Efter Lysefjorden väntade fler naturupplevelser!

Båtfärden på Lysefjorden var precis så vacker som jag hade föreställt mig och inte blev det mindre vackert uppe på fjällplatån! Efter lunchen vid Örnnästet, som jag skrev om i det föregående inlägget om vår resa till Sydnorge, så for vi vidare över ett sagolikt vackert landskap på vår färd mot Vrådal, där vi hade vår tredje och sista övernattning.

Det var här vid Örnnästet som vi åt vår lunch, efter den soliga och vackra färden på Lysefjorden! För att komma hit passerade vi genom 28 hårnålskurvor och fler blev det sedan på den vidare färden över högfjällsplatån.

Innan vi klev på bussen igen blickade jag ut över landskapet och såg betande får och skyltar som visade på olika vandringsvägar. Nog skulle jag också vilja ge mig ut på en vandringstur i vårt vackra grannland!

Undrar vilken väg fåret ska välja!? 🙂

Bland annat vägen till Kjerag – den runda stenen som alla vill nå och helst kliva ut på!

Ett bättre liv kan knappast de fria fåren få i det vackra landskapet. Och för det mesta höll de sig undan från vägarna, men ville de gå framför en bil eller vår buss, så gjorde de det! 🙂

Alltså vidderna…

Ser du fåren längst ned i bild?

Ibland är landskapet kalt och kargt. Ibland blir det mer grönt och mjukare…

Så har vi kommit ned ifrån högfjällsplatån. Väl framme i Vrådal, blev det en stunds vila, innan den goda kvällsbuffén. Hotellet i Vrådal låg mycket vackert, så vi satt ute en stund och njöt återigen av det norska landskapet. Tidigt nästa morgon, på dag fyra, startade vi så hemfärden. Under dagen passerade vi återigen vackra platser och vyer.

Vi gjorde ett längre stopp som lär vara Norges vackraste rastplats. Tyvärr minns jag inte namnet, men vackert var det belägget vid en fors.

Svåger och make…. så roligt för dem och för mig att dela alla minnen efter resan!

På vår väg hem, gjorde vi också ett besök vid ett musteri! Gården låg otroligt vackert och jag blev imponerad av ”Ingeborg”, som tillsammans med sin man driver musteriet. Ingeborg tog emot oss, visade oss runt och berättade om musteriets utveckling. Men det där får jag berätta mer om i ett nytt inlägg! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Höjdpunkten – Lysefjorden och högfjällsplatån!

På vår tredje dag i Sydnorge blev det resan höjdpunkt med båtturen på Lysefjorden! Vi lämnade därmed Stavanger och åkte till Lauvviks kaj, där det blev en stunds väntan innan vi steg ombord på båten. Tänk att det även denna dag blev strålande solsken! 🙂

Två förväntansfulla bröder i väntan på färjan. Maken till vänster och min svåger till höger!

Inte så stor färja, därmed inte sittplatser åt alla, vilket inte gjorde så mycket. Vi fick bra ståplats på soldäck och bra överblick över allt det vackra som vi passerade. Dessutom blev det ”rotation” på medpassagerarna då många ville röra på sig efter ett tag och då knep vi var sin stol! 🙂

På väg in i Lysefjorden och då passerade vi under ”Lysefjordbron” som når 50 meter över fjorden och är 446 meter lång, samt 12,3 meter på bredden.

Visst är den mäktig och fjorden vacker!?

I början av Lysefjorden var det ”lågland” och ganska mycket barrskog.

Mäktiga vyer… med grönska och allt högre berg.

Stort och brett vattenfall, vet inte om det har något speciellt namn… förmodligen…

Lågland mot mäktiga berg… åh, vilka vyer!

Om jag minns rätt. så la färjan till vid två ställen på vägen in i fjorden. Här vid ett gammalt kraftverk var det en hel grupp vandrare som steg av. Jag undrar om de skulle gå….

de 4 444 stegen upp för ”Fløritrappan” som skymtar bakom kraftverket som numera är ett B&B samt kafé. Trappan tar dig 740 meter över havet och tar ca: två timmar att gå! Det är världens längsta trätrappa och den sägs knarra och knaka, men är fortfarande stadig och stabil! 🙂 Väl uppe är det många som vandrar vidare mot Kjerags bergsplatå med den berömda Kjeragbolten, stenbumlingen som sitter fastkilad i en skreva. De modigaste vill naturligtvis låta sig fotograferas på den!!! Vi såg bumlingen nedifrån, men lite försent för att hinna fota.

Nästa bild tycker jag är lite häftig på sitt sätt…

Rejäla däck vid kraftverkets brygga för att hålla emot färjan!

Det var verkligen något med solljuset, det var verkligen blått! Bergen så vackra liksom fjorden i sig…

Två goa gubbar tillika bröder på första parkett! 🙂 Två ”silverrävar” som sönerna säger! 🙂

Jag vill också vara med på bild! Trevliga medpassagerare runt mig som fransmän och belgare och holländare bland annat. Ja, många vill se vackra Norge!

Ju längre in i fjorden vi kom ju brantare och mäktigare blev bergen…

Det här är bergstoppar… vilka fantastiska mönster och nyanser!

Så fick vi äntligen se den då – Preikestolen! Den mest berömda turistattraktionen i Ryfylke tornar upp sig till imponerande 604 meter ovanför Lysefjorden. Denna helt plana klippavsats, cirka 600 kvadratmeter, formades antagligen när den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan. En mycket mäktig syn! Jag begriper bara inte hur de vågar sitta däruppe och dingla med benen över kanten! Tyvärr fanns det ingen tid att ta sig dit upp, för utsikten därifrån är förstås hissnande! Men vi var absolut nöjda med att fått se den mäktiga klippan underifrån.

Så började vi närma oss slutpunkten av färden – Lysebotn.

Färjeläget vid Lysebotn… Snart väntar oss en annan hisnande färd… Uppför 28 hårnålskurvor till ”Örnnästet!”

Skicklig chaufför… det är verkligen hårnålskurvor! Här är vi nog halvvägs… ser du fordonen längst ner?

Uppe! Nedan har vi färjeläget, Lysebotn!

Örnnästet – här åt vi vår lunch och fick lite tid att blicka ut över hårnålskurvorna, bergen, fjällplatån och Lysefjorden, innan vi for vidare mot Vrådal.

Visst är det mäktigt!? Och nedanför finns Lysefjorden som ser så liten ut här uppifrån!

Kvar att visa är fler naturbilder ifrån fjällplatån och det blev många små sjöar som vi tog oss förbi och ännu fler hårnålskurvor. På vår sista dag stannade vi till vid Lindheims fruktgård och inget av det här vill du missa!

Nu ska jag strax tillsammans med en go vän bege mig ut på tidig morgonpromenad och någon timme senare, då jag är tillbaka, kommer lilla O! Ska bli sy mysigt att ha henne här några dagar och kanske det innebär att jag äntligen får gjort premiärdoppet i sjön eller helst havet! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla