan och gemytligheten finns där. Göteborg är ju en kuststad med allt vad det innebär med närheten till hamnen, andra kustnära områden och skärgården. Men Göteborg är också en grön stad med Nya Allén, Vasaparken, Kungsparken och inte minst Trädgårdsföreningen. Jag tycker också om stadens kanaler och med dem en del broar som jag nu har börjat upptäcka och lära mig namnen på! 🙂

När jag har ärenden in till Göteborg, försöker jag också få tid till att strosa runt och ta lite bilder. Foto och dito texter är ju ett av mina stora intressen! Om jag nu är en ”ambassadör” för vår stad, så är jag gärna det och låter dig bli mer bekant med de olika stadsdelarna som förändras både då det gäller ”tidens gång” och efter årstiderna.

Bilder ifrån Trädgårdsföreningen har jag visat ett flertal gånger. En plats som jag gärna besöker då jag är i de centrala delarna. Vid mitt senaste besök i slutet av oktober, vandrade jag som alltid ner mot kanalen och tog foton mot bland annat Kontoristföreningens hus vid Bastionsplatsen inom Vallgraven.

Det var en fantastisk klar, vindstilla och solig dag. Som gjort för vackra foton med tydliga speglingar! Visst är det ett pampigt hus!? I huset finns en välkänd restaurang som heter Ritz. Här har maken och jag varit ett flertal gånger. Miljön är tilltalade både på in – och utsidan och maten är vällagad.

Entrén till Trädgårdsföreningen ifrån Bältespännarparken. Dagen före hade det regnat rejält och även här blev det en vacker vattenspegling på det lilla huset i en vattenpöl. Tänk vad man ser mycket om man inte har så bråttom!

Jag vandrade vidare och tog ett antal foton på den ”nygamla” Vasabron som äntligen har blivit färdigbyggd och invigd. Renoveringsarbetet skulle ta 10 månader, men det blev 25 månader. Den 110 år gamla bron är sig lik, men med en ny och starkare konstruktion. Det mesta har bytts ut, även om detaljer har tagits tillvara från den gamla bron. Ett stort plus för det!

Vackra byggnader finns det här i området. Men tyvärr vet jag inget om dem i dagsläget. ett nytt projekt kanske – att lära mer om olika byggnader i ”min stad!”

Bara en liten skymt av Viktoriabron!

Det är mycket vackert längs Vallgraven och ofta promenerar människor i alla åldrar på promenadvägarna. Här och var går broar över kanalen. (Vallgraven.) Bron som skymtar i bakgrunden är Viktoriabron. Bron ligger vid ”Pedagogen” vilken förbinder Viktoriagatan med Sahlgrensgatan. Pedagogen är värt ett besök! ”Pedagogen” är ett byggnadskomplex, som inrymmer en stor del av Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader: en om- och tillbyggnad av ”Sociala Huset”, en ombyggnad av Gamla Latin, samt uppförande av en ny byggnad däremellan. Maken har varit med och byggt om ”Gamla Latin!” 🙂 När jag utbildade mig tidigt nittiotal, låg lärosätet i Mölndal. Namnet ”Pedagogen” fick följa med in till staden! 🙂

Viktoriabron existerade inte då den fick sitt namn år 1883, som en hyllning till dåvarande kronprinsessan Victoria. Bron blev klar år 1885. Den var endast fem meter bred och var svängbar för att göra det möjligt för båtarna i Vallgraven att passera med sina varor på väg till Grönsakstorget och Kungstorget. Tänk om den möjligheten ändå fanns kvar! År 1938 ändrades stavningen till att heta Viktoriabron. Därefter har bron genomgått olika ombyggnader och förstärkningar ett antal gånger! Till slut hade den ursprungliga bron tjänat ut och ersattes med en ny under åren 2008-2009. Den nya bron har stilistiskt utformats som den ursprungliga.

Grönskan… inte så mycket grönska, men till min glädje hade flera av träden längs kanalen och Nya Allén sina höstlöv kvar.

Nya Allén bildar en ”grön korridor” och den är cirka 1 830 meter lång och den genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån. Det är så klart svårt att bilda sig en uppfattning om hur vackert det är både på våren och på hösten, när alla träd är gröna eller som nu när de skiftar i höstens alla gyllene toner. Jag säger det igen – vad vore staden utan träden och övrig grönska!

Det är klart att en spårvagn vill vara med på bild! 🙂

Promenaden fortsatte längs Vallgraven…

Träden är viktiga och vattenblänket!

Vid Kungstorget förbinder Basarbron Kungstorget med Kungsparken. Den första bron byggdes år 1857 och fick sitt namn efter de basarbyggnader som fanns på Kungstorget under åren 1850-1966. Det var en träbro på träpålar. Den ersattes av en ny bro år 1988. Även här har bron fått en annan stavning, då den tidigare hette Bazarbron! Tyvärr glömde jag ta foto över bron, men inte över vackra vyer och byggnader!

Den vita ståtliga byggnaden är Stora Teatern.

Och så var jag nästan framme vid Kungsportsplatsen och Kungsportsbron med en av ”Paddanbåtarna” i förgrunden. Bron har fått sitt namn efter, Kungsporten, en stadsport som tyvärr revs 1836-1839. Bron som i mitt tycke är en av våra vackraste är i renässansstil, öppnades för trafik 1901 och invigdes av kung Oscar II i augusti samma år.

Tidigare i höstas tog jag den här bilden över bron…

Kungsportsbron är mycket vacker på kvällen då alla lamporna lyser. Vid mitt besök, i början av oktober, fick jag istället njuta av den första höstprakten genom de träd som finns in mot Kungsparken och bredvid Stora teatern.

Kungsparken ursprungligen Kungsportsparken som ligger bakom Stora teatern. Den omsluter större delen av Nya Allén. Parken anlades i flera etapper, åren 1839-1861.

Otroligt vackra träd och här skymtar återigen Vallgraven och en av ”Paddanbåtarna!”

Även idag har vi strålande sol, så jag ska bege mig ut på en promenad, men den här gången hemmavid!

Kram Gunilla

2+

Med utsikt från nionde våningen!

Det är inte varje dag jag befinner mig i en festlokal på nionde våningen med magnifik utsikt över Eriksbergsområdet i Göteborg! Det är precis vad jag har gjort för att fira min svåger, min mans bror, på hans bemärkelsedag! Min svågers ena dotter bor i närheten och har därmed möjligheten att hyra den här underbara lokalen!

Förutom den underbara utsikten, så serverades god buffémat, god dryck därtill och inte minst anledningen till att familj, släkt och vänner samlades, var ju för att fira min svåger på sin 80-årsdag!

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB bildades 1850 och ombildades till aktiebolag 1876. I samband med varvskrisen övertogs varvet av staten, och 1979 levererades det sista fartyget. Kranen är 80 meter hög och 1 750 ton tung. Bockkranen är det som finns kvar över en svunnen varvsepok! Både min svåger och min svärfar, har arbetat inom varvsindustri större delen av sina yrkesverksamma liv.

Stena Lines fartyg, vill gärna vara med på mina bilder! 🙂

Det är mycket populärt att bo i hela området och husen närmast älven har ju lägen med vyer som är eftertraktade! Höghus i sig är inte så vackra, men det är en blandad bebyggelse med skiftande karaktär över husen och här finns fina grönområden och utsiktsplatser som jag tidigare har bloggat om. Slottsberget ligger nära och även Sörhallsberget.

Mellan husen skymtar gröna stråk och i bakgrunden en skymt av Färjenäsparken.

Ja, ett fint område som vuxit fram under många år nu och hela varvsområdet har fått ett nytt ansikte. Men bockkranen finns kvar – tack och lov!

Ja, en trevlig kväll med gemenskap och vackra vyer över mitt Göteborg!

I min header har jag valt en bild ifrån andra sidan älven. Den är tagen vid Ångbåtsföreningen vid Klippan, Majorna. I bakgrunden bland masterna skymtar bockkranen.

Kram Gunilla

1+