Alaska – sten- och blomsterträdgården på Nord Långö, samt hällristningarna i Vitlycke!

För en kort tid sedan besökte vi ”Alaska” som egentligen heter Nord Långö. För att komma dit blev det en bussresa till Strömstad och därifrån vidare med båt ut till Nord Långö. Precis som det står i resebroschyren möttes vi varken av glaciärer eller farliga djur, men väl en Golden Gate-bro och av vindarnas tempel bland mycket annat vackert.

På väg in i blomsterträdgården ifrån sjösidan.

Här ute på Nord Långö, fick vi ta del av Hilma, Svedals fascinerande livshistoria. Hon sökte mycket riktigt lyckan i Alaska USA under guldruschen, levde ensam i vildmarken i femton år och återvände sedan till Sverige där hon på ön uppförde sitt livsverk. Här skapade hon trädgården gjord av stenar, snäckor och cement. Stora tempel, valv och broar för att nämna något. Enligt guiden som berättade om hennes fascinerande liv, hade hon en häst till sin hjälp ute på ön. Hästen tröttnade dock på allt ”slit och släp” och flydde simmandes därifrån! Hur nu det kunde gå till undrar jag?

Hilma Wounsch växte upp i ett nordbohuslänskt fiskarhem. På våren 1897 for hon till New York där hon arbetade som hembiträde i fyra år. På 1890-talet började en ny guldrush och hon reste till Alaska för att söka lyckan.

I staden Dawson vid Yukonfloden slog hon sig samman med några irländska ungdomar och tillsammans med dem for hon nedför floden. Efter ett par månader nådde de guldgrävarcampen Ruby. Därifrån fortsatte hon ensam med en bössa i handen mot ishavskusten där de rikaste fyndigheterna skulle finnas. Hon levde ensam i vildmarken i 15 år.

Hon träffade guldgrävaren John Svedal från Trondheim som hon gifte sig med och tillsammans besökte de Sverige 1912 och 1925. Han trivdes inte i Sverige utan återvände till Staterna, medan Hilma Svedal stannade kvar i Sverige. På sin arvslott Nord-Långö började hon i 60-årsåldern bygga sitt livsverk, turistbyn Alaska (Strömstad) med byggnadsverken i Staterna och Alaska som inspirationskälla. Hon påbörjade byggnaderna i slutet av 1920-talet och tog emot de första gästerna på 1930-talet.

Hilma Svedal dog 1965 och på hennes gravsten på Skee kyrkogård står hennes livsdevis ”Don’t worry!” ingraverad. Källa: Wikipedia.

Jag visar ett axplock ifrån vår rundvandring, denna mulna dag. Kanske bra ändå, för fotonas skull. Solen kom fram senare då vi lämnade ön för fortsatt färd mot Resö (lunch) och Vitlycke och hällristningarna där.

Grönt på vissa platser, solbränt och torrt på andra platser på ön.

Solbränd gräsyta…

Mycket blommor och framför allt; Lägg märke till alla stenar och snäckor…

Det är svårt att förstå vidden av allt arbete med att bygga alla ”byggnadsverk” av sten, snäckor och cement! Men självklart var hon inte ensam om att genomföra allt själv. Förutom den stackars hästen, måste hon ju haft annan hjälp. Hursomhelst är det ett stycke ”kvinnohistoria” om en färgstark och självständig kvinna med stor beslutsamhet!

Vindarnas tempel…

Vackert!

Visst är det fascinerande?

Hilma Svedal var enligt guiden före med att bygga sin ”Golden Gate-bro”, innan den riktiga blev klar!

Promenad på ”Golden Gate-bron”…

Utsiktplats ovanpå bostaden… som bara bestod av ett rum. Dörren in till ”bostaden” skymtar nere till höger…

Inne i ”bostaden”… Så här såg det väl inte ut då det begav sig, tänker jag. Intill ingången stod det att läsa på en skylt…

Lite kort om det…

Både Hilma och John Svedal var vana vid att bo i tält sedan tiden i Alaska. Så den första tiden var det naturligt för dem att bo i tält även här. Nästa bostad för Hilma, efter att John återvänt till Alaska, blev denna iglo. Även om det fanns en eldstad i den, så var det säkert kallt och rått här och Hilma bodde bara en vinter i denna bostad. Därefter byggde hon en ”bungalow” i flera etapper. Den låg ungefär där kiosken ligger nu.

Svägerska och svågrar som var med mig och maken på resan!

Ja, det var mulet och faktiskt lite kyligt denna dag. Så något bad blev det inte! Efter besöket här, åkte vi tillbaka mot Strömstad och för vidare färd till Resö där vi fick en mycket god lunch (havets Wallenbergare), tillagad av mästerkocken Dan Lexö. Om ni skulle åka dit på något sätt, så finns rätten på menyn. Rekommenderas!

Nära Resö ligger Vitlycke med de fantastiska hällristningarna, som finns med på Unescos världsarvslista.

Svårt att göra verkligheten rättvisa med mina bilder. Men som sagt åk dit, gå en guidad tur och ta del av ett bildspråk som sträcker sig över ca: tusen år!

En underbar dag, med många nya intryck längs vår vackra väst – och Bohuskust!

Kram Gunilla

(Visited 13 times, 1 visits today)

2 reaktion på “Alaska – sten- och blomsterträdgården på Nord Långö, samt hällristningarna i Vitlycke!

  1. Har aldrig hört talas om den där platsen tidigare. Vilken ovanlig plats att finna i Sverige och vilken beslutsam kvinna och intressant berättelse.

    Tack för att vi fick följa med på denna resa!

    Må väl! Kram

    • Jag kände inte heller till den här ön, eller om Hilma Svedals fascinerande liv. Jag bläddrade i en resebroschyr och fann en dagsutflykt dit. En intressant dagsprogram med olika upplevelser.
      Kram Gunilla

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.