Kristianopel och Eksjö – vilka smultronställen!

Kristianopel är verkligen ett litet smultronställe som vi besökte under våra dagar i Blekinge. Vi stannade till där då vi också under samma dag besökte Kalmar. Kristianopel – den lilla orten belägen i Blekinges nordligaste hörn, mellan Kalmar och Karlskrona. Under 1600-talet var Kristianopel stad och var Nordens första renässansstad. Kristianopel  – den forna danska staden (Christianopel), är en liten miniatyr av Visby om man så vill med ringmuren, den gamla kyrkan, husen, rosorna, hamnen och havet. Här finns små butiker, hantverkare trädgårdar att besöka. När vi var här var det loppis nere vid hamnen och en annan inne i en trädgård. Inga köp för vår del, men kul ändå! 🙂 Mest njöt vi av att gå bland de gamla husen och kika in i trädgårdarna, se resterna av ringmuren.

Kristianopel -en liten oas alldeles bredvid båthamnen…

Ett av de äldsta husen – bara älskar det!

 

Här i Kristianopel hade jag velat stanna längre, men vi ville också besöka Kalmar och dit var det flera mil att köra. I efterhand ansåg vi att vi hade kunnat avstå det besöket. Kalmar har mycket att erbjuda, men så här mitt i sommaren, var där alldeles för många turister (vad annars) och inte så idyllisk som jag förväntade mig. Det jag sökte i Kalmar fann jag istället påföljande dag, i Eksjö!

Nästa dag på väg hem mot Göteborg, var det mitt önskemål att vi skulle stanna till i Eksjö. Staden med de välbevarade gamla trähusen! Jag måste i ett tidigare liv, levt och verkat i en sådan här miljö! Vad är det annars som gör att jag gång på gång dras till dessa miljöer? 🙂

Strålande sol denna dag och vi promenerade gata upp och gata ned. Läste på de flesta skyltarna om de olika gamla husen och kikade in på en del av alla innergårdarna. En av dem var Fornminnesgården som har en av de bäst bevarade gårdsmiljöerna. Fint att vårdträdet är bevarat – en ask.

Vid denna gård har flera kopparslagare verkat från 1600-talet till 1900-talets början. Sedan 1924 huserar här den lokala hembygdsföreningens museum. Vidare passerade vi Aschanska gården som har en intressant historia. Tre generationer Aschan och verkat på gården. den sista generationen bestod av fem syskon och när den yngsta av syskon, Hedda dog 1984, var hon 101 år! Det fanns inga arvingar efter syskonen, så gården övertogs av en stiftelse. Hemmet står kvar i orört skick och representerar ett borgarhem från förra sekelskiftet. Vi kikade in på gården, men inte själva hemmet.

Här finns som sagt många välbevarade hus med en rik historia och det som också är unikt är att Stora torget i Eksjö har förskonats från 1960-talets varuhusbyggen! De stora varuhusen ligger i utkanten och därmed har innerstaden bevarat sin stadskaraktär. Istället finns de där små personliga butikerna som jag också tycker så mycket om. Nu var det söndag och inga butiker öppna.

Åh, vad de är fina de där emaljskyltarna!  Kanske det var där jag arbetade – i ”Gyllings hatt-& Kostymmakeri!” 🙂

Och så alla vackra dörr – och fönstermålningar!

En oas med blommor i en liten park och vid ån…

Foton gör inte staden rättvisa, utan ska ju helst upplevas på egen hand. Kan tänka mig att här också är mysigt vid juletid.

Avslutar med att visa ett foto ifrån sista kvällen i Karlskrona. Vi hittade en pärla – en mindre restaurang som hade en mysig innergård. Där slog vi oss ned och njöt av kvällen, atmosfären, fina semesterdagar och av att uppleva detta tillsammans. 🙂

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

Vykortsidyll – följ med till Dragsö koloniförening i Blekinge!

Nyligen kom vi hem ifrån några dagar i Karlskrona i Blekinge. En stad som vi besökte för många år sedan då barnen var små. Då bodde vi med vår husvagn på Sturkö camping och den här gången på Clarion hotell som ligger centralt och bra till vid Skeppsbron. Vi tycker ju om att promenera runt och på så sätt bekanta oss med platsen och en av dagarna visade min stegräknare att vi hade gått 1,4 mil! 🙂

Karlskrona är en riktig pärla – en stad rik på historia och så är ju staden belägen vid havet! Självklart har kameran fått följa med under våra promenader och idag vill jag visa er en riktig vykortsidyll – Brändaholm, Dragsö koloniförening!

Många Karlskronabor och turister är evigt tacksamma över ”de där fem männen” som utan bygglov uppförde den första röda stugan med vita knutar. Detta var en protest mot Karlskronas kommun som ville plantera träd på holmen! Det blev en kamp mot kommunen och det hela väckte stort uppseende i Karlskrona. Drygt tre år efter ”svartbygget”, den 28 april 1923, blev Dragsö koloniförenings kontrakt med Karlskrona stad klart och 45 kolonilotter på Brändaholm delades ut till Karlskronabor som ville köpa en kolonilott. Nu hade Brändaholm blivit en möjlighet för stadens arbetare att till en överkomlig penning få möjlighet till avkoppling från ett hårt arbetsliv. Tänk att få ha en egen täppa – en längtan som växer sig stark även i våra dagar! Den där ”överkomliga penningen”, har växt i storlek! Om man vill köpa en stuga – om den ens är möjligt, så är priset runt en miljon!

Ska vi kika runt lite i vykortsidyllen – den lär vara en av Sveriges vackraste!

Från sjösidan ser det ut så här! Så bra att alla stugor är röda med vita knutar – precis så som det ska vara enligt min åsikt! De 37 stugorna är i ungefär samma storlek – ingen större än 32 kvadratmeter. Några har också ”lyckan” att ha en egen brygga och båtplats.

Jamen då gå vi runt lite och kikar in i de mysiga trädgårdarna som är pedantiskt skötta!

Det var många och långa gångar att följa kantade av det ena lilla huset efter det andra! Jag ville ju fotografera allt… men det gäller att lägga band på sig och inte tränga sig på!

Blommor i mängder i trädgårdarna…

Rosor, rosor, i alla de färger och klematis. Älskar!

Är ju svag för stilleben – som många av er vet!

Och så de grusade gångarna som leder fram till husen…

Naturligtvis finns det riktigt små hus också för de små liven! 🙂

Makalös blomning av hortensia! Tror det är en vidjehortensia?

Staketet var översållat med underbara blommor i stora klasar!

Som avslutning i denna idyll – en svanfamilj som låg där tillsammans vid vattenlinjen och putsade sina fjädrar. Ungarna syns knappt!

Ja, det var fina dagar i Karlskrona och det blir kanske några fler foton därifrån. Vi gjorde också en dagstur till Kristianopel – en underbara liten pärla, samt till Kalmar. På vägen hem ville jag stanna till i Eksjö och den lilla staden uppfyllde det som jag älskar! Så fler bilder kommer för den som vill ”följa med på resan!”

Du vet väl om att jag finns på Instagram? Klicka bara på symbolen längst upp till höger! @nillahalsaharmoni

Må så gott och tack för att ni tittar in här!

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

Resan till Berlin var egentligen inte planerad…

Det här blir ett långt inlägg…

Resan till Berlin över nyår var egentligen inte alls planerad, utan maken och jag hade tänkt att vara hemma själva i lugn och ro äta en middag tillsammans. Möjligen hade vi tänkt att åka in till Göteborg för att se GP:s fyrverkeri, tidig kväll. Vi har med två par, under många år träffats för att fira midsommar och nyår tillsammans. Vi har turats om och jag har sett fram emot att antingen ta emot gäster eller själv få vara gäst! Men jag har under de senaste åren upplevt att de här ”bjudningarna” har gjort sitt. I somras då vi hade midsommarfirandet hos oss, så berättade jag om hur både maken och jag upplevde det. Att det inte handlade om att inte träffas mer – mina vänner är viktiga för mig, utan behovet av förnyelse och lyssna till de egna behoven.

Så i november, hörde det ena paret av sig och frågade om vi ville följa med till Berlin över nyår. Min första tanke var att nej det vill vi inte! Men efter en kortare betänketid, så bestämde vi oss ändå för att åka med. Och det beslutet ångrar vi inte. Resan blev lyckad! Hotellet bra, mat och service utmärkt under själva nyårskvällen, vilket vi kanske inte trodde att det skulle bli, med tanke på hur många vi var i ”balsalen” den kvällen.

Nyårsfirandet blev verkligen festligt på många sätt och som sagt det var roligt och mycket skönt att komma och sätta sig till ett vackert dukat bord och bli uppassad hela kvällen. Njuta av en god buffé, dansa, samtala med vänner, träffa nya människor och så finalen – beskåda fyrverkeriet ifrån en stor terass med ett glas bubbel i handen! Så det där med lugn och ro… uteblev, men jag bär med mig nya minnen tillsammans med goda vänner. Det andra paret valde att inte följa med, de ska snart iväg på en fjällresa.

Under förmiddagen på nyårsaftonen var vi på en buss-guidning och då insåg vi hur stor stad Berlin är. Vi hade aldrig fått se och höra så mycket om vi försökt ta oss runt själva. Guidning var dessutom en av de bästa jag upplevt – en mycket kunnig och inspirerande guide som var född i Sverige, men boende i Berlin sedan många år. Vi valde även att åka på busstur på nyårsdagen och den turen var också mycket bra.

Jag fotograferade en del med min mobilkamera, men det blev inte så många bilder, eftersom det inte blev så många stopp. Tiden räckte inte till för det. Och i ärlighetens namn ville jag inte fotografera, utan mer vara i stunden och lyssna på det som vår guide förmedlade. Vidare har jag också i efterhand funderat över vad det är som jag egentligen vill förmedla med vår resa.

Kanske det är tiden med många pågående krig och terroristhandlingar som påverkar mig att se och förstå min omvärld med andra ögon. Berlin var utsatt för en terrorhandling strax före jul och naturligtvis påverkades vi av det inför vår resa, men vi valde att resa ändå. När vi var på vår guidning och bevittnade spår ifrån bland annat andra världskriget, så insåg jag hur mycket hemskheter människor har utfört mot varandra genom hela den mänskliga historien. Naturligtvis har jag varit medveten om det hela mitt vuxna liv, men det blev så uppenbart på något sätt när vår guide tog med oss till ”betydelsefulla platser.” Den här känslan och insikten infann sig även då vi på en tidigare resa besökte Krakow och vidare Auschwitz och Birkenau.

Vi stannade till vid slutändan av det som en gång var berlinmuren. En mur som sedan en tid tillbaka håller på att restaureras ( bli fri från klotter ) och som är kulturminnesmärkt. Många gånger har jag sett berlinmuren på tv, men att förstå vad muren egentligen har inneburit för människor som levde där är svårt att förstå och är det på sätt och vis fortfarande. Jag har inte tvingats leva åtskild ifrån familjemedlemmar och/eller vänner. Jag har inte blivit tvingad att leva inspärrad och förbjuden att lämna ett bestämt område. Och nu stod vi där som turister och bevittnade guidens berättelser om hur och varför muren kom till och om olika flyktförsök. Och om hur det blev när muren skulle rivas. Idag är muren ett stycke kulturhistoria som ska påminna oss om hur det var och blev. Men gör den det?

Förstod omvärlden verkligen det maktspel mellan öst och väst som pågick och hur kunde det accepteras att människor berövades sin frihet?

Vi fick bara tid till att se en del och jag skulle behövt mycket mer tid för att förstå allt det som olika människor har velat förmedla med sina målningar.

Galler på avstånd mot muren för att förhindra nytt klotter!

Checkpoint Charlie var en av de mest kända gränsövergångarna mellan öst – och västberlin mellan 1945 och 1990. Den låg på gränsen mellan Berlins amerikanska och sovjetiska sektor samt stadsdelarna Mitte i östra Berlin och Kreuzberg i västra Berlin. Kontrollpunkten befann sig på Friedrichstraße i Mitte och endast anställda vid de allierades militärorganisationer eller deras ambassader, icke-tyska utlänningar samt medarbetare vid den ständiga representationen för Västtyskland och östtyska funktionärer fick passera den.

Kontrollpunkten var skådeplats för ett antal uppseendeväckande flyktförsökt från Östberlin. Mycket berömd var flyktingen Peter Fechters död. Tillsammans med sin kamrat Helmut Kulbeik försökte han den 17 augusti 1962 att klättra över muren i kontrollpunktens omedelbara närhet. Kulbeiks flyktförsök lyckades men Fechter träffades av skott som avlossades emot honom. Inför ögonen på civila åskådare från väst, amerikanska soldater och östtyska gränsvakter förblödde han på den delen av gränsbefästningarna som kallades för dödsremsan (Todesstreifen).

Kontrollpunkten revs den 22 juni 1990, som en del i processen som ledde till Tysklands återförening, och nu återstår endast ett så kallat murmuseum, Mauermuseum, om denna en gång så viktiga gränsövergång. Idag räknas Checkpoint Charlie till de mest kända sevärdheterna i Berlin. Samtidigt som det är viktigt att funktioner – historiska platser bevaras för eftervärlden, så vänder det sig i min mage att det blir till en skådeplats – en turistattraktion.

Många turister stannade till här och fotograferade och tittade på statisterna. Jag hoppas att de också tänkte att det en gång var verklighet.

Det finns mycket historia att inhämta för den som vill beträffande Olympiastadion som byggdes inför sommar-OS 1936. Det första arena stod klar 1909, men första världskriget kom emellan och det blev inga olympiska spel. Redan innan nazisterna kom till makten hade Berlin tilldelats de olympiska sommarspelen 1936 och en stor satsning på området inleddes då man skapade Olympiastadion på det befintliga området. Istället för att renovera den existerande stadion beslöt Hitler att bygga ett nytt stort stadion som skulle imponera på besökarna.

Hur många platser arenan rymmer idag vet jag inte, men vid invigningen fanns det plats för ca: 100 000 ståplatser.

Det känns angenämt att stadion används till betydligt trevligare sportevenemang än under Hitlers maktdemonstration.

Platsen här är ett minnesmonument över Europas mördade judar under förintelsen. Holocaust-Mahnmal – eller Förintelsemonumentet som det kallas för i folkmun.

Minnesmärket byggdes efter ritningar av arkitekten Peter Eisenman mellan 2003 och 2005 och upptar en yta av 19 000 kvadratmeter i närheten av Brandenburger Tor. Invigningen ägde rum den 10 maj 2005.

Minnesmärket består av 2711 betongpelare med olika höjd. Mellan dessa pelare finns 0,95 meter breda gångar. Till minnesmärket hör ett underjordiskt museum som visar bland annat en lista över alla judar, som man vet blev mördade under förintelsen. Enligt vår guide har arkitekten inte angivit varför det just är 2711 betongpelare. Det finns kopplingar, med de är inte bekräftade.

Om man inte har varit på platsen, så är det kanske svårt att förstå min känsla som uppstod då jag gick in i en pelargång. Jag kände mig instängd och ville komma ut ur ”labyrinten!” Ut i solen och friheten.

Efter fyra timmars guidning var det skönt att komma tillbaka till vårt hotell beläget vid Alexanderplatz och därifrån gå vidare mot Nikolaikyrkan. Den är en av de äldsta byggnaderna i Berlin, uppförd omkring 1230, skades som de flesta andra byggnader under andra världskriget och återuppbyggdes under 1980-talet. Tyvärr var kyrkan inte öppen vid vårt besök, men rymmer numera både museum och konsertlokal.

I området fanns det mysiga restauranger och småbutiker – lite av ”gamla stan” i miniatyr.

Här inne åt vi en mycket god lunch och här lät jag alla förmiddagens intryck få sjunka in.

En mycket solig och skön nyårsafton som synes.

På flera platser fanns det julmarknader kvar…även den plats som blev utsatt för terrorhandling. Vi såg ett hav av blommor….

Det kändes befriande att staden trots eller kanske på grund av det som hade hänt, sjöd av liv och rörelse.

Vårt hotell – en skyskrapa på 37 våningar. Vi bodde på vån 12. I förgrunden den mäktiga Radio – och tv-masten som även är ett utsiktsplats.

Härifrån är det visst en fantastisk utsikt över stora delar av Berlin. Eftertraktat att komma upp hit, så förhandsbokning var det som gällde! Inget för oss alltså!

Dagen går sakta över till sen eftermiddag…då blev det dags att smälta intryck och vila inför nyårskvällen.

På nyårsdagen blev det som sagt en ny tur och vi åkte ut ifrån Berlin mot Potsdam. Vi åkte den gamla vägen, vilket jag rekommenderar för att uppleva allt på den vackra och märkliga på vägen. Den så kallade jaktstigen. Potsdam är ju dels en lite stad och ett enormt rekreationsområde med alla gamla jaktslott och dess bevarade parker.

En av de mest berömda slotten är; Sassouci Palace. Fredrik den Stores sommarresident.

Slottsbyggnad var under restaurering med en del avspärrningar som följd. Men det vi såg – otroligt pampigt!

Svårt att visa när de råder kal och kall vinter, men längs hela muren klänger sommartid prunkande vinrankor!

Bild lånad från internet.

Men återigen det som berörde mig mest var berättelserna som vi fick höra på vägen till Potsdam och om husen inne i själva staden. Staden ligger i regionen Berlin/Bradenburg och angränsar i nordost direkt till Berlin.

Alexandrowka är ett område bestående av hus i rysk stil i norra Potsdam och som blev hem för ryska soldater och har en lång historia tillbaka i tiden.

Som alla kan se har jag lånat bilden ifrån Internet och visar rysk stil och sommaridyll. Men det som jag ville visa er och som jag inte har funnit några foton på är både de total- renoverade husen och de sönderskjutna och övergivna husen. Ytterligare ett perspektiv på motsatsförhållanden.

Potsdam tillföll DDR vid kriget slut, men när Tyskland skulle enas och bli ett land, blev bland annat Potsdam ett ”ingenmansland”! Staten ägde tidigare allt – husen hyrdes, få ägde sina hus. Ryssar och andra som under kriget verkat här fick lämna allt och tog med sig allt! Husen tömdes helt sonika på allt som gick att ta med sig.

Husen tillhörde inte längre staten, utan de flesta tillhörde den judiska befolkningen som hade fått fly eller gripits. Ett sökande inleddes sedermera av stora mått för att hitta husens ägare eller som i de flesta fall dess ättlingar spridda över hela världen.

Det här är ett axplock av mina upplevelser och som jag har nämnt så är det inte resmålet i sig som är det viktigaste utan om upplevelserna, intrycken – hur de påverkade mig och vikten av att inte glömma bort det – det som hände för inte alls så längesedan!

Resan till Berlin var inte alls planerad – jag och även maken var som sagt inställda på att inte göra något särskilt utöver att vi två skulle vara tillsammans och fira in det nya året. Men min nyfikenhet väcktes och något inom mig sa att åka. Och vet ni – det bästa med att resa är att ha ett hem att återvända till!

Det blev ett långt inlägg…

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

Jag drömmer mig tillbaka till Gardasjön!

Min vecka har inte börjat så bra. Mitt under min morgonträning igår, gav ryggen vika! De där skoven kommer ibland utan större förvarning. Tränar gör jag ju för att ”mota Olle i grind”, men det är inte alltid som det hjälper. Nu är det bara vila och behandling av min duktiga massageterapeut som hjälper!

Under tiden så försöker jag ägna mig åt något roligt och äntligen har jag sorterat och redigerat de sista bilderna ifrån vår cykelresa till Torbole del Garda! Det är det bästa med alla foton – jag får drömma mig tillbaka och uppleva resan igen.

thumb_20160921_140708_1024

Alla dessa underbara byar som jag aldrig kan få nog av. I Canale di Tenno var det mesta orört. Här fanns inga turistbutiker, utan de gamla husen och de smala gatorna och de trånga gränderna har fått vara ifred. Det är endast ”tidens gång” som här lämnat sina spår.

thumb_20160921_141309_1024

Tänk att en lykta kan vara ett så vackert blickfång!

thumb_20160921_141121_1024

thumb_20160921_140552_1024

Älskar lyktorna som hängde här och var och små emaljskyltar som talade om att ”här finns en liten bykrog!” 🙂

thumb_20160921_135811_1024

Döm om min förvåning med tomtar som tittade fram här och var! Det var inget som jag förväntade mig att se i en liten italiensk bergsby i Italien. Men här vill byborna att alla ska trivas och finna en plats att bo. 🙂

En annan vy var när maken och jag på vår ”ledig dag”, åter cyklade till den lilla orten Arco. Vägen dit utefter floden Sarca är mycket vacker.

thumb_dsc_0051_1024

thumb_20160920_100201_1024

För att komma till Arco cyklade vi över den här bron och i bakgrunden, högt uppe på en klippa låg den medeltida borgen.

thumb_dsc_0005_1024

Inne i byn bland de trånga gränderna kunde man här och var se borgen där på sin klippa, vakande över sin by. 🙂

thumb_20160922_111313_1024

thumb_dsc_0038_1024

Och som sagt alla dessa små gränderna som jag vill kika in i…

thumb_dsc_0062_1024

Men visst finns det mycket annat att fästa blicken vid, som en överdådig balkong.

Vyerna vid Gardasjön är något som jag också bär med mig. Här finns något för alla oavsett om det gäller att cykla, utöva vattensport eller att ta en båttur, för se allt det vackra ifrån sjösidan. Vyerna med de mäktiga och vackra bergen är oslagbara.

Vi åkte med båten ifrån Malcesine, en populär turistort som har allt man kan önska sig av italiensk charm.

thumb_dsc_0147_1024

thumb_dsc_0138_1024

thumb_dsc_0127_1024

Inte minst nere vid hamnen. Vi åkte vidare mot Limone som också är en känd ort.

thumb_dsc_0178_1024

Vi gick inte iland här, utan fortsatte mot Torbole de Garda och njöt av allt vackert som vi passerade…

thumb_dsc_0182_1024

Gardasjön är ett paradis för alla som gillar vattensporter…

thumb_dsc_0103_1024

thumb_dsc_0233_1024

thumb_dsc_0203_1024

thumb_dsc_0200_1024

Ser onekligen härligt ut med alla Kitesurfare! 🙂

thumb_dsc_0246_1024

Tillbaka i den mysiga hamnen, vid Torbole där vi bodde under vår vistelse.

Ja, Italien är ett mycket vackert land att turista i. Jag tycker också att de flesta italienare är mycket gästvänliga och en stor eloge till alla bilister som visade stor hänsyn till alla cyklister. I de allra flesta fall, blev vi framsläppta trots en lång karavan av cyklar. Kanske just därför! 🙂

Det är roligt att resa och byta miljö. Ibland längre bort, ibland ganska nära. Jag tycker mycket om kontrasterna! Det som också är intressant med att göra en gruppresa är alla människorna. Vi människor är både olika och lika, vilket leder till oliktänkande, men också det omvända. En del människor kan man komma nära, andra håller mer distans. Och det är precis så som det får vara. Ibland händer det att nya vänskapsband bildas och det är ju så klart väldigt givande.

Jag avslutar med en vy över bergen i skymningen….

thumb_20160923_174821_1024

Tack för alla fina kommentarer som jag får. Det är mycket givande att läsa att ni tycker om mina inlägg om bland annat olika resmål, oavsett om det är nära eller lite längre bort. Det är just det jag önskar att inspirera och ge tips på olika resmål och utflykter. Ibland blir det ett resmål lite längre bort, ibland är det en cykeltur som startar här hemma….

Kram, Gunilla

 

Resan gick till Torbole sul Garda!

Efter en underbar semestervecka i Italien är vi nu åter hemma. Det här var vår femte resa till Italien och förmodligen inte den sista! Den här gången blev det en cykelresa och utmaningarna och upplevelserna är svårslagna! På fem dagar har vi cyklat ungefär 20 mil förbi byar, små städer, genom oliv – och vinlundar och avslutningsvis en bit utmed Gardasjöns ena sida. Med elcykel blir det bra mycket lättare att ta sig upp för de branta sluttningarna, men nog behövdes det ändå god benstyrka och teknik! Och om det var en utmaning att ta sig uppför en serpentinväg, så var det minst sagt läskigt att rulla utför på andra sidan sluttningen!

Varje morgon efter frukost vid niotiden samlades vi för att bege oss iväg i samlad trupp. Vi var över femtio personer i gruppen, vilket var i mesta laget! De första dagarna cyklade vi därför i två grupper med två guider i varje grupp. Men sedan blev det en grupp, då alla inte cyklade varje dag, samt att deltagarnas teknik förbättrades. De här guiderna kunde sin sak och var behjälpliga på olika sätt. För nog inträffade det olika ”tillbud” – men dessbättre inget allvarligt!

Ja, upplevelserna har för vår del varit fantastiska och både maken och jag kan tänka oss att göra fler cykelresor. Det är en mycket speciell känsla att ”glida fram” genom ett landskap och vara så nära naturen. Och har man som vi cyklat på en elcykel av högsta kvalitet så duger inget annat! 🙂

Att både cykla och fotografera går inte så bra och lättast har ju varit att använda mobilkameran och vid några tillfällen den vanliga kameran.

Det blir några foton idag…har bara börjat att sortera och redigera!

thumb_dsc_0240_1024

En vy över Garda Torbole där vi bodde hela veckan.

14350780_1774853829451198_2044536022_n

Ett stopp vid den första cykeldagen och jag tror inte det är sant så vackert det är! Är jag i paradiset!?

thumb_dsc_0127_1024

En underbar by utmed Gardasjön som heter Malcesine. Här var vi sista dagen och efter en god lunch blev det en båttur tillbaka till Torbole sul Garda.

thumb_dsc_0131_1024

I samma by…här gillar man dekoration och färg! 🙂

14280649_546459698887568_3382075867000733696_n

Ett litet collage över hamnstaden Riva, serpentinvägar, Gardasjön i skymningen och en av alla bergsbyar som vi passerade.

thumb_dsc_0045_1024

En av de vackraste byarna…Arco. Här var vi första dagen och hit återvände maken och jag på vår ”lediga dag!” Mycket pittoreskt!

En liten försmak…

Kram, Gunilla

Bergen och Låtefossen

Igår hade vi övervägande vackert väder och det inbjöd till en lång och härlig cykeltur förbi sjöar, ängar, skog och bebyggelse. Idag råder det höststämning med kraftiga vindar och rejäla regnskurar. Det får bli en innedag och jag passar på att visa er den tredje och sista etappen på vår resa till Norge.

I hamn i Bergen…

thumb_DSC_0216_1024

Här står vår buss vid ”Strandkajen” för att vi ska få en första vy över ”Bryggen” och de underbara magasinen. Regnet hängde i luften, men vi klarade oss precis. När vi klev på bussen igen kom det en rejäl skur! Vi blev guidade av en norsk lokalguide som hade mycket att berätta om staden och av gammal träbebyggelse finns inte så mycket kvar. Men några kvarter, samt Bryggen är tack och lov bevarade! Som i många andra gamla städer har Bergen härjats av bränder och rivningsiver!

Med norska mått är Bergen en stor stad, (nummer två i ordningen) men den har ändå härlig småstadscharm. Staden grundades för mer än 900 år sedan och har därmed rötter från vikingatiden. Staden var under flera hundra år en av de viktigaste handelsplatserna i Hansan och en knutpunkt mellan Norge och övriga Europa. Hansahamnen Bryggen är det tydligaste minnet från den här tiden. Bergen är känd för de sju bergen som omger staden, Hansahamnen Bryggen, fiskmarknaden och Bergen International Festival, en av Norges största kulturevenemang. (Wikipedia.)

Bergen en livlig stad med mängder av museer, konstgallerier, kulturevenemang och restauranger, men med vår korta vistelsetid hann vi inte med något sådant. Utan det fick bli att lyssna till guidens intressanta historia och våra egna iakttagelser ifrån bussen och till fots.

thumb_DSC_0212_1024

thumb_DSC_0222_1024

Här har vi efter en rundtur med bussen, stannat till för att guideas runt inne bland magasinen.

thumb_DSC_0234_1024

Lite tomt på uteserveringen, det kom ju skurar, men vi klarade oss! 🙂 Enligt uppgift ifrån Wikipedia så faller ungefär 2 250 mm regn om året i Bergen. Regnigaste månaden är september. Det är ett milt klimat på vintern, då de kommer varma vindar ifrån golfströmmen ute i Atlanten. Så snö är ovanligt…men inte regn! Men som sagt vi klarade oss undan regn och solen tittade fram då och då! 🙂 Googlade för skoj skull hur mycket regn det faller i Göteborg per år och det var ”bara” 776 mm. 🙂

Trångt inne bland de gamla husen och svårt att fotografera…

thumb_DSC_0225_1024

Så vi gick tillbaka senare på kvällen efter middagen och gjorde vår egen rundvandring. Det lyste då så mysigt i butikernas skyltfönster och många hade öppet, långt in på kvällen.

thumb_DSC_0258_1024

thumb_DSC_0257_1024

thumb_DSC_0275_1024

Inne bland husen och de gamla magasinen.

thumb_DSC_0230_1024

thumb_DSC_0240_1024

Skiffertak…mönster som fiskfjäll! 🙂

thumb_DSC_0267_1024

Vi besökte också fiskmarknaden både på in – och utsidan. Så mycket delikatesser!

thumb_DSC_0286_1024

thumb_DSC_0263_1024

Lite fler foton ifrån mysiga kvarter…

thumb_DSC_0239_1024

thumb_DSC_0242_1024

thumb_DSC_0255_1024

Det finns gott om branta backar i Bergen och det är ju inte konstigt med tanke på att staden omges av ett antal höga bergstoppar.

thumb_DSC_0260_1024

Återigen Bryggen som är med på världsarvslistan och en skymt att de höga bergen.

Så var det dags att lämna vackra Bergen för den här gången och fortsätta vår bussresa mot Vrådal i Telemark. Vi fick uppleva fantastiska vyer längs Hardangerfjorden och vid Bruravik åkte vi över nya bron som har ett längre brospann än Golden Gate bron. Mäktigt!

Vackra vyer…

thumb_DSC_0294_1024

thumb_DSC_0304_1024

20160726_161634

Så var vi framme vid den mäktiga Låtefossen…

thumb_DSC_0339_1024

thumb_DSC_0330_1024

thumb_DSC_0342_1024

Här ville vi förstås stanna och fotografera både högt och lågt! Vattnet yrde över våra huvuden och ljudet ifrån forsen var mäktigt!

Vårt sista stopp var vid Vrådal där vi också sov för natten. Ett fint högfjällshotell.

Dagen efter åkte vi så sista etappen mot Sandefjord och med vidare färd med färja över till Strömstad och visst var det vackert att återse den bohuslänska skärgården.

Sex underbara dagar blev det i Norge och det är snart redan två veckor sedan som vi kom hem. Nu är jag inne på den femte och sista semesterveckan och jag kan glatt konstatera att vi har haft angenäma upplevelser både i Norge, här hemma och runtomkring!

Må gott!

Kram, Gunilla

 

 

 

 

Underbara vyer längs med Hurtigruten!

Idag tittade maken och jag på alla våra foton på Tv-skärmen ifrån vår senaste resa ifrån Norge. Vilket bra sätt att uppleva sin resa flera gånger om! Bilderna blir så tilltalande på en stor skärm.

Vyerna vi sett är många och ett fåtal av dem får ni se här på bloggen. Idag bjuder jag på foton ifrån själva Hurtigruten, för att ni ska få en bild av hur vackert och skiftande det är!

Som jag skrev i mitt förra inlägg, så hade vi tur med vädret. Mest sol första dagen, mulet den andra, men mest uppehåll.

Vi startar båtresan ifrån Trondheim. Här nedan Munkholmen utanför Trondheim.

thumb_DSC_0106_1024

thumb_DSC_0172_1024

Bitvis var det mycket smala passager bland alla underbara öar, holmar och skär. Vattnet var kristallklart!

thumb_DSC_0173_1024

thumb_DSC_0170_1024

Vi passerar väldigt nära…

thumb_DSC_0165_1024

Ser ni…spegelblankt vatten!? Väldigt rofyllt.

thumb_DSC_0164_1024

Vi passerade ett flertal små och stora fyrar och i dessa trånga passager förstår man att de är nödvändiga.

thumb_DSC_0144_1024

En fyr…ett miniatyrhus och bedårande vackert!

thumb_DSC_0143_1024

thumb_DSC_0145_1024

Ett motiv som är som en tavla…eller hur!?

thumb_DSC_0140_1024

Och så all de vackra bergen i bakgrunden…

thumb_DSC_0121_1024

thumb_DSC_0167_1024

thumb_DSC_0182_1024

Ett landskap som ofta ändrade karaktär…från kargt till grönt och frodigt.

thumb_DSC_0176_1024

Vi mötte ”Kung Harald” som vi åkte med i fjol….

thumb_DSC_0126_1024

thumb_DSC_0128_1024

Inte lika stor som ”Midnatsol” som är det vackra namnet på färjan som vi åkte med den här gången. En vågbrytare i fartygets för. En stor propeller!

thumb_DSC_0188_1024

Ute vid Sognefjorden som har ett djup på 1300 meter och omges av berg som mäter 1700 meter! Nu är vi på väg in mot Bergen…

thumb_DSC_0190_1024

thumb_DSC_0191_1024

Puh, vi kom under! 🙂

thumb_DSC_0198_1024

Och snart har hela fartyget passerat under bron.

thumb_DSC_0210_1024

thumb_DSC_0204_1024

Snart, snart är vi inne vid terminalen och vi blir guidade runt i vackra Bergen.

Välkomna tillbaka, så ska jag ”visa er runt” i Bergen! En stad som det regnar väldigt mycket i…men i det stora hela klarade vi oss bra ifrån regnandet.

Kram, Gunilla

 

 

 

Första delen av vår tur till Trondheim och Bergen i Norge.

Det är en regnig dag idag – en perfekt dag för att sitta inne och sortera och redigera foton. Vår återresa till Norge blev så bra som jag hade hoppats på. Återigen fick vi uppleva en oförglömlig vistelse i vårt vackra grannland. Det finns mycket att berätta och jag har fotat en hel del. Förutom alla vackra vyer, så tänker jag också på alla trevliga medresenärer. Så många glada skratt och goda samtal!

Vi börjar i Trondheim…

Vilka vyer och scenografier! Norge är otroligt vackert och det är lätt att förstå att en tur med Hurtigruten kallas för världens vackraste sjöresa! Landskapet som passeras ändrar karaktär och det är de mest fantastiska vyer som framträder. Det är högland med bergsmassiv, snötoppar, byar, enstaka hus, fjordar och vattenfall. Därtill alla öar, holmar och skär. Det är sannerligen svårt att beskriva det fantastiska skiftande landskapet! Att resa med Hurtigruten är något som jag varmt rekommenderar och dela gärna upp resan i etapper som vi har gjort. Annars tror jag att det blir övermäktigt och dyrt! Hela sträckan med Hurtigruten tar elva dagar. Från Bergen upp till Kirkenes vid ryska gränsen. En sträcka på 400 mil.

I fjol gjorde vi en kortare tur med Hurtigruten ifrån Ålesund till Geiranger. Båtturen på Geirangerfjorden gjorde att vi ville se mer av den norska kusten med dess fantastiska landskap. I år åkte vi med Hurtigruten ifrån Trondheim till Bergen. En tur som startade tidig förmiddag och framme i Bergen nästkommande eftermiddag. Men själva resan startade liksom i fjol med buss ifrån Göteborg via Oslo, Lillehammer och Öyer där vi sov över första natten för vidare färd genom Gudbrandsdalen mot Trondheim.

Vi hade en underbar sjöresa med sol första dagen, mer mulet andra dagen, men ändå mest uppehåll. Många timmar spenderades därmed på däck! Vi reste med MS Midnatsol som hon heter och stavas på norska. Namnet är tillägnat den norska sommaren. Vackert! Midnatsol är hela 1400 meter lång, 201 meter hög och har en segelfri höjd på 55 meter och har nio däck. Vi fick en fin hytt på däck sex och vi slapp undan störande ljud ifrån maskinrum eller annat och jag sov som en stock, trots att jag inte är så förtjust i att sova ombord på en större båt. Båten hade nio däck och där på det översta däcket befann jag mig mest och fotograferade hela tiden och när jag inte var där satt jag på insidan i ”panoramasalongen” som bestod av två våningar ovanför bogen på båten. Kan ni tänka er utsikten genom de enorma fönstren!?

Men innan vi steg ombord på båten blev vi guidade runt i Trondheim som var precis så vackert som jag hade föreställt mig. Staden grundades av vikingakungen Olav Tryggvason och firade 1997 sitt tusenårsjubileum. Trondheim hette i begynnelsen Nidaros, efter den mäktiga domkyrkan i staden.

Nidarosdomen började byggas 1070 över Olav den heliges grav och blev färdigbyggd under 1320. Nidarosdomen är en medeltida katedral och är efter Uppsala domkyrka Skandinaviens största kyrka och var en gång säte för ett ärkebiskopsdöme som sträckte sig över hela dagens Norge, Jämtland och Härjedalen i dagens Sverige, Island, Grönland, Isle of Man, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Färöarna och Hebriderna. Trondheim och Nidarosdomen är idag sätet för Nidaros stift. Domen är ett uttryck för Norgesväldet. Den har varit, och är än i dag, ett mål för många pilgrimsvandringar. Källa: Wikipedia.

Det var förbjudet att fotografera inne i katedralen, men inte dess utsida!

thumb_DSC_0043_1024

Så stor och mäktig och svår att fotografera i sin helhet på nära håll, men ifrån en utsiktsplats gick det bättre. Men härifrån kan man bara ana dess storlek, men inte det fantastiska byggnadsverk i sig som Nidarosdomen är! Hur är det möjligt!?

Huvudentrén…på väg in…mäktigt!

thumb_DSC_0015_1024

Några närbilder från sidan…

thumb_DSC_0033_1024

thumb_DSC_0036_1024

thumb_DSC_0037_1024

thumb_DSC_0035_1024

Kyrkan har byggts och byggts om under långa perioder ända fram till nutid. Den är i huvudsak uppförd i engelsk gotik. De äldsta delarna av kyrkan är uppemot 850 år gamla. År 1743 tillverkade den jämtske skulptören Jonas Granberg högaltaret, vilket gjordes i barockstil.

Kyrkan har vid flera tillfällen härjats av brand, senast 1719 efter ett åsknedslag. Därefter låg huvudskeppet länge mer eller mindre i ruiner. År 1869 påbörjades under ledning av arkitekten Heinrich Ernst Schirmer en stor restaurering av katedralen, som bland annat syftade till att återskapa den rikt dekorerade västfasaden. Arbetet blev i princip färdigt 1965, men inte förrän 2001 avslutades restaureringen formellt. Källa: Wikipedia.

Fler vyer över staden…

thumb_DSC_0050_1024

Ser ni den ”lilla sockerbiten”? Det är Kristianstens fästning och därifrån var det också en vidunderlig utsikt.

thumb_DSC_0071_1024

En kanon som inte var så liten…

thumb_DSC_0074_1024

thumb_DSC_0064_1024

thumb_DSC_0053_1024

thumb_DSC_0067_1024

thumb_DSC_0068_1024

Universitetet i Trondheim.

I närheten av vårt hotell fanns kvarter med gamla trähus bevarade…

thumb_DSC_0040_1024

Ner mot hamnen fanns…

thumb_DSC_0079_1024

thumb_DSC_0078_1024

flera kaféer, butiker och roliga skyltar. 🙂

Men det som jag längtade efter att få se med egna ögon var platsen vid Old Town Bridge…

thumb_DSC_0098_1024

Och det som jag ville se var så klart de gamla välkända magasinen…

thumb_DSC_0083_1024

Äntligen fick vi stå på bron och blicka ut över vattnet och magasinen.

thumb_DSC_0086_1024

thumb_DSC_0084_1024

thumb_DSC_0094_1024

thumb_DSC_0090_1024

thumb_DSC_0095_1024

Här ville vi stå länge, länge och bara njuta och beundra!

thumb_20160723_173455 (1)_1024

En mycket glad och nöjd bloggerska! 🙂

Dags att stiga på båten mot Bergen. Du följer väl med!?

Vill du läsa om vår första resa till Norge så börjar del ett här!

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

 

Att välja semestermål med omtanke!

Italien är för oss ett favoritland att semestra i och det har blivit några turer dit under åren. Vår första resa gick till Venedig och det är hela 39 år sedan! Därefter har vi varit i Toscana, Cinque Terre – de fem bergsbyarna, Apulien och Kalabrien. I september bär det av mot Gardasjön och där ska vi upptäcka omgivningarna ifrån cykelsadeln! Vi åker alltid i september eller i oktober, då den värsta turistströmmen är över och det råder oftast behaglig sensommarvärme. Det är lätt att bli förälskad i Italien! Här finns mycket av det som vi båda tycker om…

I Cinque Terre vandrade vi mellan några av byarna och åkte också tåg och båt för att nå dem. Jag blev helt förälskad i de färgglada husen och jag skulle gärna vilja åka tillbaka för att utforska området mer. Fantastiska vyer och något som bara måste upplevas!

Byarna heter; Monterosso al Mare, Varnazza, Corniglia, Manarola och Riomaggiore.

thumb_P1020570_1024

thumb_P1020621_1024

Vandra uppåt, på branta, slingriga stigar och blicka ut över den ena byn efter den andra och över Joniska havet.

thumb_P1020634_1024

Längst ner skymtar järnvägen. Ser ni tunneln in i berget? Det är brant och det fanns inte skyddsräcken överallt. Men med tanke på hur höjdrädd jag är så klarade jag av det bra!

thumb_P1020633_1024

thumb_P1020631_1024

Och så stanna till bland vinodlingar och olivlundar.

Apulien – det var här som vi såg de berömda ”Trullihusen”. En syn som jag aldrig kommer att glömma. Jag ville inte åka därifrån…

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 128_1024

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 096_1024

Vi stod på en platå och hade hela den lilla staden framför oss…Alberobello! Fantastiskt!

Matera – grottstaden är också ett måste när man är i Apulien. Staden har blivit en alltmer turistattraktion då en del grottor varsamt byggs om till hotell och spaanläggningar. Såg ett program på tv för en tid sedan och tyckte det var en bra idé. Det som tilltalade mig var att de gör små förändringar för att inte ta bort den genuina känslan. Sassi di Matera – den gamla delen är dessutom med på världsarvslistan. thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 249_1024

Tänk att det har bott och levt människor här i grottorna…med tiden har grottorna växt på höjden och fått mer formen av små hus.

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 240_1024

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 235_1024

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 228_1024

I ”Barockstaden” Lecce fick vi njuta av fantastiska bevarade hus, kyrkor och andra byggnadsverk.

thumb_DSC_0461_1024

Man förstår varför Lecce kallas för Barockstaden…husen är svulstiga och rikt utsmyckade.

thumb_DSC_0456_1024

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 399_1024

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 474_1024

Basilica Di santa Croce….överdådigt!

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 387_1024

En annan byggnad i Lecce. Lika vackert överallt i den gamla delen.

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 593_1024

På kvällen i annat ljus…

Som vanligt är det svårt att återge verkligheten med foton. Lecce måste upplevas på plats!

Var vi än har varit i Italien, så är det de små städerna och bergsbyarna som fascinerar mig. Jag tycks aldrig tröttna på att gå bland dessa underbara hus och gränder. Tegelpannorna är som ett konstverk. Gammalt och nytt om vartannat…tiden står stilla. 

Följande foton är från Kalabrien…

DSC_0072

DSC_0147

DSC_0186

DSC_0146

När man åker mellan byarna eller blickar ut ifrån en öppen plats, så är det kanske andra vyer som gör att jag blir hänförd.

kullar två

Havet, kullarna, barrträden, byarna och kyrkorna…

Det vackraste platsen i Kalabrien enligt vårt tycke är Tropea. Här fann vi en fantastisk badstrand…eller vad säger ni? Och vattnet…

thumb_DSC_0297_1024

thumb_DSC_0313_1024

Den goda maten finns alltid nära i Italien och här smakar pizza som den ska med färska råvaror och en tunn sprödbakad botten…

thumb_P1020708_1024

thumb_P1020707_1024

Den här pizzan med pesto på…. försvinnande god!

thumb_Apulien, Italien 16 september 2014 141_1024

thumb_DSC_0007_1024

Har nog aldrig smakat en sådan god buffelost! 🙂 Vattnas det i munnen nu? Det gör det i alla fall hos mig! 🙂

Jag är inte lika förtjust att flanera i storstäder…men så här uppe ifrån en höjd är det synd att klaga på utsikten! Vi landade i Neapel och jag tror att fotot nedan är där ifrån.

thumb_DSC_0005_1024

När jag påbörjade skrivandet för det här inlägget, så var min tanke att skriva om hur viktigt det är för mig med kontraster. Hur mycket jag än tycker om att resa till Italien, så finner jag en annan tillfredsställelse att semestra i en helt annan miljö. Förra året gjorde vi en tur till Norge och huvudmålet var då Ålesund DSC_0059

Och vidare en tur med Hurtigruten till Geiranger.

DSC_0165

”De sju systrarna”…magiskt vackert!

DSC_0212

DSC_0188

I år ska vi till Trondheim och därifrån med Hurtigruten till Bergen. En resa som vi ser fram emot. 

Ja, det är viktigt att välja sina resmål med omsorg. Att välja en plats, en miljö som tillfredsställer de egna behoven. Vad är det man vill uppleva? Vilka är behoven? Storslagna miljöer finns nära och långt borta. Det är kontrasterna som lockar mig i såväl resmål som i livet självt.

Det blev ett långt inlägg som handlade mer om kärleken till Italien, än om kontraster! Vi har varit i Frankrike, Grekland och forna Jugoslavien också, men det som vi finner i Italien finns inte där! Svårt att förklara…

Och nu har vi sent omsider upptäckt Norge! Och vårt kära grannland är kanske inte känt för att vara solsäkert och för sin matkultur. Men naturupplevelserna i Norge är svårslaget! Och nu känner jag kontrasterna inom mig…Vidderna, fjordarna, fjällvärlden, djurriket och de små kustnära städerna och byarna som ger en annan känsla än vad de gör i Italien. Jamen nu fick jag ändå med det som jag älskar med resandet – kontrasterna men också likheterna!

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

Bland gator, torg och korsvirkeshus i Lund!

Del två av vårt besök i Lund.

I strålande solsken promenerade vi runt bland gator, torg, historiska byggnader och så mycket mer! Lunds Domkyrka var väl värt ett besök och som vanligt tände vi ljus för våra nära och kära som inte längre finns bland oss. Domkyrkan är byggd i romansk stil på medeltiden, högaltaret lär ha invigts år 1145. Här finns det fantastiska astronomiska uret från 1400-talet och i kryptan finns jätten Finn. Honom höll vi på att missa, bland alla vackra pelare i kryptan.

thumb_DSC_0050_1024

Ser ni Finn…längst in?

”Enligt sagan ska jätten Finn ha byggt Lunds domkyrka och samtidigt gjort en vadslagning med en präst. Ifall munken inte fick reda på Finns namn innan kyrkan var färdig skulle han ge jätten sina ögon. Just när sista stenen skulle läggas på plats kom munken springande och ropade jättens namn. Munken hade nämligen hört en jättekvinna sjunga för sina barn i deras boning i Romeleklint, och i sången nämnde hon både munkögon och pappa Finn. Jätten blev mycket arg över nederlaget. Han gick ner till kryptan, tog tag om en pelare och tänkte riva kyrkan. Men just i den stunden blev han förvandlad till sten och krympte dessutom något. Det är enligt sagan denna figur man idag kan se omfamna en pelare i kryptan i Lunds domkyrka. Pelaren kom till då domkyrkan byggdes, i början av 1100-talet.” (Wikipedia.)

thumb_DSC_0047_1024

Inne i kyrkan – en av alla vackra utsmyckningar.

thumb_DSC_0055_1024

De pampiga tornen…

thumb_DSC_0045_1024

Vacker arkitekttur med patina. Byggnadskonst på högsta nivå!

thumb_DSC_0085_1024

Nytt möter gammalt! I direkt anslutning till Domkyrkan ligger Domkyrkoforum, en byggnad med modernt formspråk. Ser ni spegling av Domkyrkan i dess fönster?

Hökeriet – där skulle vi gärna ha velat komma in. Det är Lunds äldsta speceributik och ligger i ett korsvirkeshus från cirka 1815. Här kan man då det är öppet handla mat och hantverk. Denna gång fick vi nöja oss med att kika in i fönstren.

thumb_DSC_0062_1024

Synd att det var stängt!

thumb_DSC_0059_1024

Många vackra korsvirkeshus och andra hus promenerade vi förbi.

thumb_DSC_0057_1024

thumb_DSC_0058_1024

thumb_DSC_0036_1024

thumb_DSC_0061_1024

Gata upp och gata ned, man blir lite trött i fötterna och behöver en paus. Så vi drog oss mot Saluhallen för att besöka både in – och utsidan där vi hade sett trevliga serveringar.

thumb_DSC_0088_1024

Saluhallen som är en mötesplats sedan 1909. Här finns några av de bästa specialbutiker för mat, dryck och delikatesser. Lika länge har nog inte systembolaget funnits i lokalerna…passande nog låg monopolet ett trappa upp! 😉 Personerna på bilden är i färd med att inhandla havets delikatesser…

thumb_DSC_0090_1024

Och självklart kommer havets delikatesser ifrån Göteborg! 😉

thumb_DSC_0086_1024

En av flera mysiga ställen inne i saluhallen…men vi drog oss till utsidan och där blev det lunch och ett glas rosé i solskenet! 🙂

På torget var det fullt av folk som ville inhandla färska grönsaker, frukt och blommor och annat smått och gott!

thumb_DSC_0091_1024

thumb_DSC_0038_1024

Fina matbutiker i all ära, men nog är det trevligt att mötas och handla på ett torg. Nu blev det inget inhandlat för vår del, det räckte så bra med att bara vara turist!

Vi bodde på Clarion Collection Hotel Planetstaden. Ett modernt och bekvämt hotell med promenadavstånd till Lunds centrum. Fri parkering finns direkt utanför hotellet, dygnet om. Frukost, eftermiddagsfika och kvällsmat ingick i priset! 🙂 Och jag måste säga att maten var mycket vällagad. Jag hade tur att det bjöds både på lamm och Bjärekyckling med goda tillbehör. Toppen för mig som inte äter nöt – och griskött! För första gången smakade jag också ramslökssoppa, samt  svartrotssoppa. Frukostbuffén var också mycket god.

Clarion-Collection-Hotel-Planetstaden-photos-Exterior-Hotel-information

Vid de stora fönstren, satt vi och njöt av frukosten, samt av utsikten…som var det fina huset med de stora fruktträden.

thumb_DSC_0007_1024

Ja, Lund är en pärla – ett nytt smultronställe i Skåne!

Undrar om Frans vinner som är en Skånepog!? 🙂

Trevlig melodifestivalkväll!

Kram, Gunilla