Cykeltur bland vitsippor och svalört. Tankar om livet och om bloggen.

Den för mig vackraste och mest efterlängtade tiden är när vitsipporna står i full blom vid Råda Säteri. Maken och jag har verkligen tagit vara på varje stund att promenera i området och vi har också tagit oss dit på en cykeltur. Nu finns det vitsippor på många platser i vår närmiljö, men ingenstans är det så vackert som här vid Råda Säteri.

En längre cykeltur på ca: 4 mil tog oss genom ”gammelskog”, på slingriga skogsvägar, kantad av vitsippor. Så småningom cyklade vi in i Delsjöns stora naturreservat, där det blev en ”go fika”, innan turen gick vidare mot Råda Säteri, där ännu fler vitsippor och svalört välkomnade oss.

Vitsippor i ”gammelskogen”! Det är klart att det blir många stopp längs vägen för att föreviga det vackra. Om jag ändå kunde stoppa den här tiden….

Vår cykeltur gick vidare mot ”en go plats”, för att där njuta av fikat! På vägen dit var jag nära att platta till en stor snok, en liten ”babysnok” och en kopparorm! Men jag lyckades undkomma dem genom att jag oftast har ett öga mot marken och ett öga i färdriktningen! 🙂

Det är så trevligt med de här skyltarna som visar vägen till mysiga ställen.

Grönska på väg och först ut är björkarna.

Vattenblänk som här är lite krusigt. Fin plats där vi njöt av utsikt och medhavd ”go fika!”

Energipåfyllda trampade vi vidare mot Råda Säteri, där vyerna är särskilt vackra utmed den gamla stenmuren, vitsipporna och svalörten.

Här syns den Gamla Allén som är en kort bevarad sträcka av den ursprungliga vägen, som ledde fram till Råda Säteri. Det var många och omfattande protester när en ny väg (1980-talet) skulle fram mot huvudorten som därmed ”klöv” den Gamla Allén. Allén är även delvis bevarad en bit vid huvudbyggnaden. Tur är att ganska stora områden med de gamla ekarna finns kvar och med dem vitsipporna!

Längs vägen och muren växer vitsippor och svalört i mängd. Det är en fröjd för ögat att både cykla och gå här. Att promenera är att föredra, om man som jag vill fotografera i lugn o ro. 🙂

Utanför muren, på båda sidor är det lika mycket blommor. Det är därmed lika vackert för de bilister som kommer åkandes på den ena sidan på den ”nya vägen”, om de inte har alltför bråttom vill säga!

Vitsippor mot den gamla bevarade stenmuren. Innanför muren på den här sidan ligger ett fint gammalt torp.

Ja, naturens storhet och skönhet, får mig att för ett ögonblick lägga dystra tankar åt sidan. Tankar om coronaviruset och dess följder, klimatkrisen som inte på något sätt är över, min egen ”ohälsa” som delvis hindrar mig i min vardag. Mina tankar upptas till en del om huruvida jag kan och vill skriva om det här på min blogg. Känner tveksamhet. Samtidigt som där finns ett ”vemod”, över hela situationen, så upplever jag också en stark vilja till att kunna påverka och inspirera till att ”göra skillnad.” Jag tycker det är roligt och inspirerande att skriva om alla de utflykter som vi gör i vår närmiljö. Allt som har med naturen att göra i skog och mark och vid sjö och hav. Men ändå är det något som skaver inombords. Ibland behöver saker och ting få vara som de är. Jag får fundera och låta lusten och tiden avgöra.

Ta väl hand om er!

Kram Gunilla

5+