Fotograf, stylist, yogalärare…

Drömyrken – ja, i alla fall i tanken och i känslan! Under mitt yrkesliv har jag ägnat halva tiden åt modebranschen och den andra halvan inom pedagogyrket. Två helt skilda arbetsområden. Under en kortare tid hade jag eget företag med inriktning på stresshantering och sorgbearbetning. De här åren har varit givande och utvecklande och inget jag på något sätt ångrar. Men om jag stod vid det vägskäl som jag gjorde för 30 år sedan. Vad skulle jag göra då? Samma resa? Eller hade jag vågat gå en annan väg?

Jag har alltid tyckt om att vara i naturen och jag har minnen ifrån det jag var liten hur jag betraktade naturen på ett sätt som inte mina kamrater gjorde. På något sätt tror jag att jag såg naturen med en ”vuxens ögon.” Lite svårt att förklara. Naturen är fortfarande den plats där jag bäst hämtar ny energi och där jag kommer till ro. Fotograferandet tog fart så fort jag hade råd att köpa en kamera och accelererade den dag då jag fann alla morfars album, efter min mammas bortgång. Skrivandet – jag har skrivit dagbok, poesi och dikter sedan den dag jag lärde mig att skriva. Idrott har alltid varit mitt bästa ämne i grundskolan. Jag ville bli Idrottslärare, men så blev det inte. Intresset för ”hälsofrågor” finns kvar och har mer övergått till att vilja utbilda mig till hälsopedagog och/eller yogalärare. Nu blev det fritidspedagog istället (där mina intresseområden ingår i utbildningen och i yrkesutövningen) och ett stort intresse för att ”bara vara” en yogautövare! 🙂

Fotograf/författare: Naturälskare som jag är, så skulle jag vilja skildra något i min närmiljö. Göteborg och skärgården. Nu gör jag redan det på sätt och vis här på min blogg. Men någon bok…. det vore drömmen, även om det redan finns ett flertal böcker som beskriver Göteborg stad, skärgården, västkusten och Bohuslän. Men MIN bok finns inte! 😉 Boken skulle också kunna handla om naturens läkande kraft eller om att leva i harmoni med naturen. Idéer saknas inte, men däremot är jag osäker på om jag har den ”rätta ambitionen?” Kanske den kommer…

Min morfar var bland annat fotograf och har tagit många fina porträttbilder. Tänk att få fotografera barn, vuxna och djur i naturen, vilket jag gör. Men att ha det som yrke…att kunna leva på att vara fotograf. Ljuvlig tanke!

Om den här bilden fanns i min bok, vad skulle jag vilja säga med den? Att det tar tid och kraft att skapa något? Att uppskatta tiden som har varit? En beskrivning av vårt kulturarv? Att låta saker och ting få vara som det är? Att gå på upptäcktsfärd i naturen?

Att fotografera djur är en konst – särskilt de vilda djuren i skog och mark. Men jag tycker också om den där känslan av närhet och trygghet som uppstår mellan ett ”tamdjur” och människa. Den här hästen känner inte på något sätt till mig och stod en bit in i hagen, då jag närmade mig. Jag stod stilla och ”språkade” lite kärvänligt med den. Den kom fram, luktade och hälsade på mig och jag fick klappa den lena mulen. Den där mjuka mulen och blicken…. som säger: ”Du verkar ok!” 🙂

Den här bilden på lilla O, tycker jag så mycket om! Hon sitter där på stranden, försjunken i egna tankar och är inte medveten om att jag fotograferar. De bilderna blir oftast de bästa!

Stylist:
Att arbeta som stylist skulle vara mycket roligt och särskilt om jag fick styla i gamla lägenheter med stuckaturer, gamla kakelugnar, rum i fil och med pardörrar. Tittar ofta in på Hemnet på gamla lägenheter till salu i Göteborg. Därifrån hämtar jag mycket inspiration. Inreda gamla hus – sådana där hus med snickarglädje… underbart! Men återigen – det är vackrast att blanda gammal och nytt! Om allt är gamla ting, kan det lätt bli museumkänsla. Här nedan är allt gammalt och jag skulle nog addera till några andra tavlor och byta ut kontorsstolen till något annat. Det fattas något mer. Kan du säga vad?

Min bloggplats! 🙂

Gammalt och nytt! En bild som andas lugn och harmoni enligt mitt tycke! Visst är det vackert med linnelakan!?

Bokskåp eller tittskåp…

I mitt bokskåp förvarar jag kära ting. Då och då byter det utseende – allt efter årstid och humör! 🙂 Ett tittskåp! Enligt läran om ”Feng Shui”, är det bland annat viktigt att omge sig med föremål som har någon betydelse för den/de som lever där. Det är också viktigt med ordning. Allt som ligger framme och som inte hör hemma där, är en stressfaktor.

Yogalärare: Ja, att vara utbildad yogalärare med egen studio och kombinera med det som jag redan är utbildad i. Stresshantering och sorgbearbetning. Vidare i tankens värld… att ha yogaklasser ute i vår vackra skärgård!

Vid närmre eftertanke, så är det inte så långt mellan dröm och verklighet, för min del! 🙂 Jag lever ganska nära mina drömmar ändå!

Vad tänker och känner du? Om du fick välja igen din yrkesbana – hur skulle den se ut? Skulle du välja densamma? Lever du din dröm? Berätta gärna – det är så roligt att läsa om dina val och om dina drömmar.

Lev din dröm!

Gunilla

(Visited 59 times, 1 visits today)
0

16 svar på ”Fotograf, stylist, yogalärare…

  1. Trevlig läsning och intressant att ta del av dina drömmar – och det som blev verklighet.
    Vi har en del gemensamt … naturen och fotandet. Liksom du har jag ett naturintresse sedan barnsben och min mamma berättade att min fascination över de små tingen fanns redan innan jag kunde gå och att jag kunde sitta vid en ”myrstig” nästan hur länge som helst och studera hur de gick fram och tillbaka …
    Min dröm var att bli veterinär, men min läslust i skolan räckte inte till … och så blev det alltså inte 🙂
    Om jag var ung nu och skulle göra mitt val i livet så blev det säkert något med naturanknytning …
    Fina och inspirerande foton i ditt inlägg! Du är duktig!
    Kram

    0
    • Tack Anki för gensvar och beröm!🙏 Ja, att vi har naturen gemensamt är lätt att förstå genom varandras bloggar!😍 Vetrinär hade säkert passat dig bra. Du verkar gilla djur mycket! Du har väl hund?
      Må gott!
      Kram Gunilla

      0
  2. Ja om man skulle välja om 🙂 intressant fråga och roligt att läsa ditt inlägg. När jag var liten ville jag bli veterinär eller bonde. Djur saknas i mitt liv men jag värderar friheten utan djur högt också. Någon gång i livet skulle jag vilja ha hund igen men inte nu. Jag är nöjd över så mycket. Kanske trodde jag inte att jag skulle arbeta med ekonomi i drygt 20 år. Men det föll sig naturligt när min man startade företag och vi var helt överens om det. Det var också många fördelar att kunna ha kontor hemma under småbarnsåren även om jag alltid haft ett annat arbete utanför detta. Jag gick även en floristutbildning vid sidan av och arbetade med blommor och trädgård en tid även lite i ett eget företag med en floristkompis under några år. Men det var svårt att hålla på med två andra arbeten samtidigt. Skulle jag valt om som ung idag skulle jag kanske inriktat mig mer mot trädgård. Gillar ju naturen och det som växer i alla former. Gått en trädgårdsmästarutbildning eller landskapsarkitekt kanske. Men har lyckan att kunna ägna mig åt detta på hobbynivå. Lite trädgårdsplanering har jag också kunnat bistå kunder med i företaget då det är en mark och anläggningsfirma. Många år arbetade jag inom hotell och konferens. Jag gick en turismutbildning på högskolan i Kalmar som ung. Den världen har jag nu sökt mig tillbaka till och har ett kul extrajobb i mysig miljö. Det känns perfekt när jag nu i stort sett slutat med ekonomibiten. Jag har alltid gillat att vara kreativ på min fritid trädgård, foto, inredning, matlagning och bakning så tycker jag haft och har en jättebra mix. Och nu är jag så tacksam över att ha mer tid. Det var bitvis lite för mycket några perioder tidigare.
    Kram Annika

    0
    • Åh, vad roligt att läsa om vad du har arbetat med! Då finns det två ”veterinärer” bland mina läsare! Så roligt att veta lite mer om varandra. Det vi har gemensamt är naturen, trädgård, inredning och foto. Därmed många gemensamma intressen! Tack Annika för ditt långa och innehållsrika svar! 🙂
      Trevlig helg!
      Kram Gunilla

      0
      • Ja det blev lite lååååångt. Ja det är väl därför man gillar varandras bloggar man har gemensamma intressen. Så sugen på att införskaffa linnelakan. Så vackra och sköna gissar jag. Får det nog bli under våren tror jag.
        Kram Annika

        0
        • Ja, linnelakan är sköna att använda året om. Skrynkligt blir det, men det har jag lärt mig att tycka om! Köper gärna även kläder i linne och nästan alla gardiner i huset är av linne. Det ger snyggt fall. Har också införskaffat en ny linneduk till köksbordet som jag tror att jag visade här på bloggen vid jul.
          Kram Gunilla

          0
  3. Så intressant, Nilla 🙂 Mycket trevlig läsning, och fina bilder. Älskar sista bilden på dig, i skärgårdsmiljö som jag älskar. Och du utstrålar sådan glädje att jag inte kan låta bli att le själv 😀

    Frågan om jag skulle gjort något annorlunda, om jag fick chansen, den har jag ställt mig själv några gånger. Bara för att det är kul att analysera livet …
    När det gäller yrken tror jag att mitt svar blir både ja och nej.
    Svaret ”nej”, för att jag är väldigt stolt och glad över att jag fått erfara det konsthantverk som fotoretuschen var en gång i tiden. Yrket fotoretuschör var något som många inte ens visste om att det fanns.
    Och att omskola mig inom mät- och kartteknik, som sedan ledde mig till det yrke jag haft de senaste 13 åren … det ångrar jag inte heller.

    Men visst har det funnits en del drömmar som inte fått ta sin plats på det sätt jag skulle önska.

    Som barn, när tankarna på ett framtida yrke först dök upp, då ville jag aldrig bli annat än konstnär. Jag drömde om att bo på landet i en liten stuga, nära skog och mark, med en ateljé i ett av stugans rum.
    Den drömmen var permanent i många år, men blev mer och mer orealistisk med tiden. Framför allt med tanke på att jag var livrädd för att inte kunna försörja mig. En rädsla som säkert har sina rötter från min barndom då det alltid var stora bekymmer kring ekonomi och pengar. Pappas inkomst var den enda vi hade (han var ju konstnär), och den var dessutom mer eller mindre obefintlig. Vi levde ju på socialbidrag och hade även kronofogden på besök.
    Många tyckte att jag skulle satsa på konstfack efter grundskolan, men jag vågade inte lägga allt i den skålen. Jag förde över drömmen till att bli något som jag skulle försöka utöva på fritiden …
    Jag avvek allt så från konstnärsdrömmen som huvudspår, men släppte den aldrig helt. Jag har i alla år försökt hålla liv i det konstnärliga vid sidan om mitt levebröd, så drömmen finns fortfarande kvar.

    Jag har haft andra drömmar också, som jag aldrig ens kommit i närheten av att uppfylla. T.ex. drömmen att bli skådespelare.
    Många har kallat mig teaterapa på det familjära och kamratliga planet, men jag har aldrig vågat stå i centrum på en scen. Jag har väldigt svårt för att prata inför folk och komma i centrum i större grupper. Numera är jag inte lika rädd för att prata på det sättet, men det spricker ändå alltid när jag känner hur jag rodnar. Mina hettande öron och mitt brinnande ansikte förstör allt för mig, och tar mitt fokus ifrån mig. Jag kommer i regel av mig så mycket att jag inte ens finner mig så pass att jag kan skämta bort det.
    Annars älskar jag att få människor att skratta när jag är i mindre grupper, och många har sagt att jag ”borde blivit skådespelare”. Fortfarande kan barnet inom mig ”låtsas” vara mitt uppe i en filminspelning … hihi … Det är inte ovanligt att jag inom mig försöker spela upp scener från filmer jag just tittat på, och gör om dem i mitt huvud till något som jag själv skulle vilja förmedla 😉

    Författardrömmen är också något som jag länge hoppades på, och det var även något som jag kände kunde vara realistiskt att försöka ge sig på. I skolan fick jag mycket beröm över mina uppsatser, och det var dem som räddade betyget i svenska.
    Men åren har även begränsat mig i tron på den förmågan, och det jag fortfarande gör – i form av att skriva – ligger på ett plan som är väldigt mycket mer begränsat än vad jag hade hoppats på.
    Nu har jag i alla fall fått göra illustrationer, men skrivandet har minskat enormt. Orden har fastnat i lite bloggande och dagboksskrivande. När man inte vårdar sin fantasi blir det också svårt med idéerna.

    Och precis som du älskar jag också att fotografera. Man kan måla på så många olika sätt. Med ord, med penna och pensel … men även med ljus och kamera.
    Jag har tävlat med mina bilder på jobbet, och några har ramats in för att pryda väggarna där. Nu har jag satt spår på Sjöfartsverket för all framtid, med mina foton, mitt illustrerande (har ju illustrerat Sjöatlasen), och mina porträtt av människor som jobbar, eller har jobbat där 🙂
    Jag älskar också att kombinera fotograferandet och illustrerandet. Det ger mig tillgång till flera uttryck samtidigt …

    Det blev lite långt igen, som det ofta kan bli när jag kommer i gasen.
    Men nu sätter jag stopp 😉

    Kram, och trevlig helg <3

    0
    • Tack fina Lollo för ett långt och intressant svar! Och tack för berömmet! 🙂 Lite av det du skriver om dina yrkesval, kände jag till, då du har skrivit om det på din blogg. men tro inte att det blev mindre intressant för att du skriver om det här på min blogg!Så roligt att du vill dela med dig! Konstnärsskäl som du är så skriver du så fint…”Man kan måla på så många olika sätt. Med ord, med penna och pensel. Men även med ljus och kamera”. Underbart! 🙂
      Återigen… Tack för att du delade med dig!
      Kram Nilla

      0
  4. Vi har liknande intressen och bakgrund. Mode, pedagog, träning och natur….
    Vad fint du skriver! Drömmer du om att ge ut en bok så är det fullt möjligt att det blir en bok. Kanske en fin bok om promenadstråk i Göteborg….du är en fantastisk fotograf. Jag blir alltid glad av att kika in här och titta på dina bilder.
    Livsval….jag är relativt nöjd med mina val, men visst känns läraryrket lite övermäktigt ibland, men det beror inte på arbetet i sig utan på arbetssituationen som de flesta lärare har med orimliga scheman. Jag har varit nära den ”där väggen” den senaste tiden….så det är klart att man tar sig en funderare….

    Ha en riktigt varm och skön helg!
    Kram Christina

    0
    • Tack för beröm och uppmuntran! Ja, jag blev så inspirerad av dig och din bok, så vem vet!? Tror nog att fotograferandet är viktigare än en bok. Men en vacker dag kanske jag vet precis vilken bok det är jag vill skriva, för i mitt huvud finns flera tänkbara böcker. Ja, jag har förstått mellan raderna att du som så många andra i läraryrket har den snävt! Jag var på väg in i den där väggen också… flera gånger och blev långtidssjukskriven, så bromsa i tid Christina! Var rädd om dig!
      Kul att läsa om våra likheter…:)
      Kram Gunilla

      0
  5. Bilden på O är underbar.
    Intressant som vanligt att läsa dina tankebanor och njuta av dina foto.
    Den där boken borde du ”fixa” till någon gång. Nu kan du inte skylla på brist på tid längre. 😉
    Modesvängen visste jag inget om. Inredningsdesigner verkar du vara som klippt och skuren för. Tänk att både du och jag är utbildade fritidspedagoger och hade samma barndom/ungdomsdröm. Att bli gympalärare. Gymnastikmagister var väl den fina titel förr.
    Jag gjorde aldrig några stora saker eller blev ledsen av när mina dörrar slogs igen. Istället letade jag upp ett fönster som stod på glänt. Nästan alltid behöll jag sådana tankar för mig själv. Jag kunde inte simma rygg. Var rädd för djupt vatten. Kunde inte dyka. Alltså kunde jag inte rädda elever. Ett krav för att komma in på GIH. (var det rätt förkortning?). Åtskilliga var annars utbildningar som jag kom in på under några år. Den enda utbildning som jag så här i efterhand kanske hade valt var juridikutbildningen i Lund. Ofta var jag en detektiv och forskade om utbildningar och lärolitteratur. Det ingen visste var att mitt mål var att bli bibliotekarie. En gång sa jag det till en kompis. Han trodde jag skämtade. Därefter behöll jag det för mig själv. Vägen dit då var 80 p hög universitet eller Högskola med stort H. Min första plan var att läsa fyra roliga ämnen i Göteborg. Sedan kom jag på att det kunde vara bra att ha en reservplan, en riktig utbildningsexamen. Nu kom jag ju inte in på mina 80 poäng. Den sämste hade 110 poäng. Det var hemskt vad jag tjatar på. Detta är ju DIN BLOGG. Inte mitt kloterplank. Du får skylla dig själv med ett för intressant blogginlägg. 😉
    Helgkram från Gotland

    0
    • Ja, jag minns och vet att vi båda är fritidspedagoger. Det var något som vi upptäckte tidigt som en gemensam nämnare! Men idrotten har vi nog inte nämnt och jag ville bli gymnastiksfröken och du gymnastikmagister! 🙂 Att du ville det visste jag inte. Bibliotekarie vet jag att du nämnt och det har du väl arbeta som? Ja, jag tror det heter GIH. Gympa var ju som sagt mitt bästa ämne och jag ville väl bli gymnastikdirektör som min morfar också var. Han hade många järn i elden. Något som jag inte nämnde i mitt inlägg var musik och dans. Jag älskade att dansa och gör så fortfarande och hade en dröm om att bli ”showdansare!” Men det blev inte så. Jag undersökte inte tillräckligt möjligheterna som du gjorde och tyvärr fick jag inte hjälp och stöd ifrån någon annan vuxen heller. Hursomhelst har jag haft musik och dans som ett fortsatt intresse och haft glädje av det i mitt yrke som pedagog. Nu för tiden är det ju zumba! 🙂
      Tack Bosse för att du delade med dig… så roligt att läsa och ett hjärtligt Tack för beröm och uppmuntran!
      Söndagskram Nilla

      0
  6. Hej!
    Kikar in hos dig och inser att här skall jag läsa en stund…tänkvärda tankar som du delar med dig av. Foto och naturen delar vi som gemensamma intressen ser jag. Ja livet är, förhoppningsvis, långt och man kan hinna med många olika saker i sitt yrkesliv. Jag var först ekonom, sedan fastighetsmäklare i 16 år och nu arbetar jag med hyres- och lokalfrågor på en stor myndighet. Fastighetsmäklarjobbet var roligt men slitsamt och med osäker inkomst.
    Hälsn
    Karin

    0
    • Hej Karin! Vad trevligt att du kikar in här och skriver en kommentar. Ja, många av oss som bloggar har nog foto och naturen som ett gemensamt intresse. Men därefter skiljer det sig åt. Tack för att du delade med dig och välkommen tillbaka till min blogg! Jag ser att vi har en gemensam bloggvän i Annika… och jag tror att jag för en tid sedan lämnade en kommentar hos dig! 🙂 Får kika in igen så klart!
      Varma hälsningar, Gunilla

      0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.