Tollered – ett trevligt och intressant utflyktsmål!

Nääs fabriker är det många som åker till, för att shoppa i någon av de mysiga butikerna. Här finns också restauranger och hotell för den som vill övernatta i historisk miljö. På andra sidan motorvägen, mittemot Nääs fabriker ligger Tollered, som likt Nääs fabriker, är en bevarad bruks – och industriort. Både Nääs fabriker och Tollered ligger i Lerums kommun, 32 km öster om Göteborg i en förkastningsbrant mellan sjöarna Sävelången och Torskabotten. Det är en bilfärd på ca: 30 minuter ifrån Göteborg i riktning mot Alingsås.
Maken och jag brukar promenera runt både vid Nääs fabriker och ibland vidare under motorvägen till Tollered. Det är ingen lång promenad! De bilder som jag visar idag är ifrån ett besök sensommaren 2018. Det har inte blivit av att visa bilderna tidigare, men nu när det våras kanske du blir lockad att göra ett besök! Maken och jag åker gärna till de två orterna – som ett trevligt utflyktsmål. Men tyvärr tror jag att många missar att besöka Tollered och därmed en promenad i historisk miljö!

Lite historik om Tollered

Orten har gamla anor. Runt 1000-talet beräknas de första gårdarna ha legat på platsen. Senare fanns i Tollered två bondgårdar, Skattegården och Nedergården. Frälsehemmanet Nedergården hörde från år 1750, till Nääs slott och kom att omfatta det som senare skulle bli fabriksområdet.
Frälseskattehemmanet Skattegården var delat i sex brukningsdelar kring Herreslia som då var bygatan. Till båda gårdarna hörde endast små arealer brukningsbar mark och därför var andelarna i vattenfallen i Tollereds Ström mycket viktiga för bönderna. 1835 låg fyra sågar, sex kvarnar och fyra brännerier vid strömmen.
Bruksorten Tollered formades kring Nääs Fabriker, och här fanns: bomullsspinneri, yllespinneri och väveri, som grundades 1833 av ägarna till Nääs Slott, på andra sidan sjön Sävelången. Här finns också en kraftstation.

Under kriget 1612 mot danskarna, byggde bönderna upp ett försvar vid den smalaste passagen längs det långa berget. De stod emot den danska armén en kort tid innan de drog sig tillbaka. Det gav danskarna fritt spelrum att plundra och bränna Nääs slott och de omkringliggande gårdarna. Det var och är ganska brant sluttande mark ner mot Sävelången så det blev svårt för danskarna. Branterna ger utrymme för det som idag är den stora resursen i Tollered, vattenkraften. I historisk tid var bönderna noga med sina andelar i forsen, som föll 60 meter på en sträcka på ca 800 meter från Torskabotten till Säven. Det insåg godsherren på Nääs, Peter Wilhelm Berg, som 1825 skaffade sig rättigheterna till vattenkraften. När detta var klart grundande han Nääs fabriker 1833.

Tollered var ursprungligen namnet på en gård, där ”red” betyder röjning och det var Torill som röjde.
Bycentrum ligger på cirka 70 meters höjd medan den högst belägna bebyggelsen ligger på cirka 140 meters höjd cirka 1 km österut. Huvuddelen av bebyggelsen ligger öster om E20. Väster om motorvägen ligger dock den yngre industriella bebyggelsen som idag främst används som hotell och företagarcentrum. Källa: Wikipedia.

Följ med på en liten rundtur…

Här är vi på väg från det nedre området kring Nääs fabriker upp mot Tollered och längs promenadvägen ser man också ”vattnets väg” ner mot Sävelången.

Här har vi kommit en bit upp mot kraftstationen och i bild skymtar ”tuben.” Den 335 meter långa ståltuben byggdes 1908-1909. Delarna kom med järnväg till Floda station och sedan vidare till Tollered med hästskjuts.

Tuben användes för att transportera vatten till Tollereds övre och nedre kraftstationer via en kanal som gick från Torskabotten. Den rengjordes varje år, och detta skedde på somrarna när fabriken stod stilla.
”Det var ett slitsamt, smutsigt och farligt arbete som senare utfördes nattetid för att slippa den värme som uppkom av solstrålningen på de svarta ytorna”, skriver team Tollered på skylten intill en utställd bit av tuben.
Efter nedläggningen av kraftstationen och fabriken, såldes största delen av tuben och endast en liten del nära kraftstationen bevarades.
Tollereds ”öfvre” kraftstation är ett av landets äldsta vattenkraftverk, och är välbevarat tack vare de ideella eldsjälarna. De söker pengar för restaurering när detta krävs, och brukar få pengar från främst länsstyrelsen och Sparbanken Alingsås.

Här ser vi fabriken och tuben från ett annat håll…

Det är så trevligt med vägskylten som anger vad de olika husen ligger och vad de användes till. Biografen används än idag och lär vara den enda biografen med en kakelugn! Vidare ser vi var ”kontoret” låg…

”Kontoret”, ligger längs huvudgatan som går genom byn. Byggnaden uppfördes som kontor – och lagerbyggnad för bomull och färdigt garn. Det fanns en gångbrygga ca: 7 metr över marken mellan kontoret och fabriken. Idag används kontoret som festlokal. Bygatan som kontoret ligger på heter: ”Volrath Bergs väg” och vi åker den här vägen, då vi far mot Alingsås. Bygatan, mynnar så småningom ut på en mindre väg, genom ett underbart kulturlandskap.

De röda trähusen…

De gamla arbetarbostäderna ser lite olika ut.

Göta / Svea / Dana är en trio gamla trähus som var arbetarbostäder. Svea är äldst och byggdes år 1897, Göta 1899 och Dana uppfördes 1910. De har tillsammans 20 lägenheter som är renoverade till en modern standard. Byggnaderna tillmäts ett stort byggnads-, samhälls- och socialhistoriskt värde då de speglar industrins utveckling. Arkitekturens formspråk med brokvistarnas detaljer räknas till nationalromantiken.
”Stora Stenhagen”, tegelhuset från år 1853 är Tollereds äldsta bevarade arbetarbostad. Tyvärr har jag inget foto att visa på det.


Bakom Göta, Svea och Dana finns längor med förrådsutrymmen som förr i tiden användes som vedförråd. Dessa används idag som extra lägenhetsförråd.

Visst är de fina de dekorativa skyltarna!

På vår promenad fick vi syn på, Nedergården eller ”Båt-Johans” hus. Huset har anor från 1700-talet och här bodde en tid den tidigare ångbåtskaptenen Johan Eriksson som skötte ångbåten som trafikerade sträckan Nääs – Floda station. Det här huset är det enda bevarade huset från den tiden i Tollered.

Åh, det är så underbart att så gamla hus är bevarade!

Här ser vi den gamla byskolan. I rött så klart! 🙂 Enligt uppgift så är huset från 1800-talet och sedan 2012 bor här en barnfamilj! 🙂

På vår vandring såg vi även det här charmiga tegelhuset och även här såg det ut att bo en barnfamilj. Hur gammalt huset är känner jag inte till. Frånsett det nylagda taket ser ju huset gammalt ut. Tidigt 1900-tal?

De flesta husen i området är röda, men ett hus skilde sig från övriga och så ska det vara enligt traditionen! Ett gult hus som när det begav sig utgjorde bostäder åt förmännen och deras familjer.

Jag tycker det är så roligt och intressant med de här bruksorterna som är ett stycke historiskt kulturarv. Det som fascinerar mig mycket är hur välutvecklade de här bruksorterna var, beträffande omsorg och samhällsfunktioner. De som levde, arbetade och bodde här hade i regel allt vad som behövdes. Arbete, skola, läkare, diverse handel och så vidare. Men visst var arbetet slitigt och ibland farligt och bostäderna kanske inte de rymligaste för arbetarna.

I närheten ligger Jonsereds fabriker, lika charmigt och välbevarat. Men det får bli ett annat inlägg!

Kram Gunilla

0

Vårfint vid entrén

Igår, gjorde maken fint i rabatterna. Klippte bort allt det vissna och luckrade upp jorden. Idag har jag gjort fint vid entrén. Det är en härlig känsla att mötas av vårfina blommor!

”Rokokopenséer”, narcisser (små ännu) och sparade videkissar!

Hönorna ville också komma fram! 🙂

Visst är de vackra både i färg och form!?

Den gamla plåthinken var rostig efter några säsonger utomhus i ur och skur. Så det fick bli en ny korg att plantera i. Valde samma växter som till korgen på symaskinsbordet.

Ja, nu är det fint och välkomnande vid vår entré!

Kram Gunilla

0

Vårkänslor i mitt goa Göteborg!

Idag, när jag skriver så infaller vårdagjämningen – är det inte underbart så säg! Det är lika fantastiskt varje år, den där spirande, varma och goa känslan i kroppen som säger att nu är det vår! Jag njuter av den här tiden, då små blommor sticker upp ur jorden och allt spirar och gror. Nu kan jag börja längta. Längta efter det vackraste som finns. Vitsippor! Men också efter trädens skira grönska och fågelsång.

I lördags vandrade jag genom ett vårlikt Göteborg. Hade en del ärenden, men tog god tid på mig att stanna till och njuta av de tidiga vårblommorna.

Små gula krokusar som tittar upp längs Allén…

Åh, jag blir så glad över alla vårblommorna som är så viktiga i stadsmiljön! Såg flera som stannade upp och fotograferade. 🙂 Hann däremot inte bort mot Floras Kulle. Hoppas att jag kan ta mig dit också innan krokusarna har blommat över.

Mellan Trädgårdsföreningen och Kungsportsbron fanns lila krokusar…

Blommor gör mycket för en vackrare stadsmiljö. Även ståtliga hus och andra byggnader är tillsammans med ”vattenblänk”, viktiga för en attraktiv stadsmiljö. I bakgrunden ser du band annat Bastionsplatsen.

Grön slänt och kanalen som går under vackra Kungsportsbron! Bron går över Vallgraven och den invigdes i juli 1901 av kung Oscar II.

Vid närmre eftertanke, ska jag in till staden imorgon. Det är dags för ett besök nummer två hos optikern! Kanske det också blir ett besök till Floras kulle då! 🙂

Kram Gunilla

0

Örgryte – stadsdelen med de bevarade villorna från förra sekelskiftet, samt de engelskinspirerade radhusen!

Både maken och jag har Göteborg som vår födelseort och även om vi idag bor i en kranskommun, så besöker vi vår stad regelbundet. Vi stadsvandrar gärna, då det är relativt lätt att förflytta sig inom en stadsdel eller från en stadsdel till en annan. Göteborg är ”evenemangsstaden” med allt vad det kan innebära! Men staden har också vackra grönområden, närhet till hav och skärgård. Här finns stadsdelar med särskild arkitektur som är väl värda ett besök. Både för långväga turister, men även för dem som bor i eller nära Göteborg.
Några av dessa stadsdelar, vill jag presentera lite närmre här på bloggen. Områden i vår stad som har en särskild betydelse för oss, men också för alla som är intresserad av stadsarkitektur och socialhistoria.

Göteborg har 21 stadsdelar. De delas även in i s.k. Stadsdelsnämnder. Dessa är 10 till antalet. Primärområde är i Göteborgs kommun en beteckning på ett underområde till ett stadsdelsnämndsområde. De används för planering av kommunala verksamheter som har geografiska upptagningsområden.

En av de stadsdelar i Göteborg som maken och jag ofta besöker är Örgryte med underområden.
Det som jag tycker så mycket om med hela området är variationen av bebyggelsen. Här finns bevarade villor från förra sekelskiftet, samt de engelskinspirerade radhusen med sina olikfärgade träfasader längs Sankt Sigfridsgatan. I området kring Skår, finner vi de pampiga ”funkishusen” med sina kritvita putsade fasader. I Bagaregården har vi många bevarade landshövdingehus.
Blandningen av stora och små villor, radhus och flerbostadshus från flera olika epoker skapar tillsammans fina promenadstråk i en idyllisk förstadsmiljö som det är svårt att inte falla för.
Delsjöområdet gränsar också till Örgryte och det händer ganska ofta, att jag promenerar genom den sträckan av Delsjön som mynnar ut vid ”Förtroligheten” (visst är det ett vackert namn på ett villaområde) och vidare mot Skår, för att sedan ta mig vidare in mot centrala delen av Örgryte. Min mormor och morfar hade ett stort hus med tillhörande trädgård i Örgryte. De har sin grav vid gamla Örgryte kyrka. Det gör att jag också gärna besöker området och graven. Huset finns tyvärr inte kvar. Det revs för att lämna plats för ett köpcenter!! 🙁 (Gårda Focus) Men en blodbok som stod i morfars trädgård finns kvar. Den sägs vara flera hundra år gammal!

Lite kort om Örgryte

När Göteborg grundats 1621 blev Örgryte hem för stadens mest framträdande familjer som gärna byggde sig slottsliknande herrgårdar. Tidigare var området jordbruksmark och de gamla gårdarna som låg här – Skår, Bö och Jakobsdal, fick ge namn till stadsdelens olika delar när den började byggas ut i början av förra seklet. Ambitionen var att skapa en trädgårdsstad efter engelsk förebild.
Örgryte var ursprungligen namnet på en vidsträckt socken, från Partille i öster till Majorna i väster. Ett vanligt ord för grus i ortnamn är ”ör”, som till exempel i Örgryte. Namnet är äldst belagt 1485 som ”Ørgrydhæ soghen.” (Örgryte socken) Det är alltså en plats med både grus och sten som ligger bakom namnet.
Till Örgryte hör också: Olskroken, Redbergslid, Bagaregården, Kallebäck, Skår, Överås, Kärralund och Lunden. (Källa: gamlagoteborg.se)  

Vi börjar med de charmiga radhusen vid Sankt Sigfridsgatan…

Åh, jag älskar de här husen och jag är så glad över att de finns kvar med sin charm, snickarglädje och de grönskande trädgårdarna. Sankt Sigfridsgatan fick sitt namn 1925 efter Västergötlands beskyddare Sankt Sigfrid. Gatan berör stadsdelarna Bö, Skår, och Kallebäck och är närmre 2 km lång. Husen är uppförda under 1920-talet.

Inte, så mycket grönska ännu… men det kommer, det kommer!

Några tidiga vårblommor som snödroppar och krokus finns det i alla fall! 🙂

Kände mig lite som en ”paparazzifotograf”, när jag smög runt och fotograferade! 😉 Hursomhelst, så vill jag ju bara visa upp de fina husen!

I närheten av Örgryte nya kyrka ligger flera hus i sekelskiftesstil som jag bara älskar!

Det är en hel del underhåll på de här husen och här behövs det lite kärlek! Men frånsett det, är huset helt bedårande!

Det här huset ligger på samma gata…

Och det här som är ett av mina favorithus! Här är det sommar! 🙂

Samma hus, fotograferat tidigare i år. Perfekt soligt läge för balkongen och den inglasade verandan. Därtill en härlig och inbjudande altan.

Det här charmiga huset ligger snett emot det föregående.


Hur vackert är det inte med vildvuxna trädgårdar? Ljuvligt om du frågar mig! 🙂

Det här huset är också en favorit! I bakgrunden skymtar de färgglada radhusen längs Sankt Sigfridsgatan.

Nyrenoverad gångbro över Delsjöbäcken som förbinder de två delarna av Orangerigatan. Så fint det blev. På andra sidan bron ligger ett flertal charmiga hus…

Lite längre fram blommar i denna trädgård…

Magnolia! Och inte bara här, utan i ett flertal trädgårdar! 🙂

Går vi en bit till och korsar Danska vägen kommer vi till Överås.

Vid Överås, lät James Jamesson Dickson bygga en palatsliknade villa i nyrenässansstil, omgiven av en stor park. Robert Dickson som senare övertog egendomen styckade den 1906 i två delar och det var på en del av denna mark som Örgryte trädgårdsstad kom att byggas. Gatorna fick namn efter de Dicksonska trädgårdarna, som Spaljégången, Apelgången och Orangerigatan.

Villa Överås är unik där den ligger i sin park i engelsk stil. Den har ett stort värde för stadsdelen och för Göteborg. Nu finns det planer på att en stor ”byggherre”, vill bygga tre stycken femvåningshus här och det vore ju förfärligt! Att bebygga denna parkmark anser många är ett kortsiktigt ingrepp i kulturmiljön – utan tanke på historia och framtid. Området finns med i Göteborgs bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, det ingår i Översiktsplanen för Göteborg som ett område med särskilda stora värden. (Källa: www.orgryteföreningen.se)

En bit härifrån, finns ytterligare ett gammalt hus i nationalromantisk stil som har allt det där extra…

Är det inte underbart, så säg!?

Avslutningsvis ett foto på andra fina radhus…

De har mer sammanhållen färg och har mindre förgårdar. Men inte mindre charmiga ändå!

Ja, Örgryte tillhör absolut mitt favoritområde att promenera i! Lätt att ta sig vidare mot Delsjöområden, till andra delområden i stadsdelen och vidare in mot Göteborgs centrum. Vill du inte gå, så åk spårvagn! 🙂

Kram Gunilla



0

Vill du kika in i ett 1700-tals soldattorp, med en inredning du bara kan drömma om?

Tillsammans med goda vänner blev vi inbjudna att kika in i ett gammalt soldattorp ifrån 1700-talet. Ett soldattorp som kanske hade blivit jämnat med marken om inte dess ”räddare” köpt det, monterat ned det och flyttat det till egen mark och där återuppbyggt det! Återuppbyggnaden tillsammans med att inreda torpet i gammal stil, men ändå med moderna finesser, har tagit sex år! Det kan låta mycket, men när man ser det omsorgsfulla arbetet, både på ut – och insidan, är sex år ingenting! Till sensommaren kommer ”hyresgästen” att flytta in här och den personen kan skatta sig lycklig! För alla som är intresserad av svensk historia och som är lika inredningsintresserad som jag, vill flytta in här omgående! Allt är så genomtänkt in i minsta detalj. Vill du kika? Klart du vill!

Soldattorpet har fått en tillbyggnad och entrén som används ligger på husets andra långsida. Lägg märke till taket!

Entrésidan! Det som återstår är att skapa en uteplats runt huset.

Så vackert och gediget med de tjocka timmerstockarna! Då knackar vi på!

I hallen doldes alla ”finesser” som hade med modern teknik att göra. Men fina detaljer som här ovan, får gärna synas!

Direkt till höger från den lilla hallen, ligger köket och storstugan…

Lägg märke till alla detaljer! Golvplanken med spiken, takbjälkarna, den murade och välputsade spisen. Hyllan till vänster… ett lönnfack minsann! Till höger skymtar köket.

Detaljer… den murade spisen, gammalt möter nytt! Diskhon och köksblandaren i gammal stil. Underskåpen från det stora varuhuset, laserade i samma mörka ton som de gamla väggfasta överskåpen.

Här gömmer sig både diskmaskin, kyl, frys och Smeg spis med både ugn och mikro! Genialiskt! 🙂

Inne i storstugan med moderna skinnmöbler, en underbar matta och fräckt litet bord. Gamla och ommålade gamla skåp i vardera hörnet.

Så snyggt och genomtänkt. Stilsäker blandning som passar i ett gammalt soldattorp!

Mittemot köksavdelningen finns matplatsen. Bordet och de väggfasta bänkarna är ett gediget hemarbete av soldattorpets räddare! Naturligtvis finns det förvaringsutrymmen i sittbänkarna! Stolarna är loppisfynd och allt är målat i samma färg. Hörnskåpet är gammalt. Innan vi går upp för trappan till övervåningen, ska vi kika in i BADRUMMET!

Vi blev helt mållösa när vi kikade in här! Återigen titta på alla detaljer!

Vem vill inte bada här!?

Så snyggt och genomtänkt med alla detaljer och färgval huset igenom! Här inne bakom snygga skåp, dolde sig också tvättmaskin och torkskåp. Fantastiskt!

Då går vi upp för trappan….

Vilken trappa sedan! Titta också på golvet och taket! I trappan hängde en stor målning, föreställande Karl den XII:s likfärd. Ni vet målningen av Gustav Cederström… Nu är det inte originalet som hänger här! 😉 Men stor och pampig är kopian… och jag glömde att fotografera den! 🙁 Men alla vet ju hur tavlan ser ut… om inte så finns den ju på Göteborgs konstmuseum! 🙂

Precis ovanför trappan fanns i en liten hall en skrivbordsplats…

Bra att nyttja platsen vid trappan och samtidigt få naturligt ljus. På vardera sidan om hallen låg de två rummen…

Rakt fram från hallen återfinns master bedroom! 🙂 Titta på dörrarna!

Vy från master bedroom, genom den lilla hallen mot det andra rummet.

Givetvis utnyttjas utrymmena på sidorna under snedtaket! 🙂


Det finns en nedskriven berättelse om vilka av Kronans soldater som har verkat och/eller bott här. Jag hann kika lite grand i det häftet och kom fram till att tretton soldater fanns beskrivna. Den första som nämns tjänstgjorde mellan åren 1685-1701 och den sista soldaten som nämns och där det kunde fastställas att han bott i soldattorpet var åren, 1855-1884. Så vill jag tacka för att vi fick komma hit och titta på detta underbara soldattorp, både på ut och insidan! Det var en riktig högtidsstund.

Visst var det här något utöver det vanliga!?

Kram Gunilla

0

Från nyårsdagen fram till dagens datum har jag promenerat lite över 21 mil!

Trots mina många sjukdomsdagar, från nyårsdagen och fram till dagens datum, har jag ändå lyckats promenera lite över 21 mil! Allt enligt mobilens stegräknare. (Samsung Health.) Blev faktiskt förvånad över att mina skogs – och utflyktspromenader, tillsammans med turer fram och tillbaka till vårt köpcentra, kunde göra så pass mycket. Så jag tycker att det var en god idé att bestämma mig för att dagligen notera hur mycket jag går. Det gav mig ändå en positiv känsla nu, att det blir mer än vad man tror, bara genom de dagliga promenaderna! Jag är fortfarande inte helt frisk ifrån det där sista som jag har drabbats av. Ett envetet förkylningsviruset som gör mig så TRÖTT! Men idag sken solen och maken och jag gick cirka 6 kilometer i makligt tempo. Ja, jag orkar inte gå raskt som jag brukar, men alla steg som blir av är bra! Det vet jag nu. 🙂

Solen sken idag, men igår regnade det hela dagen och kvällen och under natten till idag. Ja, vi har haft en hel del regn och blötsnö till och från under en tid, vilket har resulterat i högt vattenstånd och översvämningar. Så här såg det ut på vår promenad idag…

Hoppsan, där tog promenadvägen slut! Vattnet från ån forsade fram över gångbanan!

Häromdagen tog vi bilen till Alingsås och Säveån hade högt vatten inne i Alingsås och vid Knavra bro, där vi stannade till på vägen hem. Den vackra, gamla stenbron ligger vid Stenkullen, för den som vill veta. Vi kör för det mesta på småvägar när vi åker till Alingsås. Allt för att komma så nära naturen som möjligt.

Då vi var i Alingsås hade vi tur med vädret. Det var uppehåll, så vi promenerade runt en del bland de mysiga husen.

På vägen hem från trivsamma Alingsås, bad jag maken stanna till vid sidan om bron. Säveån forsade fram där nedanför. Mäktigt!

Det är mycket vacker natur på flera platser längs Säveån. Naturreservat finns på flera av de orterna.

Tyvärr kunde jag inte komma tillräckligt nära för att få ett bra foto över bron. Den skymtar där i bakgrunden. Många gamla träd och grenar i vägen! Hursomhelst var det vackert nere vid vattnet och jag kunde lätt se, för mitt inre, alla vitsippor som snart kommer upp där bland alla eklöv. 🙂

Det är lätt att bli frustrerad, när virus sätter stopp för träning så som jag är van vid. Viruset gör mig inte bara trött, utan också frusen, yr och jag har, får jag förmoda, en tillfällig hörselnedsättning. Så någon yoga eller zumba-träning har det knappt blivit. Det är ”bara” att ha tålamod, vänta på ”bättre tider”, för det kommer ju att gå över. Det går absolut ingen nöd på mig, även om jag upplever att tiden rinner ifrån mig. Trots allt försöker vi – maken och jag göra trevliga utflykter och jag har ju gått 21 mil! 🙂

Tänk på att all motion som blir av – den är bra!

Gunilla

0

Fotograf, stylist, yogalärare…

Drömyrken – ja, i alla fall i tanken och i känslan! Under mitt yrkesliv har jag ägnat halva tiden åt modebranschen och den andra halvan inom pedagogyrket. Två helt skilda arbetsområden. Under en kortare tid hade jag eget företag med inriktning på stresshantering och sorgbearbetning. De här åren har varit givande och utvecklande och inget jag på något sätt ångrar. Men om jag stod vid det vägskäl som jag gjorde för 30 år sedan. Vad skulle jag göra då? Samma resa? Eller hade jag vågat gå en annan väg?

Jag har alltid tyckt om att vara i naturen och jag har minnen ifrån det jag var liten hur jag betraktade naturen på ett sätt som inte mina kamrater gjorde. På något sätt tror jag att jag såg naturen med en ”vuxens ögon.” Lite svårt att förklara. Naturen är fortfarande den plats där jag bäst hämtar ny energi och där jag kommer till ro. Fotograferandet tog fart så fort jag hade råd att köpa en kamera och accelererade den dag då jag fann alla morfars album, efter min mammas bortgång. Skrivandet – jag har skrivit dagbok, poesi och dikter sedan den dag jag lärde mig att skriva. Idrott har alltid varit mitt bästa ämne i grundskolan. Jag ville bli Idrottslärare, men så blev det inte. Intresset för ”hälsofrågor” finns kvar och har mer övergått till att vilja utbilda mig till hälsopedagog och/eller yogalärare. Nu blev det fritidspedagog istället (där mina intresseområden ingår i utbildningen och i yrkesutövningen) och ett stort intresse för att ”bara vara” en yogautövare! 🙂

Fotograf/författare: Naturälskare som jag är, så skulle jag vilja skildra något i min närmiljö. Göteborg och skärgården. Nu gör jag redan det på sätt och vis här på min blogg. Men någon bok…. det vore drömmen, även om det redan finns ett flertal böcker som beskriver Göteborg stad, skärgården, västkusten och Bohuslän. Men MIN bok finns inte! 😉 Boken skulle också kunna handla om naturens läkande kraft eller om att leva i harmoni med naturen. Idéer saknas inte, men däremot är jag osäker på om jag har den ”rätta ambitionen?” Kanske den kommer…

Min morfar var bland annat fotograf och har tagit många fina porträttbilder. Tänk att få fotografera barn, vuxna och djur i naturen, vilket jag gör. Men att ha det som yrke…att kunna leva på att vara fotograf. Ljuvlig tanke!

Om den här bilden fanns i min bok, vad skulle jag vilja säga med den? Att det tar tid och kraft att skapa något? Att uppskatta tiden som har varit? En beskrivning av vårt kulturarv? Att låta saker och ting få vara som det är? Att gå på upptäcktsfärd i naturen?

Att fotografera djur är en konst – särskilt de vilda djuren i skog och mark. Men jag tycker också om den där känslan av närhet och trygghet som uppstår mellan ett ”tamdjur” och människa. Den här hästen känner inte på något sätt till mig och stod en bit in i hagen, då jag närmade mig. Jag stod stilla och ”språkade” lite kärvänligt med den. Den kom fram, luktade och hälsade på mig och jag fick klappa den lena mulen. Den där mjuka mulen och blicken…. som säger: ”Du verkar ok!” 🙂

Den här bilden på lilla O, tycker jag så mycket om! Hon sitter där på stranden, försjunken i egna tankar och är inte medveten om att jag fotograferar. De bilderna blir oftast de bästa!

Stylist:
Att arbeta som stylist skulle vara mycket roligt och särskilt om jag fick styla i gamla lägenheter med stuckaturer, gamla kakelugnar, rum i fil och med pardörrar. Tittar ofta in på Hemnet på gamla lägenheter till salu i Göteborg. Därifrån hämtar jag mycket inspiration. Inreda gamla hus – sådana där hus med snickarglädje… underbart! Men återigen – det är vackrast att blanda gammal och nytt! Om allt är gamla ting, kan det lätt bli museumkänsla. Här nedan är allt gammalt och jag skulle nog addera till några andra tavlor och byta ut kontorsstolen till något annat. Det fattas något mer. Kan du säga vad?

Min bloggplats! 🙂

Gammalt och nytt! En bild som andas lugn och harmoni enligt mitt tycke! Visst är det vackert med linnelakan!?

Bokskåp eller tittskåp…

I mitt bokskåp förvarar jag kära ting. Då och då byter det utseende – allt efter årstid och humör! 🙂 Ett tittskåp! Enligt läran om ”Feng Shui”, är det bland annat viktigt att omge sig med föremål som har någon betydelse för den/de som lever där. Det är också viktigt med ordning. Allt som ligger framme och som inte hör hemma där, är en stressfaktor.

Yogalärare: Ja, att vara utbildad yogalärare med egen studio och kombinera med det som jag redan är utbildad i. Stresshantering och sorgbearbetning. Vidare i tankens värld… att ha yogaklasser ute i vår vackra skärgård!

Vid närmre eftertanke, så är det inte så långt mellan dröm och verklighet, för min del! 🙂 Jag lever ganska nära mina drömmar ändå!

Vad tänker och känner du? Om du fick välja igen din yrkesbana – hur skulle den se ut? Skulle du välja densamma? Lever du din dröm? Berätta gärna – det är så roligt att läsa om dina val och om dina drömmar.

Lev din dröm!

Gunilla

0

Att se det stora i det lilla – det är vad jag vill inspirera till!

I stora drag handlar mina inlägg om naturupplevelser, utflykter, resor, litteraturtips, samt om fysisk och psykisk hälsa. Det är ämnen som jag ”brinner för” och som jag tycker är inspirerande att skriva om. I dessa dagar då vi ska tänka ”klimatsmart”, vill jag bland annat inspirera till att i första hand utforska sin närmiljö och i andra hand, välja utflykter/resor inom Sverige och övriga Norden. Under den senaste tiden har nog de flesta blivit medvetna om vilken negativ inverkan det har på klimatet att flyga. Men för att ta sig från punkt A till punkt B är det ibland det enda alternativet. Jag tror att många kommer att välja andra alternativ som till exempel: semestra på hemmaplan eller välja tåg för att ta sig ut i Europa. Ännu så länge verkar det både dyrt och krångligt. Men jag hoppas och tror att efterfrågan kommer att bidra till att olika researrangörer erbjuder nya koncept som är mer klimatsmarta. ”Flygskam” är något som har uppstått i spåren om debatten på att koldioxidutsläppen drastiskt måste minskas. Jag är uppriktigt orolig över hur Moder jord mår. Det är säkert du också! Men jag tror inte att ”skuld och skam” är något som bidrar till något positivt. Utan det är som alltid att komma till insikt – att vilja förändra, fundera över vilka alternativen är. Att alla bidrar på flera sätt. Återigen – det finns så mycket vackert och inspirerande att upptäcka på nära håll och går det att kombinera upplevelsen med att vara fysiskt aktiv, ja då är mycket vunnet! Både miljö och hälsa.

Göteborg är min stad. Vår stad står inför stora utmaningar på olika sätt. Att Västlänken byggs innebär stora ingrepp i olika delar av Göteborg. Meningarna går isär om dess sträckning och om den behövs överhuvudtaget! Broar repareras eller rivs och nya tillkommer. Det är och kommer vara en stad under ”belägring” under en längre tid. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att Göteborg ändå är Göteborg. Min stad som jag vill berätta om utifrån mina perspektiv. Visa hur trivsamt det är att besöka vår stad oavsett om du bor nära eller kommer hit som turist. Jag skriver om olika stadsdelar att besöka och inte minst Göteborgs vackra skärgård. Den norra och den södra. Därtill ger jag tips på utflyktsmål som ligger nära Göteborg.

Under vintern har jag haft många sjukdagar och jag har behövt/behöver ligga lågt med skrivandet och träning. En och annan stärkande promenad är vad jag har mäktat med. Nu hoppas jag slippa fler ”baskelusker!” En sådan där stärkande promenad i veckan blev det i ett koloniområde, nära Askim i Göteborg. Jag vet inte riktigt vad just det området heter. Hursomhelst för att komma dit går man mot Marholmen och förbi den mot den lilla viken. Där ligger ett flertal små stugor på höger sida. Går man vidare, en bit upp för en backe på höger sida, kommer man så till det koloniområde som vi besökte.

Underbara små stugor som väntar på det första besöket av sin ägare! Kanske den tidiga våren har inspirerat till att redan ha varit där?

Helt klart har jag en förkärlek till röda små stugor. Kanske det väcker något ”ursvenskt” inombords!? Det här var vårt andra besök i området. Vi var här senast under sensommaren i fjol och då var det fortfarande sommarblomster i de små trädgårdarna.

Men nu har vi vår. Till glädje för många – lite jobbigt för andra som har pollenallergi! Men visst är våren vacker ändå!

Hur tänker du kring det här med att flyga? Kommer du att vara mer i din närmiljö? I Sverige? Har du eller kommer du att besöka någon eller några av de utflyktsmål som jag beskriver? Eller kanske mina tips ger inspiration till att besöka något liknande som ligger närmre dig än de platser som jag hänvisar till?

Må så gott och jag önskar dig en trevlig helg!

Gunilla

0