Shinrin-yoku – Att skogsbada!

Vaknade inatt av ljudet från regn! Tänk att regn kan göra en människa glad! Ja, säkert flera och inte minst naturen! 🙂 Så det får gärna regna hela dagen idag! Oavsett så ska jag gå ut på promenad och ta mig ett skogsbad! Nu tänker jag inte på att bada i det lilla skogstjärnet som finns i ”min skog!” Nej, att skogsbada är något annat.

Vad är Shinrin-Yoku?

Shinrin-Yoku är en japansk term som betyder att ”ta in skogsatmosfären med alla sinnen” eller bokstavligen att ”skogsbada”. Den har fått sin utveckling i USA genom ”Forest Bathing” och ”Forest Therapy” som här i Sverige kallas Skogsbad och Skogsterapi.

Shinrin-Yoku/Skogsbad  är en kombination av mycket långsam vandring på mjuka stigar i park eller skog, med guidade förslag och aktiviteter som kan öppna våra sinnen för att uppleva naturen på ett nytt vis. När vi ”skogsbadar” tillbringar vi alltså en tid i skogen på ett särskilt närvarande sätt, med våra sinnen i en fördjupande kontakt med den omgivande miljön. Så vandra ut i skogen, ta några djupa andetag, sakta ned och öppna dina sinnen. Detta är vägen till Shinrin-Yoku, att bjuda in naturen som medicin och väg till läkande.

Shinrin-Yoku eller ”Skogsbad” har vuxit fram som del av den japanska kulturen där människans ömsesidiga kontakt med naturen anses vara avgörande för bådas välbefinnande. När ohälsan hos befolkningen ökade dramatiskt i början av 1980-talet, uppmärksammades att naturkontakten saknades i den urbana, hårt arbetande människans vardag. Som ett led i att råda bot på ”Karoshi”, alltså stressrelaterad död till följd av överarbete, inrättade Hälsoministeriet hälsoparker runtom i landet. Det var också i samband med detta som det blev viktigt med en etablerad forskning och utbildade Shinrin-Yoku guider, för att ge människor en vetenskapligt grundad tillgång till en guidad reträtt för avslappning, terapeutisk återhämtning och läkning genom närvaro och sensorisk kontakt med en levande miljö. Numera finns omkring ett 60-tal etablerade hälsoparker runtom i Japan och Shinrin-Yoku utgör en av hörnstenarna i den japanska hälsovården. Skogsbad och Skogsterapi ökar nu stadigt i popularitet världen över. Det är en utveckling som brukar jämföras med hur meditation och yoga med tiden fått en allmän spridning i vår västerländska kultur. 

På ett sätt låter allt det här konstlat i mina öron – att det inrättas särskilda parker/naturområden, som tillsammans med särskilda utbildade ”naturguider” och terapeuter ska bidra till att människors tillfrisknande, beträffande fysisk och psykisk ohälsa. På ett annat sätt förstår jag det eftersom många – alltför många i dagens ”uppskruvade samhälle”, lever långt ifrån naturen och ett obalanserat liv. Vi lever i en tid där många unga och även vuxna tillbringar mycket av sin tid inomhus och där alltför många tillbringar tiden med att vara uppkopplade på Internet. Jag vet av egen erfarenhet att naturen är oerhörd viktig för vår hälsa. Att vistelser i naturen bidrar till ett snabbare tillfrisknande vid till exempel utmattningssyndrom. Så kanske Shinrin-Yoku, Skogsbad och Skogsterapi är ett sätt att balansera det moderna livets krav för att må bra, både fysiskt och psykiskt genom en fördjupad kontakt kontakt i balans med naturen. Det är väl också ett ypperligt sätt att förstå hur vi kan leva hållbart och i samklang med vår levande miljö, både för vår egen hälsas skull och för vår värld i stort.

Varför just i skogen?

Naturligtvis kan man vara på olika platser i naturen för att uppnå ett rofyllt sinne. Jag älskar ju att vandra nära eller i direkt anslutning till havet. Att gå längs en vattenlinje på en sandstrand är mycket rogivande. Eller att sitta på ett berg och följa en solnedgång. Eller vandra i fjällmiljö. All vistelse i naturen är ju av godo, men skogens träd ger en känsla av skydd. Tillsammans med annan växtlighet bildar skogen rum. I skogen finns på så vis både golv, väggar och tak som vi upplever som ”omhuldande.”

Hur går ett skogsbad till?

Vill man göra vistelsen extra avstressande – à la shinrin-yoku – gäller det att hitta ett skogsområde där man kan vara någorlunda ostörd, där du känner dig trygg och där du kan avsätta några timmars tid. Sedan sitter eller står man still, ligger ner eller strosar sakta omkring med vidöppna sinnen. Man försöker släppa alla vardagstankar och låta sinnena fånga upp det som kommer; dofterna, ljuden, ljuset, formerna. När tankarna ändå börjar vandra, för det gör de, så släpper man dem så snart man märker det och går tillbaka till sinnesupplevelserna. En mer medveten vandring/promenad med andra ord. Att låta blicken vandra och inte stirra ned i backen – att lyssna efter skogens ljud.

Jag har flera platser i ”min skog”, där jag ”skogsbadar.” Idag, efter regnet var ju dofterna från mossa och jord väldigt tydliga och intensiva. Ja, mina sinnen är vidöppna och jag stannar ofta till och blundar, lyssnar efter skogens ljud och känner in dofterna.

Den här delen av stigen är den grönaste. Lövträden bildar med sina grenar och löv ett tak över stigen. Här och var finns mindre stigar som jag utforskar och att vandra på dem i sakta gemak är en ”Lisa för själen.”

Foto: Se hur solljuset letar sig in mellan träden och träffar mossan.

Jag har lagt märke till att jag både är fokuserad och avslappnad när jag går i skogen. Fokuserad på så sätt att ”störande tankar” avtar och istället lägger jag min uppmärksamhet på vad jag faktiskt SER. Det är så lätt att missa allt det vackra om man går och tänker på annat eller alltid går mycket raskt. Motionsgång är en sak, men skogsbada är något annat.

Idag på promenad såg jag att ”änglahåret” igen! Kanske någon som kommer ihåg att jag skrivit om det förut? Tycker det är så fint med änglahår i skogen! 🙂

Blir glad om du vill som läser vill dela med dig av dina erfarenheter! Vad betyder naturen för dig? Någon speciell plats du dras till? Känner du till begreppen som ” Skogsbad och Skogsterapi?”

Må gott!

Kram Gunilla

1+

Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!

Igår sändes andra avsnittet ur en dokumentär på Sveriges television – ”Är du där pappa?”. Om du inte har sett programmet, som finns på Tv-play, så uppmanar jag dig att göra det! Programmet är en dansk produktion som tar upp det svåra när en familjemedlem – i det här fallet, pappan drabbas av demens i en ålder av 68 år och hur det påverkar hela familjen. Många av oss kanske har upplevt sjukdomen på nära håll och vet hur smärtsamt det är för alla inblandade. Vi får följa familjen och uppleva de svåra besluten och hur sjukdomen påverkar var och en i familjen. Måste tillägga – vilken underbar familj mitt i det svåra! <3

Demens – varför får några demens eller Alzheimers sjukdom? Cancer, reumatiska sjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar, diabetes… går det att förhindra på något sätt?

Jag har läst en intressant bok, ”BLISS – De nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, skriven av, Maria Borelius. Maria Borelius har en fil.kand. i fysik, biologi och matematik samt en masterexamen i vetenskapsjournalistik. Hon har också varit programledare på Sveriges television för bland annat ”Vetenskapens värld.”

Jag har inte läst någon bok av författaren tidigare och därmed inte hennes första bok i den här serien. Den första heter ”Hälsorevolutionen : vägen till en antiinflammatorisk livsstil” . Båda dessa böcker behandlar helheten, maten, forskningen, träningen, skönheten och insikten om hur jag kan komma ”en god hälsa” ett steg närmre. För något entydigt svar finns ännu inte på hur och varför vår ”livsstilssjukdomar” uppstår.

Om boken

I den här boken fortsätter Maria Borelius att följa olika forskare och gurus tätt i hälarna och lägga det spännande livspusslet för hur vi når ett ännu bättre jag. Ett friskare jag! Vi får bland annat följa med författaren på hennes spännande möten till Wales, Los Angeles, San Francisco och till Japan, där kvinnorna lever längst i hela världen.

Det som fångande mitt intresse för boken var när författaren beskriver hur hon får ett akut ryggskott när hon är på resande fot och det trots alla omställningar hon har gjort under en längre tid till ett friskare liv! Jag som själv har ”ryggproblem”, blev intresserad av hur hon resonerade kring detta faktum och om hon skulle finna några svar. Vidare fångandes jag också av vad det är som gör att till exempel kvinnorna på den japanska ön Okinawa lever så länge. Inte bara länge, utan de behåller sin vitalitet långt upp i hög ålder. Den japanska ön Okinawa är en berömd så kallad ”blå zon” eftersom dess invånare har den längsta förväntade livslängden i hela världen. Ön är en av få platser i världen med ett mycket högre antal invånare än genomsnittet i åldern 100+ år. Det finns fler sådana ”blå zoner”, där befolkningen lever ett långt och friskt liv. Sardinien i Italien har världens högsta koncentration av hundraåringar!

Vad har människor i dessa områden gemensamt och varför lever de så länge? Hur kan de undvika kroniska åldersbetingade sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens? Vilka av deras livsstilsval har betydelse i detta avseende? Ja, Maria Borelius försöker få svar på dessa frågor i de möten hon presenterar i sin bok. Det är intressant att läsa om ”låggradig inflammation, om vår ”schimpanshjärna” som ska jämställas med vår ”urtidshjärna” och som har svårt att kommunicera med vår ”nya hjärna”. Nutidsmänniskan! Slutklämmen i Marias Borelius bok är att det råder en bristande samsyn kring olika forskningsresultat om hur vi lever ett långt och friskt liv! Vi lever ju allt längre, men långt ifrån alla lever ett långt och friskt liv!

Jag tror att det ligger en sanning i att se över kosten, sömnen, och motionen till ett friskt och långt liv. Men också ett liv som innehåller ett meningsfullt liv och ett harmoniskt liv som är så långt borta som möjligt ifrån stressens skadeverkningar! Stress är för mig en källa till felaktig kost, för lite sömn, för lite motion och bristen på att uppleva glädje och harmoni i livet! Det var också stress (många åtaganden) som orsakade författarens akuta ryggåkomma! Igenkänning hos mig!

Det här med låggradig inflammation som också kan drabba hjärnan… gör ju att jag verkligen vill lära mer, ta till mig olika forskningsresultat. Jag tror verkligen på helheten vad det nu står för och som kan vara det som Maria Borelius har sammanfattat i ”Bliss!”

Vad står Bliss för? 

Boosta med antiinflammatorisk mat. (t ex grönsaker, bär, nötter, omega-3, goda bakterier)

Lägre intag av mat som driver inflammation (t ex socker, gluten , transfett, laktos)

Igång  (rör på dig varje dag!)

Stillhet (en stunds daglig aktiv vila/yoga/meditation, god nattsömn)

Sök upp din förundran  (det vackra, magiska i livet)

Det är helt klart en intressant bok och ska inte ses som ytterligare en ”diet” att följa. Utan, mer en bok om en livsstilsförändring som ska vara livet ut. Det känns positivt att jag har själv har gjort flera omställningar i livet som har lett till en bättre hälsa. Förändringar som ligger i linje med Bliss! Men precis som Maria Borelius beskriver i sin bok om med – och motgångar, så har ju jag det också! En del dagar är det lättare att leva enligt Bliss, andra dagar är det inte det! Maria delar med sig av sina olika erfarenheter på ett roligt och positivt sätt!

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner. Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol. (Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.)

Min slutsats

Det är min övertygelse att vi alla kan leva hälsosammare, utan att det blir tråkigt! Jag förstår egentligen inte det resonemanget – att det är tråkigt att leva hälsosamt! Det handlar ju inte om att inte få njuta av ”livets fröjder” oavsett om det gäller mat, dryck och upplevelser.

För mig handlar hälsa om sans och balans och om att förstå sin ”schimpanshjärna”, för att använda författarens uttryck! Det handlar om att ”ställa om” – att ta eget ansvar för sin hälsa. Jag tror att ”alla nycklarna samverkar!” Kost som är tillagad från grunden, utan tillsatser och där köttintaget är reducerat. Jag tror också mycket på att inte överäta – att inte ta om hur gott det än smakar! Jag tror på daglig motion som kan betyda att fixa i sin trädgård eller gå en rask promenad. Att säga nej för att kunna säga ja! Att rikta blicken inåt likväl som utåt! Att vara nyfiken och våga pröva nytt! Se på Dagny Carlsson – en underbar person och bloggare som vet att ”sätter jag mig ned så dör jag!” Dagny som har fyllt 107 år och som är så nyfiken på livet! 🙂

Lev väl – lev länge!

Kram Gunilla

0

Att sova gott om natten!

Återhämtning i form av god sömn är livsviktigt! Det känner nog alla till. Det skrivs mycket om sömnstörningar både bland unga och äldre, och det är en del faktorer som inverkar hur nattsömnen blir. Både positiva och negativa.

Någon gång då och då, kan jag ha en ”vakennatt”, jag vaknar redan strax efter midnatt. Ibland är det lite senare på efternatten vid ”Vargtimmen”, som är mellan kl. 03.00-05.00. Av både kända och okända anledningar kan jag då har svårt att somna om! Så har det nästan alltid varit. Kanske inte som barn och tonåring, men under mitt yrkesverksamma liv och som pensionär. Om det blir flera ”vakennätter” i veckan, så påverkar det naturligtvis de påföljande dagarna. Sömnbristen sitter ju i. Som tur är har vi en fantastisk kropp, som klarar av dålig nattsömn, även under en längre tid. Då tänker jag på några av alla de föräldrar jag mött genom åren som har fått sin nattsömn störd utav sina små telningar! Hur de nästan har somnat på sitt besök hos oss i öppna förskolan, på grund av för lite sömn under en längre tid. När vi senare har samtalat om det, så undrar de hur de klarade av den där tiden! Då var det viktigt att vara en ”pedagog med öppen famn”, som kunde ge uppmuntran, information, tröst och en hjälpande hand.

Hur sömnen blir för mig påverkas av olika saker som nog många kan känna igen sig i.

  • Klimakteriet – under klimakteriet förändras hormonbalansen kraftigt i kroppen och kvinnor påverkas av det olika mycket. Kaffe sent på dagen eller under en ”festkväll”, stör definitivt nattsömnen, samt ett glas för mycket av det goda vinet! Vid sådana tillfällen kan jag vakna av att det ”svallar och brusar” i kroppen! Te verkar inte ha den inverkan på mig, mer än att jag behöver göra nattbesök på toaletten. Observera att män också har en övergångsålder med olika besvär, som i viss mån påminner om kvinnornas.
  • Orostankar – något som påverkar mig starkt och som det kan vara svårt att släppa taget om. Det finns onekligen mycket att oroa sig över! Hit hör också olika ”ledsamheter”, som berör mig själv, någon anhörig, någon vän.
  • För mycket intryck under en tid. Det kan vara många ”trevliga händelser”, men de är ändå för många, med för lite ”egentid!”
  • Yttre omständigheter – som att matas med negativa händelser ifrån vår omvärld.

Varken nu eller då jag arbetade lät jag en ”vakennatt”, påverka mig allt för mycket. Tankar som ”att nu måste jag somna, annars kommer jag inte orka med morgondagen”, hjälper föga! Tvärtom, skapar det mer oro och stress. Om jag inte somnat om inom 30 minuter, stiger jag upp. Att ligga i sängen och vrida och vända sig är ingen idé. Det tar i regel någon timme, innan nästa ”tåg kommer!” Jag brukar sätta mig i köket, sätta på en kopp te, eller ta en banan och så ”slöläser” jag på datorn. Det brukar inte rekommenderas, att sätta på datorn, men jag läser inget som jag fäster min uppmärksamhet på, utan bara bläddrar lite bland vackra bilder som jag har! Böcker däremot kräver min uppmärksamhet, så det undviker jag. Efter någon timme, lägger jag mig igen och somnar oftast om!

Ibland, vilket är bättre, lägger jag mig på min yogamatta och ser vackra bilder inom mig. Hur jag vandrar på någon stig längs havet, eller i skogen och känner hur värmen smeker min hud. Det fungerar faktiskt mycket bra… den där upplevelsen av värme som sprider sig i kroppen.

Att se bilder för sitt inre har en lugnade effekt såsom vid meditation och naturligtvis att vistas på riktigt ute i vår natur. Jag promenerar ofta och gärna. Helst varje dag då det har en sådan positiv inverkan på kropp och själ! Många uttrycker att det är svårt att meditera och så kan det vara. Men det går att öva upp förmågan som med allt annat! Jag kan om jag är orolig vid sänggåendet, se bilder framför mig och kommer därmed lättare till ro. Att träna yoga och andra ”rörelseövningar” är också något som påverkar mig positivt. En stel kropp har svårare att komma till ro en hel natt! Ibland när jag vaknar och börjar fundera på saker och ting som jag vill komma ihåg eller ett problem som ska lösa så, skriver jag ned det! Jag har alltså ett litet skrivblock och penna på nattygsbordet!

De flesta känner till att det är viktigt att ha det svalt och mörkt i sovrummet. Vi har som oftast balkongdörren på glänt. Ibland ligger vinden på och då störs vi av ljud utifrån eller av tidigt fågelkvitter under morgontimmarna! 🙂 Vi borde ha mörkläggningsgardiner, eftersom vi har sovrummet mot öster. Vi har inte det och därmed är det lätt att vakna för tidigt av gryningsljuset! (Som pensionär struntar jag i det!) Att ha rätt säng som är anpassad efter vikt och rörelsemönster är också viktigt, liksom sängkläder efter årstiden.

Det som kanske är mindre känt är att inte använda dator eller mobil i sovrummet! Det här följer inte jag… 😉 Jag gillar att ligga i sängen och läsa på andras bloggar, att börja skriva på ett eget inlägg, titta på vackra bilder! En dålig vana som jag gillar, men som jag borde bryta! Att läsa en bok, sägs vara bättre…. men faktum är att jag kan ligga och grubbla om fortsättningen i handlingen, så jag håller mig till sådant innehåll som inte påverkar mig för mycket! Som nyheter kl 21.00! Mobilen vill jag ha bredvid mig, då vi inte har någon fast telefon längre. Det är en trygghet och ljudet är avstängt! Vill bli nådd om det är något viktigt! (Det blinkar om det är något meddelande.)

Inom Feng Shui talar man om att inreda sovrummet med svala toner som grå, blå eller en neutral färgskala som beige, greige, brunt och grönt. Att undvika ”tunga föremål” ovanför huvudet som hyllor och tunga tavlor, som skapar en tryckande och obehaglig känsla. Däremot är det bra att ha en sänggavel som är både skön att lägga huvudet mot men som också ger extra trygg känsla. Sängens position ska helst vara så att du har uppsikt över sovrumsdörren. Det skapar också trygghet! Ordning och harmoni ska råda i ett sovrum. Inga onödiga saker som pockar på din uppmärksamhet!

Ja, det finns en hel del att tänka på, beträffande nattsömnen och vad som påverkar den negativt och positivt. Hur har du det med sömnen? Dela gärna med dig av egna erfarenheter!

Nu är det dags för lite lunch och en promenad… regnet har upphört! Ute är det så vackert med all grönska och vilda blommor. Blomsterängar är vackert! 🙂

Sov gott! 🙂

Kram Gunilla

0

Tankar, reflektioner om livets skörhet…

Hej alla bloggvänner!
Det har gått en liten tid sedan mitt senaste inlägg. Det var inte planerat att jag skulle göra något uppehåll, men när beskedet om Angelicas tragiska bortgång nådde mig, kände jag att jag behövde en paus. Att Angelica med vandringsbloggen, inte finns hos oss längre har jag så svårt att ta in. Jag kände inte Angelica, men jag upplevde det som om jag gjorde det. Jag läste hennes blogg var och varann dag och uppskattade hennes texter, vackra bilder, all klokskap och hennes kärlek till naturen, djuren och till alltet! Angelica var en stor inspirationskälla för mig och för många, många andra! Angelicas tragiska bortgång, fick mig helt ur balans och den sårbarhet jag själv redan befann mig i då beskedet nådde mig, blev för mycket. Jag blev mycket ledsen och en stor tomhetskänsla infann sig. Allt stannade upp. Tankarna och känslorna har snurrat runt och det gör de fortfarande. En svår och känslosam fråga jag ställer till mig själv och till dig kära läsare är varför vi pratar så lite om psykisk ohälsa? Något som är så viktigt och som skördar så många liv? Som tog Angelicas liv!

Att känna sig nedstämd är inget konstigt eller farligt. Det är en del av livet. Men ibland utvecklas en nedstämdhet till en depression och det kan vara svårt både för en själv och för de närmaste att avgöra skillnaden. Det är viktigt att känna till att en depression sällan går över av sig självt, det är ett sjukdomstillstånd som behöver behandlas professionellt. Jag tror att många med mig har svårt att tala om sina innersta känslor. Men det är nödvändigt att göra det – att sätta ord på, om man kan, om det som skaver. I regel har jag inte så svårt med att uttrycka mig, utan svårigheten för mig ligger i att få människor i min närhet till att lyssna. Att lyssna och bekräfta. Blir man inte lyssnad på, så tystnar man. Vågar man inte uttrycka vad man känner, växer det där ”fröet” inom en och blir till en allt större oroshärd. Så mycket vore vunnet om vi ser, lyssnar och bekräftar! Har jag fel om jag påstår att det generellt uppfattas som en svaghet att visa sig sårbar? Har jag fel om jag påstår att många har svårt att lyssna och hantera någon annans smärta?

Dagligen läser jag om ohälsa. Om hur barn, ungdomar, vuxna och gamla lider av psykisk ohälsa och söker hjälp på olika sätt, utan att få det. I tid. Jag vet inte om det är fler som mår dåligt eller om det är fler som vill och vågar söka hjälp? Min känsla är dock att flertalet – framför allt unga vuxna, upplever en stor press på sig om att nå det ”perfekta livet”. Perfektionism som handlar om stora framgångar i såväl i privatlivet som i yrkeslivet. Det finns också de som vill ”hoppa av ekorrhjulet” och leva ett betydligt mindre kravfyllt liv. En del lyckas med det, andra inte. ”Lyckan” infann sig ändå inte. Eller uppfattningen om att det förändrade livsvalet inte motsvarade förväntningarna.

Det sägs att några av oss föds med personlighetsdrag som gör oss mer sårbara. Det uppfattar jag inte som någon svaghet. Att vara sårbar ska heller inte förväxlas med att vara en ”högkänslig person”, ( ”sensory processig sensitivity”) vilket heller inte innebär någon svaghet. Högkänsliga personer, föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och med en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra människor. Detta gör högkänsliga personer extra mottagliga för sin emotionella och fysiska miljö. De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck.

Vi matas nästan dagligen av både tragiska och fruktansvärda händelser ifrån vår omvärld. Klimatkris, terrordåd, bränder i både skog och mark och den svåra brand som uppstod i Notre Dame. Därtill de smärtsamma och tragiska händelser av olika mått som drabbar oss mer personligen. Det är svårt att skydda sig – eller vi har olika förutsättningar att skydda oss och klara av enskilda händelser. Jag inte bara tror, utan det är en nödvändighet att ibland ”stänga av det yttre bruset”, för att klara av påfrestningarna. Jag behövde stänga av ”mediebruset”, ett tag för att åter finna kraft och energi. Kraft och energi som jag så väl behöver för min egen skull och för dem som står mig närmast.

När något oväntat och smärtsamt inträffar, så pågår livet ändå på något sätt. Allt runtomkring bara fortsätter som om ingenting hade hänt. Det kan göra väldigt ont och det kan också göra gott! I min sorgsenhet har jag ändå kunnat njuta av våren, av vistelser i naturen, och framförallt av samvaro och gemenskap med min familj. På påskaftonen samlades familjen här och som alltid ville jag ha en bit av naturen nära mig.

Kramar Gunilla



0

Vårens första cykeltur gick genom ett vackert och blandat landskap!

I söndags trampade maken och jag iväg på årets första cykeltur! Vädret var soligt och som alltid hade vi motvind sista biten hem utmed vår stora sjö. Turen gick på landsväg, på mindre vägar genom Delsjöområdet, och vidare mot de östra delarna i Göteborg, för att slutligen återigen komma ut på landsvägen utmed vår vackra sjö! Väl hemma hade vi cyklat fyra mil! 🙂

En paus utmed sjön på väg hem…

Jag tycker ju mycket om att vandra eller att promenera längre sträckor. Men eftersom maken ibland har problem med en ond fot som sätter stopp för det, är långa cykelturer ett bra alternativ! Med cykel kommer man långt på kortare tid och det ger bra motion! Dessutom kommer man nära naturen och känner dofter! Jag blev glad över att min kondition ändå var så pass bra, med tanke på hur krasslig jag har varit i vinter. Det tyder ändå på att bra grundkondition lönar sig alltid!

Jag tycker om när turen går både längs landsväg, förbi sjöar, på skogsvägar och i stadsmiljö. På så sätt blir upplevelsen fullständig, då det finns så mycket att titta på! Sedan att stanna vid någon skön plats och där inta sin matsäck… underbart! 🙂

Ibland tar jag många foton, ibland vill jag bara vara i upplevelsen och njuta av det! Så på den här första turen blev det inte så många foton. Men vid ett hus stannade vi till…vid ett av mina drömhus som jag visade nyligen i ett inlägg om Örgryte. Då tog jag fram min mobilkamera…

Så vackert tycker jag med den gula forsythian framför det rödmålade huset!

Den stora och vackra forsythian skymtar till höger. Det vore en dröm att få kika in i det här huset…

Avslutar där jag började…vid en paus vid vår sjö på väg hem…

Det är ju inte så ofta som jag själv är med på bild… så nu blev jag fotograferad med den vackra sjön i bakgrunden och med lite vindrufs i håret (självklart har jag cykelhjälm på under färd!) och med mina nyinköpta ursnygga solglasögon på! 🙂

Kram Gunilla

0

Från nyårsdagen fram till dagens datum har jag promenerat lite över 21 mil!

Trots mina många sjukdomsdagar, från nyårsdagen och fram till dagens datum, har jag ändå lyckats promenera lite över 21 mil! Allt enligt mobilens stegräknare. (Samsung Health.) Blev faktiskt förvånad över att mina skogs – och utflyktspromenader, tillsammans med turer fram och tillbaka till vårt köpcentra, kunde göra så pass mycket. Så jag tycker att det var en god idé att bestämma mig för att dagligen notera hur mycket jag går. Det gav mig ändå en positiv känsla nu, att det blir mer än vad man tror, bara genom de dagliga promenaderna! Jag är fortfarande inte helt frisk ifrån det där sista som jag har drabbats av. Ett envetet förkylningsviruset som gör mig så TRÖTT! Men idag sken solen och maken och jag gick cirka 6 kilometer i makligt tempo. Ja, jag orkar inte gå raskt som jag brukar, men alla steg som blir av är bra! Det vet jag nu. 🙂

Solen sken idag, men igår regnade det hela dagen och kvällen och under natten till idag. Ja, vi har haft en hel del regn och blötsnö till och från under en tid, vilket har resulterat i högt vattenstånd och översvämningar. Så här såg det ut på vår promenad idag…

Hoppsan, där tog promenadvägen slut! Vattnet från ån forsade fram över gångbanan!

Häromdagen tog vi bilen till Alingsås och Säveån hade högt vatten inne i Alingsås och vid Knavra bro, där vi stannade till på vägen hem. Den vackra, gamla stenbron ligger vid Stenkullen, för den som vill veta. Vi kör för det mesta på småvägar när vi åker till Alingsås. Allt för att komma så nära naturen som möjligt.

Då vi var i Alingsås hade vi tur med vädret. Det var uppehåll, så vi promenerade runt en del bland de mysiga husen.

På vägen hem från trivsamma Alingsås, bad jag maken stanna till vid sidan om bron. Säveån forsade fram där nedanför. Mäktigt!

Det är mycket vacker natur på flera platser längs Säveån. Naturreservat finns på flera av de orterna.

Tyvärr kunde jag inte komma tillräckligt nära för att få ett bra foto över bron. Den skymtar där i bakgrunden. Många gamla träd och grenar i vägen! Hursomhelst var det vackert nere vid vattnet och jag kunde lätt se, för mitt inre, alla vitsippor som snart kommer upp där bland alla eklöv. 🙂

Det är lätt att bli frustrerad, när virus sätter stopp för träning så som jag är van vid. Viruset gör mig inte bara trött, utan också frusen, yr och jag har, får jag förmoda, en tillfällig hörselnedsättning. Så någon yoga eller zumba-träning har det knappt blivit. Det är ”bara” att ha tålamod, vänta på ”bättre tider”, för det kommer ju att gå över. Det går absolut ingen nöd på mig, även om jag upplever att tiden rinner ifrån mig. Trots allt försöker vi – maken och jag göra trevliga utflykter och jag har ju gått 21 mil! 🙂

Tänk på att all motion som blir av – den är bra!

Gunilla

0

Tidiga vårkänslor och nya tag!

En av helgdagarna promenerade vi en lång promenad i området runt Majorna i Göteborg. Då och då tittade solen fram och genast kändes det lite vårligt. Inne i Göteborg var all snö borta. Inte konstigt då det och regnet och varit plusgraderna under flera dagar. När snön är borta – ja då längtar jag efter våren. Fast det är ändå lite för tidigt – det är ju ändå bara februari. Att ljuset är tillbaka märks allt tydligare och det gör skillnad för vintertrötta människor!

Vid hamninloppet, vid Älvsborgsbron syntes det tydligt både på ”lördagsflanörer” och på alla fåglarna där att det var något vårligt i luften. Måsarna skriade och duvorna kuttrade.

För några få veckor sedan var här fullt med snö, men nu ett minne blott!

Den här sträckan mellan Klippans båtförening, förbi Röda sten och bort mot Nya Varvet, har vi promenerat och cyklat hur många gånger som helst. För den som vill är det härligt att cykla ända ut till Saltholmen. Därifrån går skärgårdsbåtarna ut till den södra delen.

Tycker om ”rostiga föremål”, därför fick det vara med på den här bilden och husbåtarna. i bakgrunden ser du den stora bockkranen på Hisingen vid Eriksbergs forna båtvarv.

Några videkissar längs promenaden gav hopp om vår och om att ”ta nya tag” och så sakteliga börja träna som vanligt igen. Får pröva och hoppas på att kroppen känner sig redo för lite mer än promenaderna. Inget fel i det, men längtar efter zumba och yoga.

0

Ont i ryggen har nog de flesta haft någon gång! Orsaker, symtom samt förebyggande åtgärder.

Det är något märkligt, med vintermånaderna januari till mars för min del. Det verkar vara en period då jag får ont i leder och muskulatur. Det blir spänningar i hela ryggen. Från nacken ned till ländryggen och sätesmuskulaturen. Förmodligen är det så, även om jag inte är fullt medveten om det att symtomen kommer smygande redan under hösten och så någon gång i början på året kommer det årliga ryggskottet! Det känns ju lite orättvist att jag som tränar och rör på mig en hel del, ändå ska drabbas. I grunden har jag reumatisk sjukdom, Spondylartrit som är ett samlingsnamn för olika inflammatoriska sjukdomar som drabbar ryggen. Så ibland är det svårt att veta vad som är vad. Spondylartrit gör att du kan uppleva stelhet och smärta under natten i delar av ryggen, sätesmuskeln och runt höfterna. Oftast mår du bättre när du rör dig och så är det för mig. Sällan har jag smärta vid rörelse, utan det kommer om jag sitter för länge och under natten. I det stora hela känner jag lite av min reumatiska sjukdom och det är jag tacksam över. (Alltid bättre den ljusa årstiden.)

Du som följer mig här på bloggen, vet att jag tränar yoga, zumba och en hel del stavgång. Yoga är väldigt bra för mig som behöver mycket rörelseträning, just för att ryggen inte ska bli stel. Zumba stärker både hjärta, muskler och leder. En viss försiktighet dock vid knä – och ryggproblem. Vid stavgång är många stora muskelgrupper aktiverade och är därmed också mycket bra för hela kroppen. Genom åren har jag för mina ryggproblem uppsökt; fysioterapeuter, massageterapeuter och naprapater. Alla har de sagt att det märks att jag tränar och underhåller kroppen, att jag trots mina akuta symtom, ändå är förhållandevis vig och rörlig. Det tror jag att jag kan tacka yogan för! Men varför får jag ändå ryggskott eller Lumbago som det heter på fackspråk? Innerst inne anar jag svaret. Jag behöver träna upp magmusklerna! Jag behöver en starkare ”korsett” som avlastar min rygg. Jag tror också att jag behöver specifik träning för ländryggen. Jag har en bra hållning, då jag är upprätt, men har inte någon ryggvänlig stol, då jag sitter och arbetar. Jag har av naturen en lång och svankig rygg och behöver bli bättre på min ryggs svagheter i olika situationer.

I skrivandets stund har jag under en fyraveckorsperiod, varit på två massagebehandlingar, samt tre besök hos naprapaten och nu börjar jag se ”ljuset” på andra sidan igen! Så segt det har varit den här gången! Så fort jag känner mig redo för att börja träna som vanligt igen ska jag lägga till mer mag – och ryggträning i mitt program.

Vad är ryggskott

Ryggskott är ett samlingsnamn för en rad olika diagnoser och betyder bara att smärtan är hastigt påkommen (som ett skott i ryggen) men inte vad det beror på. Orsaken till ryggskott kan vara diskbråck, överbelastning av led eller ledkapsel, slitna kotor med mera. Många av orsakerna som orsakar smärtan i ryggen syns heller inte alltid på röntgen eller magnetkamera. (Källa: Naprapatiska Institutet.)

Symtom

När jag fick mitt ryggskott, så satt jag i sängen, lite snett (helt fel ställning!) med datorn framför mig och fyllde i några uppgifter. När jag reste mig upp, kände jag hur ryggens muskler började krampa och jag föll mer eller mindre ihop och ”ryggskottet” var ett faktum. Enligt min naprapat är det precis så som jag beskrivit som det brukar börja. En liten rörelse som utlöser. Det är långt ifrån alltid som ett ryggskott föregås av ett jättetungt lyft. Utan det vanliga är att det ”plötsligt” kommer. Anledningen är ändå att det har varit en för stor belastning på det området i ryggen över en längre tid och plötsligt är det en mindre rörelse som får bägaren att rinna över. Det är inte ovanligt att vakna med ett ryggskott!

Det felet som många gör är att man känner av stelhet och smärta under längre tid, men man gör inget åt det. Så har det varit för mig också. Ibland har jag gått på behandling i tid och därmed antagligen förhindrat ryggskott. Andra gånger som är det vanligaste är att söka hjälp, när belastningen har blivit så stor att ryggskottet är ett faktum! Det gäller ju istället att ”mota Olle i grind” och lyssna på kroppens signaler.

Orsaker till ryggproblem

Det är välkänt att stress under en period utan tid för återhämtning, samt stillasittande påverka kroppen negativt. Kroppen ska vara balanserad och ha en välkoordinerad rörelse som tas ut i hela ryggraden, men när någon av ryggens kotor eller leder låser sig och blir stel, så kompenserar kroppen för det någon annanstans. Det kan slita väldigt mycket på ett ställe i kroppen, vilket gör att kroppen då vill stabilisera det. Och det är då det finns risk för skada. I stället för att alla kroppens leder tar belastningen, hamnar all belastning på samma ställe. Sedan finns det förstås de som nött sönder ryggen genom för tunga lyft med dålig teknik eller råkat ut för en olycka och som då får ryggskott men det är inte alls lika vanligt som man kan tro.
Oavsett om ryggskott beror på diskbråck, muskelbristning eller kramp så läker det ut så småningom men det kan ta onödigt lång tid och medföra att kroppen lägger sig till med en massa kompensationer, som inte är nyttiga att ta med sig in i framtiden. (Källa: Naprapatiska Institutet.)

I det akuta skedet

De första dagarna är det svårt att kunna göra något alls. Jag har alltid fått rådet att trots smärta och stelhet, röra på mig försiktigt. Att aktivera rygg, mage och rumpa med små rörelser och avslappningsövningar. För mig passar en del yogaövningar bra och om det är möjligt, går jag små, små korta promenader. Därefter avslappningsövningar. Att stretcha sätet, höftböjarna, fram – och baksida lår är också skönt. I början kanske det inte går på grund av stelhet och smärta, men efterhand är avlastande och hjälpsamt. I längden alltid efter träning! Om du är osäker, be alltid om råd från någon som du vet är kunnig på området, beträffande lämpliga övningar.

Att bli kvitt ryggproblemen

De råd som jag har fått är att se över hela livssituationen. Hur mycket jag sitter och hur länge? Jag är fullt medveten om att jag en del dagar sitter alldeles för länge och det särskilt nu den mörka årstiden. Det blir för länge framför datorn en del gånger, ( vill gärna skriva klart), sitter och läser och därefter, fikar, äter, ser på något tv-program. Även om jag också tränar, så kanske det trots allt är för lite i förhållande till hur mycket jag sitter? Att ta paus och resa på sig eller ligga i en avslappnande ställning en stund. Det är vad jag behöver bli bättre på!

Att träna upp mag – och ryggmusklerna. Jag behöver bli starkare där och jag behöver också vara mer noggrann med att stretcha ut då jag har gått långa sträckor och efter zumba. Det slarvar många med. Jag gör det! Jag vet faktiskt dem som har blivit kvitt sina ryggproblem helt och hållet med rätt träning. I en del fall kanske det inte går att träna bort ryggproblematik, som då det finns skador på kotor, leder, muskler. Jag kanske inte heller kan bli helt kvitt mina återkommande ryggproblem på grund av reumatisk sjukdom. Men jag är helt övertygad om att jag kan bli så mycket starkare. Och som en tröst… om jag inte hade tränat det som faktiskt blir av! Hur hade min rygg mått då?

Hoppas att det här var ett ”matnyttigt” inlägg!

Gunilla

0