Stadspromenad – ett besök till Gathenhielmska huset och dess kulturreservat.

Vilka underbara oktoberdagar det har varit! Vi har njutit av dem i vår ”nya trädgård” och äntligen har det blivit uteträffar med goa vänner! Att träffas ute på gemensamma utflykter eller på en lunchträff är något som jag uppskattar mycket. Något som jag hoppas ska fortsätt framöver också.

Något som det inte blivit så mycket av är stadsbesöken – vi vill helt enkelt inte åka in till centrum. Men att promenera i stadens utkanter gillar vi och det gör vi då och då.

Majorna är en stadsdel som jag skrivit många gånger om och den här soliga lördagen, vandrade vi åter genom stora delar av stadsdelen. Det blev en lång promenad på en mil där vi utgick ifrån Nya varvet med Göteborgs hamninlopp och vidare in mot alla mysiga kvarter med träbebyggelse av skilda karaktär, för att åter tre timmar senare vara tillbaka vid startpunkten. Det blev ett längre stopp vid Gathenhielmska huset och dess kulturreservat.

Gathenhielmska huset är ett kulturminnesmärkt hus vid Stigbergstorget i Majorna. Sedan 1987 ägs huset av Göteborgs kommun. Det inrymmer en bostad på 160 kvadratmeter. Huset blev 1964 byggnadsminnesförklarat. Den 10 juli 1943 fick det som första byggnad skydd enligt 1942 års lag om kulturhistoriskt märkliga byggnader.

Huset har sitt namn efter kommendören i svenska flottan, Lars Gathenhielm. Det var Lars Gathenhielms svåger, konvojkommissarie Johan Hansson Busck (1690-1756) som någon gång under åren 1743-1747 uppförde huset på en tomt han själv ägde. Huset blev kvar inom makarnas Buscks bröstarvingar en längre tid. Därefter har huset haft ett antal ägare. Repslagarmästaren Mathias Dahlström, köpte huset 1846, och inom denna släkt skulle huset bevaras i 140 år!

Huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader, byggt i karolinsk- eller senbarockstil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad som gör att det liknar ett stenhus. Huset är dessutom Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet, och ingår i Kulturreservatet Gathenhielm. Vid 1700-talets slut fanns det inom reservatet totalt 15 hus.

Två omfattande renoveringar är kända; den första tog Anna Dahlström initiativ till år 1916, då man med hjälp av Röhsska konstslöjdsmuseet återställde mycket i sitt tidigare skick. Det var konstnären och konservatorn Johan Nilsson som på 1920-talet utförde arbetet; en mycket omfattande och noggrann renovering av byggnadens inre. Flera ljusa och intressanta konstverk kom fram vid arbetet, vilka tidigare varit övermålade, övertapetserade eller dolda på annat sätt. Anna Dahlström gifte sig 1920 med Johan Nilsson, och makarna fortsatte därefter gemensamt att återställa det Gathenhielmska huset. (Källa: Wikipedia.)

Det är fantastiskt att huset har klarat sig ifrån alla stadsbränderna genom tiden som har härjat i Göteborg. Och tack vare massiva protester ifrån stadens invånare, så har kvarteren också klarat sig ifrån rivningshysterin på 1960 – och 1970-talen! Emellanåt kan man gå på guidad visning i huset, vilket vi hoppas kunna göra vid något tillfälle. Hela området rustas upp. Framför huset, den tillhörande trädgården och den intilliggande parken.

Det vackra husets trädgårdssida….

En annan vinkel med en ståtlig magnolia – den vill jag se blomma till våren! 🙂

I trädgården såg vi ett rött litet hus som visade sig vara ett lusthus, troligen också ifrån 1700-talet. Det har rustats upp med tidstypiska material som linoljefärg, slamfärg och äldre beslag. Trädgårdens nedsänkta växthus ska återuppbyggas. Det arbetet såg vi spår av.

Det var ganska rörigt i trädgården vid vårt besök, men till våren hoppas vi att trädgården prunkar av träd och blommor!

Ja, allt tar sin tid, men någon hade ambitionen att ta hand om fallna äpplen…

En fin höstbild ändå kan jag tycka! Längst bort i bild kommer växthuset att återuppstå.

Vi vandrade vidare en bit bort längs Allmänna vägen till Gathenhielmska kulturreservatet. Där finns ytterligare några hus bevarade till eftervärlden!

På väg in i idyllen – Gathenhielmska kulturreservatet.

Tänk att flera stadsdelar i Göteborg såg ut så här på 1700-talet! Idyll idag, men kanske inte då det begav sig. Vi har tidigare gått på en guidad stadsvandring genom Majorna och fått lyssna till dess historia genom tiden. Det finns en del likheter med då och nu om man säger så. Fattigdom, prostitution, tiggeri, kriminalitet, arbetslöshet och trångboddhet… men om du ursäktar så håller jag mig till idyllen!

En titt in i en av alla trädgårdarna….

Reservatet skapades år 1936. Kulturminnesföreningen Gathenhielm bildades för att verka för områdets bevarande, vilket lyckades med stöd av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Husen bebos bland annat av intressanta historiska föreningar som Gamla Majgrabbar och Majtöser, Vi Från Vega, Gamla Masthuggspojkar med flera.

Bland kända namn med band till området kan nämnas författaren och konstnären Eino Hanski som under många år bodde i reservatet och har gjort den staty som kan ses längst upp på Pölgatan.

Så fin och representativ staty över en hamnstad som Göteborg.

Ja, det är verkligen en idyll att promenera runt i det lilla kulturreservatet…

Avslutar med en bild som jag tycker ”fångar idyllen”, denna underbara oktoberdag!

Hoppas att du lägger märke till alla bevarade tidstypiska detaljer!?

Vilken fin dag i en miljö som får mitt hjärta att slå lite fortare av välbehag!

/Gunilla

3+