Biomimetik – att lära från naturen

I boken om wabi sabi, skriver av Agneta Nyholm Winqvist, att det är i naturens intelligens som vi kan hitta svaren på våra mänskliga problem. Ju längre in i naturens visdom vi kommer, desto mer spännande blir det. Det som författaren syftar på är biomimetik som betyder, läran om hur naturen skapar hållbart liv och hur vi kan imitera naturen för att designa sådant som inte tär på systemet utan skapar liv på bästa tänkbara sätt. Wabi sabi säger alltid: Titta noga, titta bakom, titta igenom – allt är inte vad det synes vara.

Vi har mycket att lära av naturen beträffande energiförbrukning. I naturen går inget till spillo. Naturen använder bara den energi den behöver. När vi människor ska tillverka saker har vi i princip använt oss av en och samma metod. Det beskriver Agneta Nyholm Nyqvist som ”heat, beat and treat”, dvs att vi hettar upp saker, trycker ihop dem och behandlar dem. I en sådan process använder vi i snitt 4 procent av den energi som vi åstadkommer, vilket innebär att 96 procent går till spillo! I naturen går inget till spillo utan allt vandrar vidare i nästa kretslopp.

En av förgrundsgestalterna inom biomimetiken är Janine Benyus, som 1998 skrev boken, ”Innovation inspired bu nature”, där biologer, ingenjörer, arkitekter, designer, och entreprenörer i naturen sökte och fann lösningar på problem. Janine Benyus satte ord på det som många tänkt: Naturen har redan löst de problem som vi nu försöker lösa. Så varför uppfinna hjulet på nytt?

Ett klassiskt exempel på en imitation från naturen är kardborrebandet, vars snillrika hakar och öglor utvecklades ur vad upphovsmannen George de Mestral såg när han studerade frön från en kardborreväxt i mikroskop. Så genialt!

Andra exempel är, syntetisk spindeltråd av den äkta motsvarigheten, samt det japanska snabbtågets lokform (shinkansen) av kungsfiskarens näbb. Fågeln kan dyka ner i vatten nästan ljudlöst – och tåget kan passera genom tunnlar utan att det låter så mycket som det gjorde med en tidigare lokform, då kraftiga ljudvågor bildades. Leonardo DA Vinci, lät sig inspireras av fågelvingar i sin sina ritningar till sina flygande maskiner i början av 1500-talet.

Att göra vindkraftsrotorblad knöliga istället för släta, som knölvalens fenor, visar sig kunna minska luftmotståndet och öka effekten. En ny vindturbinsdesign som prövas i Tunisien simulerar vingrörelserna hos en kolibri. En annan vindturbin utvecklad av Siemens bullrar mindre men ger samma effekt, genom att bladen fått en vågig kant som efterliknar vingarna hos de tyst flygande ugglorna.

Det här är några exempel på uppfinningar som ”härmat naturen.” Biomimetik betyder just att ”härma liv”, en innebörd som skiljer sig från att försöka förbättra naturen, utvinna användbara produkter eller anpassa den efter våra behov. Biomimik handlar om att se naturen med ”nya ögon”, att den inte bara är en resurs för oss människor utan en värdefull och spännande inspirationskälla till hållbara idéer och uppfinningar inom områden som teknik och hälsa.

Samarbete är ett av wabi sabis ledord. Det är uppenbart att vi inte längre kan köra vårt eget lopp genom tillvaron, för vi vet nu att det kommer att sluta i en katastrof. Vi kan inte längre förbruka energi, utan att återanvända! Vi måste och ska samarbeta precis så som det sker i naturens eget energisystem. Naturen drar nytta av mångfald och wabi sabi påminner oss alltid om mångfaldens tjusning framför massproducerad likhet. För att förstå naturens uppfinningsrikedom, behöver vi ställa våra frågor annorlunda. Biologer har till exempel studerat varför djur gör på ett visst sätt, men de har sällan ställt sig frågan hur de gör det. Det är en stor skillnad. Det saknas alltså olika samarbeten mellan olika yrkeskategorier för att bättre förstå hur naturen löser problem, utan att gör skada på naturens energisystem.

Tycker du om humlesurr? Har du tänkt på hur stor humlans kropp är i förhållande till humlans vingar? Älskar humlesurr och fredliga är de! Men inte har jag funderat så mycket på humlans teknik!

Det var först när fysiker och biologer började samarbeta som man insåg att det var vingtekniken som gav humlan dess lyftkraft! Tänk på det nästa gång du ser en humla flyga från blomma till blomma! Fast humlesurr lär ju dröja ett tag! 🙂 Nu har vi underbar höst och jag njuter av det som är nu – av fina utflykter i vårt närområde. Inlägg om det kommer. Fler inlägg om wabi sabi kommer nog också.

Tänk så mycket vi har att lära av naturen. Inte ta ifrån naturen, utan att lära och imitera! Biomimetik – fantastiskt!

Kram Gunilla

2+

Om Wabi Sabi – en tidlös visdom!

Du kanske känner till Feng shui – den tusenåriga kinesiska läran. Men vad vet du om Wabi sabi? Jag har gått några enstaka kurser i Feng shui, läst ett flertal böcker i ämnet och upplever att det finns mycket i den läran att tillämpa i sin vardag. Feng shui handlar inte om olika inredningsstilar som man kan tro, utan det är en visdom precis som Wabi sabi. Men man kan inreda och må väl på olika plan – både med Feng shui och Wabi sabi.

Wabi sabi har jag hört talas om, men visste inte så mycket om vad det stod för! Mitt intresse väcktes i boken ”Tid för förändring”, av Patricia Tudor-Sandahl. En utmärkt bok som jag läst då den kom ut 2009, och nu lånat om på nytt! Ett kapitel handlar om ”Wabi sabi” och plötsligt läste jag om det med helt andra ögon! Wabi sabi är i högsta grad en visdom vi behöver idag då vi lever under klimathot, där snabbhet och ungdomlighet är det enda som räknas, och där tålmodighet, åldrande och död är något som vi inte vill se eller acceptera. Det som grep tag i mig av Patricia Tudor-Sandahls rader om Wabi sabi var just synen på skönhet! I det här fallet om ett stort övergivet hus med ”tydliga skavanker”. Kan ett hus med en hel del skavanker fortfarande vara vackert? Genom författarens syn och beskrivning av huset och dess trädgård, så kunde jag för mitt inre se en tydlig bild av ett stort och vackert hus trots alla skavankenar som räknades upp! Jag ville veta mer om Wabi sabi och forskade vidare i ämnet.

Vad är Wabi sabi?

Wabi sabi har djupa anor i den japanska zenfilosofin. Ursprungligen användes läran för att skapa miljöer för meditation och reflektion. Såväl inomhus som utomhus. Men också ett sätt att arrangera miljöerna kring det rituella tedrickandet för de japanska aristokraterna under 1500- och 1600-talet. Successivt skalade ”wabi” av miljön mer och mer, för att den skulle bli så enkel och spartansk som möjligt. De sanna värdena skulle synliggöras och vara ledande. Det var temästarna, zenpräster och munkar som vidarebefordrade läran. (Nu kom jag att tänka på en bok, ”Minnet av vatten”Läs den!) Filosofin har haft stor inverkan på japanernas sätt att förhålla sig till litteratur, poesi, arkitektur, design, trädgårdsskötsel och matlagning. Vi uppmanas till att finna skönhet i det som även är gammalt och slitet – att se charmen i det som har blivit skamfilat och märkt av tidens spår. Wabi sabi uppmanar oss att leva i samklang med naturens och livets växlingar. Att acceptera och se skönheten i tidens gång och vara ödmjuk inför om att allting är ändligt, så även det egna livet.

Agneta Nyholm Winqvist har skrivit ett flertal böcker om Feng shui. Jag tror att jag har läst dem alla, några har jag i min samling. Jag fann att hon också skrivit en bok om Wabi sabi, ”Wabi sabi – tidlös visdom.”

Författaren nämner i sin bok, att Wabi sabi bygger på tre hörnstenar:

  • Ingenting varar för evigt.
  • Ingenting är perfekt.
  • Ingenting blir någonsin färdigt.

Så enkelt och naturligt att det förhåller sig på det här viset. Men så svårt det är att i olika livssituationer att ta till sig de här tre hörnstenarna och att acceptera dem. Vi vet alla att inget varar för evigt. Varken det som är roligt eller det som är tråkigt och smärtsamt. Livet varar inte för evigt, det vet vi. Vad som händer efter döden råder det olika uppfattningar om. Agneta Nyholm Winqvist skriver: ”Det första som Wabi sabi visar oss är att döden är en illusion. Ingenting kan dö och försvinna, allt bara omvandlas energimässigt. När du slänger bort dina sopor – vad innebär då ”bort”? Ingenting försvinner, det finns kvar men i förändrad form. Allt stannar i ett kretslopp.” Detta är något som också forskningen och vetenskapen är medvetna om.

Ingenting är perfekt, efter som det bland annat betyder felfritt. Det är betraktaren som avgör vad som är felfritt. Vi behöver (jag) lära oss att ”bra nog”, eller ”gott nog”, är det som vi ska eftersträva. Ingenting blir någonsin färdigt. Det får mig att tänka på bland annat vårt boende. Vår ständiga strävan att bo och leva i det ”perfekta hemmet”, som aldrig blir perfekt, då många av oss ständigt vill förnya och förändra. Därtill tillkommer de nödvändiga renoveringarna.

Ordet ”Wabi” står för allt vi önskar oss, men som inte går att köpa för pengar. Wabi gömmer inte undan och försöker inte bortförklara rädslan, sorgen eller smärtan. Wabi ger oss ett nytt förhållningssätt till livet. Vi kan lära oss att se mer ödmjukt till livets olika händelser – att inte ”bli kvar” i det som är svårt. Ordet ”sabi”, var från början ett sätt att beskriva den nakna skönheten hos poesi. Det kan enligt författaren översättas med ”tidens blomstring” – ett uttryck som innehåller insikten om att allt åldras. ”Sabi” representerar tidens gång. Vi kan ana en ton av längtan och vemod. När orden sätts ihop – ”wabi” och sabi”, föds en kvalitet som författaren översätter till ”ödmjuk skönhet”.

Vidare skriver Agneta Nyholm Winqvist att ”wabi sabi är en motpol till ”för mycket”! Ur ett historiskt perspektiv kan vi se att att vi har nått en punkt där ”för mycket” har tagit alltför stor plats – många äter för mycket, stressar för mycket, jobbar för mycket, pratar i telefon för mycket, köper för mycket, motionerar för mycket. Detta ”för mycket” har gjort många av oss sjuka, förtvivlade och håglösa. I många avseende sant och riktigt! Att vi motionerar för mycket har jag dock svårt att hålla med om. I det stora hela gäller förmodligen det en mindre skara människor, medan de flesta i dagens samhälle uppmanas att röra på sig mer!

Wabi sabi tillhör inte någon religion. Författaren vill inte heller kalla det för en filosofi – det är kort och gott en livsvisdom. Hon lyfter också fram att andlighet och vetenskap åter kommer att förenas. Separationen mellan andlighet och vetenskap skedde för ca: femhundra år sedan och den berodde till stor del på den dåvarande kyrkans andliga korruption, där den vetenskap som inte stämde överens med kyrkans dogmer förkastades. Vidare skriver författaren, att vi kan se att splittringen mellan andlighet och vetenskap har fått fasansfulla konsekvenser. Teknologin som skapats ur vetenskap har fört den mänskliga civilisationen till självförbränningens rand, genom att vi förstör livet på jorden i en rasande takt. Men vi befinner oss nu i en mycket speciell tidsålder, där vetenskapen kommer att behöva ta ut en ny riktning, men inte tillbaka till religionen utan till naturens visdom och den tysta andligheten. Detta har redan påbörjats genom bland annat biomimetiken, noetiken och epigenetiken som alla är exempel på det. Vi behöver använda använda vetenskapen för att förstå hur liv uppstår och hur ordningen som finns i naturen fungerar. Vi behöver inte vetenskapen för att kunna behärska naturen eller kontrollera den som tidigare, utan vi behöver den som ledsagare in i framtiden.

Boken – ”Wabi sabi – tidlös visdom”, är tryckt hos Bookwell, Finland 2011. I slutet av boken läser jag om reportage som handlar om hur vi enligt etnologen Ida Hult kommer att leva under 2019. Ida Hult skriver att: ”under 2019, kommer vi att ta ett mycket större ansvar för hur vi bidrar till en bättre värld. Det innebär att vi kommer att handla och leva med kvalitet, både när det gäller mat och saker. Det kommer att bli en etnisk fråga att inte kasta mat och att inte äta jordgubbar som flugits in från sydliga länder. Vi kommer att vilja dela med oss, av pengar och av känslor. Vi har tröttnat på girighet och kommers och vill ha kvalitet i varor och relationer. Att ge är redan större än att ta, men nästa steg är att dela”. Åtta år senare, stämmer detta mycket bra, enligt min åsikt!

Jag tycker om boken – några kapitel vill jag skriva mer om, som jag anser har en beröringspunkt utifrån mina intressen, samt att några avsnitt är mer lätta att applicera till! För mig har ”självhjälpsböcker” en negativ klang. Jag ser inte ”Wabi sabi” som någon sådan. För mig är det kort och gott en visdomsbok. Agneta Nyholm Winqvist är en sann livskonstnär!

Haikuögonblick

Som avslutning på inlägget tittar jag lite närmre på vad ett haikuögonblick kan innebära. Kanske du känner till att haiku är en form av en kort dikt. Någon som skriver haikudikter är min bloggvän Christina Karlsson. Christina har också givit ut en egen bok. Ett haikuögonblick är ett tillfälle då allt står stilla – du betraktar något, öppnar ditt hjärta och fylls av vördnad. Det vackra med wabi sabi är att dessa ögonblick blir fler allteftersom du tränar upp din förmåga att betrakta, vila och njuta av det som finns omkring dig. Det behöver inte handla om något storslaget, utan det som du har framför dig varje dag.

Agneta Nyholm Winqvist beskriver ett sådant ögonblick i sin bok – då hon såg sin dotter ta sina första steg. Jag förstår det. Vi är säkerligen många som kan instämma i haiku-ögonblick som berör våra barn. Ifrån graviditeten till födseln och uppväxten. Ögonblicket att hålla sitt barnbarn första gången i sin famn är stort!

Det finns många olika riktningar, men kärnan i haiku ligger i att med enkla ord uttrycka en intensiv upplevelse av något i naturen. Något till synes ganska obetydligt. Den första vårblomman, spindelväv med regndroppar, ett träd som vajar för vinden, en nyckelpiga i din hand. Du har säkert upplevt något som för dig är ett haikuögonblick!

Förra året, 2018, besökte vi Källö-Knippla för första gången. Det var en varm septemberdag. (Skrivit om det här på bloggen.) Havet låg spegelblankt och jag fick sådan lust till att bada. Jag hade inga badkläder med, men förutom make och svåger, så var det ”bara jag och dem!” Jag minns ögonblicket och känslan, när det salta, klara havsvattnet omslöt min nakna varma kropp. Först lite kyligt, sedan behagligt och friskt!

När man skriver en haikudikt, så är tydligheten är viktig, orden skall förmedla det som poeten har sett/hört/luktat. Däremot skall de inte kommentera, bedöma. Det är läsarens sak att göra.

Visst är det spännande med wabi sabi! har du någon erfarenhet av visdomen? Berätta gärna om ett haikuögonblick!

Kram Gunilla

2+