En tidig höstdag på Brännö och Galterö i Göteborgs södra skärgård!

I ett tidigare inlägg i juli, skrev jag om vårt sommarfagra besök på Brännö! Tanken var då, att vi skulle vandra ut till Galterö. Men det var en av de varmaste dagarna i juli, och det var nog ett klokt beslut att vänta med det besöket, då det är en bit att vandra! Men nu har vi varit där – både ett andra besök på Brännö och på Galterö.

För en vecka sedan – en skön och tidig höstdag i september blev det ett angenämt besök på de två öarna.

Utgångspunkt

Galterö, når du via Brännö Rödstenvägen/Husviksvägen. Följer den rakt fram i ca: 2 km och tar höger in på Galterövägen, via en nyanlagd grusväg.

Där Galterövägen tar slut leder trappor ned vidare till fina bron över till Galterö.

Bild: I minst 150 år har en stenbank i Galterösunds grundaste del bundit samman Brännö och Galterö. På den har man kunnat ta sig torrskodd över till Galterö, bland annat för att kunna ta dit och släppa får på bete på ön. Hösten 2010 röjdes den gamla stenbanken bort och en stenbro för gående byggdes. Bron heter ”Türks bro”, efter initiativtagaren till projektet, Thomas Türk som själv vuxit upp på Brännö.

Längd

Hittar inga uppgifter om det. Själva slingan kanske är 4 km och lägger vi till promenade fram och tillbaka till färjan på Brännö, så blir det ca: 8 km. Sedan gick vi ju även en del på Brännö. Vår stegmätare visade på ca: 1,5 mil denna dag!

Svårighetsgrad

Från Brännö Rödsten och fram till trappan, är det bara ”raka spåret”! Men sedan ska du alltså nedför en trappa och slingan tar dig ut på små stigar, ibland kuperat, ibland på spångar.

Kort historia

Galterö har historiskt fungerat som betesmark för Brännöbornas får. Även på 2000-talet bedrivs fårskötsel på Brännö i kombination med fårbete hela eller delar av året på Galterö. På ön finns gott om kulturlämningar, och runt ön finns en stor mängd ”tomtningar” – resta efter tillfälliga bosättningar.

Ulliga, krulliga och gulliga betande får, mötte vi på vår vandring!

Galterö är en obebodd ö väster om Brännö i Göteborgs södra skärgård. Den är 120 hektar stor. Större delen av ön är sedan 2015 del av ett naturreservat med samma namn, medan Galterö huvud längst i väster är militärt område. På ön finns ett par sommarstugor. I övrigt betar en mängd får på ön och det är populärt bland fågelskådare att vistas här. De grunda vikarna runt ön är barnkammare för fiskar och bottenlevande djur. Ålgräsängarna, som finns runt hela Galterö, är livsmiljö för många fiskar och andra arter. På djupare bottnar finns fina hummermiljöer. Sommaren 2016, härjade en stor brand på Galterö, inget som vi direkt såg några spår av.

Våra upplevelser

En ”perfekt dag” att vandra både på Brännö och Galterö, lagom med andra turister och behaglig temperatur. Vi åkte ut en söndag och det var nära ögat att vi missade skärgårdsbåten, då det bara var 10 minuter mellan spårvagnens ankomst och färjans avgång. Spårvagnen var på ren göteborgska ”knökfull”, med alla som ville ut i skärgården den här dagen, så de där tio minuterna som var tillgodo, försvann och alla i vagnen satt som på nålar! De som kom av vagnen sprang så gott de kunde -alla vi andra kutade på så gott vi kunde! Nåväl – god Göteborgsanda rådde denna dag! Skärgårdsbåtarna inväntade den stora springande skaran! tack för det – slapp att vänta en timme till nästa avgång!

Väl ombord på skärgårdsbåten, kunde vi andas ut och njuta av den korta turen ut till Brännö Rödsten. Återigen promenerade vi förbi de mysiga, röda gårdarna….

Museet var inte öppet den här dagen, men dock det lilla biblioteket i samma byggnad.

På vår väg ut mot Galterö, möttes vi snart av ett öppet landskap med vackra vyer…

I bakgrunden ser vi inloppet till Göteborgs hamn.

Snart var vi framme vid trappan och Den fina bron. Nu kunde äventyret börja på Galterö.

Inga problem alls att hitta – här på Galterö är det välskyltat! Bara till att följa en blåvit markering…

Här valde vi att gå vänstervarv, för att gå runt hela ön. Det blev lite längre än vi tänkt oss och därför gick vi inte ut till…

Galterö huvud, eftersom det är en avstickare ifrån slingan. Vi tar högervarv nästa gång istället och går direkt dit!

Hela slingan mycket vackert och två grillplatser gick vi förbi och som här ovan en fin badvik med sanddynor minsann!

Inte förväntade jag mig ”klitter” här ute på Galterö! Den här viken fann vi i slutet på slingan och jag var mycket badsugen, men tiden började rinna iväg och vi ville inte missa färjan hem. så bad får det bli en annan gång. Lita på det!

Ja, vackra vyer, under hela slingan och dess karaktär förändrades under vandringen….

Det är lika spännande varje gång som vi kommer ut till en ö för första gången. Att uppleva ön för första gången. Även om öarna ligger tätt i skärgården, så både skiljer de sig åt, men också finns såklart likheter. Varje ö bär på sin historia och har formats av människor genom tiden och inte minst genom väderpåverkan och geografisk placering. Förutsättningarna för liv har förändrats med tiden. Både gällande människor och djur.

Jag tycker vårt ”projekt” är givande på olika sätt. Jag lär mig om min närmiljö, som i det här fallet är Göteborgs skärgård. Jag uppskattar tillgängligheten och vår allemansrätt som vi har i vårt land. Vilka möjligheter vi har att komma så nära naturen och uppleva dess mångfald. Året om!

Sedan är det förstås roligt att dela sina upplevelser med någon – min make uppskattar ju utflykterna lika mycket som jag! 🙂 Och så är det roligt att dela med sig av upplevelserna med dig som läser!

Efter lunchpaus med utsikt över vackra vyer, var vi åter tillbaka vid bron som förbinder de två öarna…

Så vacker bro som ser ut att ha legat där i många, många år. men så är det ju inte, den är ju ny sedan 2010.

Så var det dags att lämna Galterö och promenera tillbaka mot färjan på Brännö. ja, vyerna ifrån den nyanlagda grusvägen är så vacker och jag råkade vända mig om mot Galterö precis då Stena Danica uppenbarade sig!

Det kändes som om färjan skulle ta en genväg över ön – så stor och så nära – men ingen fara!

När vi passerade sträckan där det finns lite skog vid sidan av grusvägen, blev vi attackerade av en myggsvärm! Du milde tid vad många bett vi fick! Korta byxor var inget bra val den här dagen…. men detta hände ju på väg därifrån, så vi var väl ett ”gott byte”, lite trötta och svettiga! 🙂 De närmaste nätterna var ju inte så roliga kan jag säga… de kliade något vansinnigt! Men värre saker kan väl hända… inte tänker jag sluta åka ut till skärgården!

På Brännö finns ett trevligt värdshus i mysig miljö. Där finns både mat och dryck! Ett enklare alternativ, tror jag att hamnkaféet är. Vi gick ned dit för att låna toalett (det var däremot egen fröjd), men kaféet, verkade vara populärt…

Här satt flera vuxna och barn med enklare mat och dryck. Kanske det också fanns fräschare toaletter här, än vid båthamnen!

På Brännö och Galterö, är det underbart att flanera och njuta och bara ta det lugnt! Att göra så, mår vi alla så bra av!

Kram Gunilla

Vilken härlig dag på Köpstadsö i Göteborgs södra skärgård!

Utgångspunkt

Vårt utflyktsmål för dagen blev Köpstadsö eller Kössö, som vi göteborgare och lokalbefolkningen säger! Köpstadsö ligger mellan Asperö och Donsö och mittemot lilla Knarrholmen. När du kommer i land med båten vid Ångbåtsbryggan står öbornas skottkärror uppradade vid väntkuren. Skottkärran är nämligen det främsta transportmedlet på ön. Cyklar gör du inte heller under sommarhalvåret. Köpstadsö har en småbåtshamn, mer känt som lilla Båtbryggan, där det även finns toaletter. Här finns fina små badplatser och promenadslingor att vandra på i skogen. Till Köpstadsö tar du med egen matsäck och förnödenheter eftersom det inte finns någon butik eller kiosk på ön. Om du har tur har däremot ett trevligt litet fik öppet vissa dagar i skolbyggnaden.

Längd

Efter det att vi kommit förbi husen på de små asfalterade vägarna, följde vi en blåvit markerad sträcka, genom kuperad terräng. Vi uppskattar att vi gick cirka 6 km.

Svårighetsgrad

Håller man sig på de små vägarna är det inga problem att ta sig fram. Men följer du vår blå/vita slinga, så är det partier som innebär att klättra över berg och i snåriga skogspartier. Men är du van att röra dig i blandat terräng är det inga problem och här och var följer du strandlinjen med vacker utsikt!

Kort historia

Köpstadsö är en liten ö med cirka 100 personer som är helårsboende. Under sommaren ökar den siffran betydligt och det bor då cirka 300 personer på ön. På ön ligger några gårdar från den tid ön var ett centrum för skeppsfart, så den tidiga befolkningen på Köpstadsö var inte fiskare utan skeppare och ägare till små skutor. Från slutet av 1800-talet fram till 1930 fanns 27 båtar registrerade som hemmahörande på ön. Dessa transporterade alla slags varor till svenska och de närmsta ländernas kuster. Men Köpstadsö har också varit en badort i skärgården och som ett minne utav det finns societetshuset ”Smutten” kvar.

”Tjösö” – en gammal stavning av Kössö/Köpstadsö med oklart ursprung – nämns i Hallands historia och beskrivning (1931) av Sven Petter Bexell. 1597 beskrivs ön (i Ortnamnsregistret) under namnet ”Kiöbstedsöen”. Från 1691 finns stavningen ”Tiösöö” noterad. Allt enligt Wikipedia. Min gissning är att öns namn sannolikt har med skeppshandel att göra.

Vår upplevelse av Köpstadsö

Många gånger på vår väg ut till södra skärgården, har vi passerat förbi Köpstadsö och sett alla de uppradade skottkärrorna, som är ett karaktäristiskt kännetecken för ön! Men den här soliga, sista lördagen i augusti, klev vi av båten! Köpstadsö visade sig vara en liten pärla! Från båtbryggan leder vägen oss upp för en backe, förbi ett stort antal uppradade skottkärror. Någonstans läste jag att det lär finnas ungefär 73 stycken!

Åh, vad jag gillar de här enkla och självklara skyltarna som passar så bra in på en skärgårdsö. Kössö Bryggväg är vägens namn från bryggan. Uppe på toppen vid backens slut, ligger en helikopterplatta på vänster sida med fin utsikt. Därefter ligger många av öns gamla gårdar. Inte så dumt att mötas av svenska flaggan och ett flaggspel! 🙂

Utsiktsplats bredvid helikopterplattan.

Husen ligger tätt nere i byn och runt de flesta boningar finns vackra trädgårdar med gamla kulturväxter.

Vid de här röda husen fortsatte vi åt vänster, på Strannevägen, för att gå vidare ned mot den lilla gästhamnen och toaletterna. Båthamnen som ligger i en vik har klippor på vardera sidan.

I det gula huset fanns det toaletter och lite här och var badstegar. Men för oss var det lite för tidigt med ett dopp! Vid ”lillbryggan”, förbi det bortre röda huset, finns en badstege, för ett dopp i det blå!

Perfekt läge för en fikapaus nere vid hamnen.
Det är klart att vår lilla solstråle har en båt uppkallad efter sig! 🙂
Vy från hamnen ut mot havsviken där det fins fina, rostiga, ”skulpturer” i vattnet.

Nere vid hamnen ligger ett stort förråd som vi passerade och kort därefter kom vi fram till en ny skylt…

Här gick vi ned, för här skulle det finnas både badvik och möjlighet till klippbad.

Slingrig, grön stig ned mot havet. Som tur var såg jag inget annat slingrigt på stigen! 😉 Badviken lockade inte till bad, eftersom det var så grunt. Men vi såg en badstege från en av klipporna, med perfekt läge rakt ut i havet. Här badade jag näck – vi var ju helt själva – en stund. Sedan kom två kvinnor som inte brydde sig om maken min, utan de hoppade också i! 🙂 Efter bad, intog vi vår matsäck och njöt av omgivningarna.

Mätta och belåtna vandrade vi vidare och gick förbi en tennisbana och kom fram till det som jag antar är ”Societetshuset.”

Vi följde ”Källstigen”, utmed havet och kom så småningom ut bland sommarstugor, innan vi nådde fram mot skogspartier.

Vad säger du om det här läget? Här stod vi och blickade ut över några av de andra närbelägna öarna. Fantastiskt vackert!

”Röda stugor tågade vi förbi” och in mot skogen…och där höll vi sedan utkik efter blå/vita markeringar hela vägen.

Och det gällde att titta sig noga omkring efter dem…

På stock och på sten! 🙂

Ibland var skogen tät, ibland lite bredare stig och mycket vackert! Ibland kom vi mycket nära havet och vyerna – ja vad tycker du?

Efter det att vi rundade den norra delen kom vi så småningom ut på…

Då började vi närma oss bebyggelsen igen…

Jag mår alltid som bäst när jag får vara så här nära naturen! Att vandra både genom hagar, ängsmark, förbi gamla gårdar och blicka ut över havet och skärgården. Det är svårslaget! Skärgården är en stor kontrast till storstadens puls som i Prag med alla turister. Men jag har förmånen att jag inte behöver välja bort någotdera och det gör mig ytterst tacksam. Vi kom ut i korsningen där vi började vid Kössö bryggväg bland de röda husen…

Ja, vilken idyll – som i Bullerbyn! Vår härliga dag på Kössö närmade sig sitt slut. Vi promenerade åter förbi alla skottkärror…

Hade precis missat en färja 🙂 Men hade koll på när nästa skulle komma och då är det bara att ta det med ro…

Man kan vila en stund och man kan blicka ut över havet…

Ja, vilken fantastisk dag och kvällen här hemma blev inte sämre. Vi grillade och satt ute länge i den kanske sista ljumna sommarkvällen! För nu går vi in i september månad som tillsammans med maj är mina favoritmånader. Hoppas september inbjuder till fler skärgårdsdagar!

Kram Gunilla