Boktips, att äta hjärnsmart, att duka för öga och gom!

Under sommaren och hösten har jag läst ett antal böcker – böcker som har fångat mitt intresse på olika sätt! Det började med boken om ”Bliss – de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, som jag publicerade ett inlägg om i början av juli. Därefter har jag läst Maria Borelius första bok i det ämnet: ”Hälsorevolutionen – Vägen till en antiinflammatorisk livsstil”. I ”fel nummerordning” kan tyckas, men böckerna behandlar samma ämne, med den skillnaden att författaren, gör några fler och nya”djupdykningar” i bok nummer två, i det hon ”brinner för!” Mycket intressanta och inspirerande böcker!

Den tredje boken som jag nu har läst och inspirerats av heter ”Ät hjärnsmart”, författare: Kristina Andersson, näringsfysiolog utbildat på Karolinska Institutet. Med sin bok vill Kristina Andersson ge oss en förståelse för hur kosten påverkar hjärnan och våra matval. Vi får lära oss om vilka råvaror som förbättrar minnet och inlärningen, och hur vi skapar goda förutsättningar för bättre psykisk hälsa och ett långt liv. Boken ligger lite i linje med det utmärkta tv-programmet ”Din hjärna”, där överläkaren i psykiatri, Anders Hansen lotsade oss in i ”hjärnas värld!” Det här med hur vår ”gamla hjärna” fungerar i förhållande till vår ”nya hjärna.” Hur svårt det kan vara att ändra sina invanda sämre tankemönster till mer positiva och livsfrämjande på olika plan.

Kristina Andersson skriver på ett mycket lättförståeligt sätt och har djupdykt i forskningen kring hur maten påverkar hjärnan och inte minst hur vårt tänkande påverkar våra matval. Senast idag då jag satte på mitt förmiddagskaffe, så kom suget efter en god bulle för min inre syn! Jag log lite för mig själv… tänkte på allt som jag nu lärt mig om invanda tankebanor och funderade på om jag skulle låta bullen (hjärnan) eller om jag själv skulle vinna över den där frestelsen. Bullen vann! 😉 En industribakad slät bulle är inte det bästa för kroppen eller knoppen. (Vitt mjöl, vitt socker, tillsatser.) Så med bättre planering och med något annan godare och nyttigare ”sötsak” till kaffet, så hade det varit lättare att stå emot frestelsen. För det handlar mycket om att förstå hur hjärnan fungerar, att ha bra råvaror hemma – även bra råvaror för en ”godbit” till kaffet!

Jag är övertygad om att vi kan påverka vår hälsa i en positiv riktning med hjälp av rätt kost! Men precis som Kristina Andersson skriver i sin inledning, så är bra kosthållning en pusselbit. Vi kan ändå drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom, även om vi äter ”hjärnsmart” mat! Men vi kan påverka oddsen och kanske därmed minska risken för demenssjukdomar och andra sjukdomar som ofta benämns som livsstilssjukdomar, vilket betyder sjukdomar som inte är smittsamma och som inte överförs mellan människor. Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 % av all krans-kärlsjukdom och stroke, och 30% av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av 2-diabetes.

Ja, det finns många pusselbitar som det forskas kring och kosten är en viktig pusselbit. Andra är generna. Det finns intressanta studier på 900 par enäggstvillingar som vuxit upp i olika miljöer. Dessa tvillingar är nu åldrade, många av dem är sjuka. I flera fall har endast den ena enäggstvillingen blivit sjuk, vilket har givit forskarna en unik möjlighet att studera deras skilda uppväxtmiljöer och hur det kan ha påverkat dem. (Källa: Karolinska Institutet.)

Andra pusselbitar som vi vet påverkar vårt välbefinnande är våra sömnvanor, motion, stimulans och vår Tarmbiota. Kristina Andersson skriver i sin bok att vi är vana att prata om tarmflora, men begreppet tarmflora är missvisande eftersom det för våra tankar till ”flora”, till växtriket. Tarmbiota eller mikrobiota är därför mera rättvisande, men alla syftar de till till samma sak: bakterierna som lever i oss. Ur hälsosynpunkt har det länge funnits vetskap om att bakterierna finns i våra tarmar och att rätt sort gör oss gott och fel sort gör oss sjuka. Men idag har bakterierna i våra tarmar fått en vidare betydelse i hälsotänkandet. Man har funnit att hjärnan och mag-tarmkanalen hänger väldigt tätt samman och påverkar varandra på flera olika sätt. Vi känner nog alla till hur känslor som stress och nervositet kan få fart på tarmarna. Men påverkan går även åt andra hållet. Mag-tarmkanalen kan även påverka hjärnan och vår mentala hälsa. Precis som det gör till alla andra delar av kroppen finns det nerver som går mellan hjärnan och mag-tarmkanalen. Ja, det här är så intressant och en viktig pusselbit tror jag för hur vi kommer att se på ”hälsa”, nu och i framtiden!

Hjärnsmart mat i tio steg enligt Kristina Andersson

  1. Rör på dig
  2. Prima dig själv så att du gör de val du mår bra av.
  3. utsätt dig inte för onödiga frestelser (som högbelönande mat när du är hungrig.)
  4. ät grönsaker varje dag. Olika sorter, olika färger och minst 500 gram.
  5. Ät fet fisk 2-3 gånger i veckan.
  6. Drick inte läsk eller annan dryck som innehåller socker.
  7. Skippa den hårt processade maten, ät istället rena råvaror – tänk på bakterierna!
  8. Håll dig mentalt stimulerad (var social, utmana din hjärna, lär nytt.)
  9. Se till att få återhämtning. Sov åtta timmar och andas med magen.
  10. Använd raketbränslet, socker, förnuftigt.

”Gud så gott” med programledarna Anna Lindman och Johanna Westman, är ett tv-program som går på kanal två på tisdagarna. Ett mycket intressant program som jag också rekommenderar dig att titta på! Programledarna är några av min a favoriter då vi kommer till livsåskådning och matlagning! I gårdagens avsnitt (20191029), medverkade bland annat Mai-Lis Hellénius, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i programmet. Hon sa något i stil med som jag tyckte var så bra ”Vad vi äter är viktigt för hälsan och det är mat, men inte medicin!” Framför henne var bordet uppdukat med fräsch grönsaker och frukter. Hon menar på att en del kostråd som vi uppmanas att följa är överdrivna. Hon påpekade också att kostråd mycket väl kan och ska individanpassas.

Jag tänker på en annan viktig aspekt i vårt stressiga samhälle. Hur vi intar vår mat! Hur snabbt allt ska gå! Snabbmat till lunch, snabbmat till middag! Jag blir stressad när jag läser om hur olika matsituationer kan gå till ute på olika arbetsplatser och bland barnfamiljer. Naturligtvis ser det olika ut, men mitt intryck är att få sitter tillsammans och njuter av maten, av varandras sällskap och i lugn och ro. Utan störande brus runtomkring!

Nyligen hade jag fem före detta kollegor på långlunch här. Så trevligt på alla sätt med goda samtal, glada skratt, men också minnen av det mer ledsamma slaget. Men likväl ändå gemensamma minnen! Du som följer mig, vet att jag tycker om att laga mat, men också duka vackert. Att duka för öga och gom! Nu har jag all tid i världen, och jag menar inte att det är nödvändigt att duka för ”festmåltid” till vardags. Det viktigaste är att samla familjen – att sitta ned tillsammans och samtala om dagen. Jag tror att ”brist på tid och omsorg” påverkar vår hälsa mycket negativt!

För mina vänner dukade jag i halloweens tecken med pumpor, mina konserverade löv och kastanjer.

Jag njuter av att ha vänner på middag, men också av att inta min frukost själv eller i sällskap med maken. Att sitta ned, tända ett ljus och njuta av frukoststunden och utan andra intryck. Även när jag arbetade, såg jag till att ha en lugn frukoststund.

Ja, det finns många pusselbitar som inverkar på vår hälsa för att vi ska må bra i kropp och själ. Jag har tidigare skrivit om att skogsbada, haikuögonblick, biomimetik – att lära ifrån naturen, wabi sabi, bland några.

Kram Gunilla

1+

Om Wabi Sabi – en tidlös visdom!

Du kanske känner till Feng shui – den tusenåriga kinesiska läran. Men vad vet du om Wabi sabi? Jag har gått några enstaka kurser i Feng shui, läst ett flertal böcker i ämnet och upplever att det finns mycket i den läran att tillämpa i sin vardag. Feng shui handlar inte om olika inredningsstilar som man kan tro, utan det är en visdom precis som Wabi sabi. Men man kan inreda och må väl på olika plan – både med Feng shui och Wabi sabi.

Wabi sabi har jag hört talas om, men visste inte så mycket om vad det stod för! Mitt intresse väcktes i boken ”Tid för förändring”, av Patricia Tudor-Sandahl. En utmärkt bok som jag läst då den kom ut 2009, och nu lånat om på nytt! Ett kapitel handlar om ”Wabi sabi” och plötsligt läste jag om det med helt andra ögon! Wabi sabi är i högsta grad en visdom vi behöver idag då vi lever under klimathot, där snabbhet och ungdomlighet är det enda som räknas, och där tålmodighet, åldrande och död är något som vi inte vill se eller acceptera. Det som grep tag i mig av Patricia Tudor-Sandahls rader om Wabi sabi var just synen på skönhet! I det här fallet om ett stort övergivet hus med ”tydliga skavanker”. Kan ett hus med en hel del skavanker fortfarande vara vackert? Genom författarens syn och beskrivning av huset och dess trädgård, så kunde jag för mitt inre se en tydlig bild av ett stort och vackert hus trots alla skavankenar som räknades upp! Jag ville veta mer om Wabi sabi och forskade vidare i ämnet.

Vad är Wabi sabi?

Wabi sabi har djupa anor i den japanska zenfilosofin. Ursprungligen användes läran för att skapa miljöer för meditation och reflektion. Såväl inomhus som utomhus. Men också ett sätt att arrangera miljöerna kring det rituella tedrickandet för de japanska aristokraterna under 1500- och 1600-talet. Successivt skalade ”wabi” av miljön mer och mer, för att den skulle bli så enkel och spartansk som möjligt. De sanna värdena skulle synliggöras och vara ledande. Det var temästarna, zenpräster och munkar som vidarebefordrade läran. (Nu kom jag att tänka på en bok, ”Minnet av vatten”Läs den!) Filosofin har haft stor inverkan på japanernas sätt att förhålla sig till litteratur, poesi, arkitektur, design, trädgårdsskötsel och matlagning. Vi uppmanas till att finna skönhet i det som även är gammalt och slitet – att se charmen i det som har blivit skamfilat och märkt av tidens spår. Wabi sabi uppmanar oss att leva i samklang med naturens och livets växlingar. Att acceptera och se skönheten i tidens gång och vara ödmjuk inför om att allting är ändligt, så även det egna livet.

Agneta Nyholm Winqvist har skrivit ett flertal böcker om Feng shui. Jag tror att jag har läst dem alla, några har jag i min samling. Jag fann att hon också skrivit en bok om Wabi sabi, ”Wabi sabi – tidlös visdom.”

Författaren nämner i sin bok, att Wabi sabi bygger på tre hörnstenar:

  • Ingenting varar för evigt.
  • Ingenting är perfekt.
  • Ingenting blir någonsin färdigt.

Så enkelt och naturligt att det förhåller sig på det här viset. Men så svårt det är att i olika livssituationer att ta till sig de här tre hörnstenarna och att acceptera dem. Vi vet alla att inget varar för evigt. Varken det som är roligt eller det som är tråkigt och smärtsamt. Livet varar inte för evigt, det vet vi. Vad som händer efter döden råder det olika uppfattningar om. Agneta Nyholm Winqvist skriver: ”Det första som Wabi sabi visar oss är att döden är en illusion. Ingenting kan dö och försvinna, allt bara omvandlas energimässigt. När du slänger bort dina sopor – vad innebär då ”bort”? Ingenting försvinner, det finns kvar men i förändrad form. Allt stannar i ett kretslopp.” Detta är något som också forskningen och vetenskapen är medvetna om.

Ingenting är perfekt, efter som det bland annat betyder felfritt. Det är betraktaren som avgör vad som är felfritt. Vi behöver (jag) lära oss att ”bra nog”, eller ”gott nog”, är det som vi ska eftersträva. Ingenting blir någonsin färdigt. Det får mig att tänka på bland annat vårt boende. Vår ständiga strävan att bo och leva i det ”perfekta hemmet”, som aldrig blir perfekt, då många av oss ständigt vill förnya och förändra. Därtill tillkommer de nödvändiga renoveringarna.

Ordet ”Wabi” står för allt vi önskar oss, men som inte går att köpa för pengar. Wabi gömmer inte undan och försöker inte bortförklara rädslan, sorgen eller smärtan. Wabi ger oss ett nytt förhållningssätt till livet. Vi kan lära oss att se mer ödmjukt till livets olika händelser – att inte ”bli kvar” i det som är svårt. Ordet ”sabi”, var från början ett sätt att beskriva den nakna skönheten hos poesi. Det kan enligt författaren översättas med ”tidens blomstring” – ett uttryck som innehåller insikten om att allt åldras. ”Sabi” representerar tidens gång. Vi kan ana en ton av längtan och vemod. När orden sätts ihop – ”wabi” och sabi”, föds en kvalitet som författaren översätter till ”ödmjuk skönhet”.

Vidare skriver Agneta Nyholm Winqvist att ”wabi sabi är en motpol till ”för mycket”! Ur ett historiskt perspektiv kan vi se att att vi har nått en punkt där ”för mycket” har tagit alltför stor plats – många äter för mycket, stressar för mycket, jobbar för mycket, pratar i telefon för mycket, köper för mycket, motionerar för mycket. Detta ”för mycket” har gjort många av oss sjuka, förtvivlade och håglösa. I många avseende sant och riktigt! Att vi motionerar för mycket har jag dock svårt att hålla med om. I det stora hela gäller förmodligen det en mindre skara människor, medan de flesta i dagens samhälle uppmanas att röra på sig mer!

Wabi sabi tillhör inte någon religion. Författaren vill inte heller kalla det för en filosofi – det är kort och gott en livsvisdom. Hon lyfter också fram att andlighet och vetenskap åter kommer att förenas. Separationen mellan andlighet och vetenskap skedde för ca: femhundra år sedan och den berodde till stor del på den dåvarande kyrkans andliga korruption, där den vetenskap som inte stämde överens med kyrkans dogmer förkastades. Vidare skriver författaren, att vi kan se att splittringen mellan andlighet och vetenskap har fått fasansfulla konsekvenser. Teknologin som skapats ur vetenskap har fört den mänskliga civilisationen till självförbränningens rand, genom att vi förstör livet på jorden i en rasande takt. Men vi befinner oss nu i en mycket speciell tidsålder, där vetenskapen kommer att behöva ta ut en ny riktning, men inte tillbaka till religionen utan till naturens visdom och den tysta andligheten. Detta har redan påbörjats genom bland annat biomimetiken, noetiken och epigenetiken som alla är exempel på det. Vi behöver använda använda vetenskapen för att förstå hur liv uppstår och hur ordningen som finns i naturen fungerar. Vi behöver inte vetenskapen för att kunna behärska naturen eller kontrollera den som tidigare, utan vi behöver den som ledsagare in i framtiden.

Boken – ”Wabi sabi – tidlös visdom”, är tryckt hos Bookwell, Finland 2011. I slutet av boken läser jag om reportage som handlar om hur vi enligt etnologen Ida Hult kommer att leva under 2019. Ida Hult skriver att: ”under 2019, kommer vi att ta ett mycket större ansvar för hur vi bidrar till en bättre värld. Det innebär att vi kommer att handla och leva med kvalitet, både när det gäller mat och saker. Det kommer att bli en etnisk fråga att inte kasta mat och att inte äta jordgubbar som flugits in från sydliga länder. Vi kommer att vilja dela med oss, av pengar och av känslor. Vi har tröttnat på girighet och kommers och vill ha kvalitet i varor och relationer. Att ge är redan större än att ta, men nästa steg är att dela”. Åtta år senare, stämmer detta mycket bra, enligt min åsikt!

Jag tycker om boken – några kapitel vill jag skriva mer om, som jag anser har en beröringspunkt utifrån mina intressen, samt att några avsnitt är mer lätta att applicera till! För mig har ”självhjälpsböcker” en negativ klang. Jag ser inte ”Wabi sabi” som någon sådan. För mig är det kort och gott en visdomsbok. Agneta Nyholm Winqvist är en sann livskonstnär!

Haikuögonblick

Som avslutning på inlägget tittar jag lite närmre på vad ett haikuögonblick kan innebära. Kanske du känner till att haiku är en form av en kort dikt. Någon som skriver haikudikter är min bloggvän Christina Karlsson. Christina har också givit ut en egen bok. Ett haikuögonblick är ett tillfälle då allt står stilla – du betraktar något, öppnar ditt hjärta och fylls av vördnad. Det vackra med wabi sabi är att dessa ögonblick blir fler allteftersom du tränar upp din förmåga att betrakta, vila och njuta av det som finns omkring dig. Det behöver inte handla om något storslaget, utan det som du har framför dig varje dag.

Agneta Nyholm Winqvist beskriver ett sådant ögonblick i sin bok – då hon såg sin dotter ta sina första steg. Jag förstår det. Vi är säkerligen många som kan instämma i haiku-ögonblick som berör våra barn. Ifrån graviditeten till födseln och uppväxten. Ögonblicket att hålla sitt barnbarn första gången i sin famn är stort!

Det finns många olika riktningar, men kärnan i haiku ligger i att med enkla ord uttrycka en intensiv upplevelse av något i naturen. Något till synes ganska obetydligt. Den första vårblomman, spindelväv med regndroppar, ett träd som vajar för vinden, en nyckelpiga i din hand. Du har säkert upplevt något som för dig är ett haikuögonblick!

Förra året, 2018, besökte vi Källö-Knippla för första gången. Det var en varm septemberdag. (Skrivit om det här på bloggen.) Havet låg spegelblankt och jag fick sådan lust till att bada. Jag hade inga badkläder med, men förutom make och svåger, så var det ”bara jag och dem!” Jag minns ögonblicket och känslan, när det salta, klara havsvattnet omslöt min nakna varma kropp. Först lite kyligt, sedan behagligt och friskt!

När man skriver en haikudikt, så är tydligheten är viktig, orden skall förmedla det som poeten har sett/hört/luktat. Däremot skall de inte kommentera, bedöma. Det är läsarens sak att göra.

Visst är det spännande med wabi sabi! har du någon erfarenhet av visdomen? Berätta gärna om ett haikuögonblick!

Kram Gunilla

2+

Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!

Igår sändes andra avsnittet ur en dokumentär på Sveriges television – ”Är du där pappa?”. Om du inte har sett programmet, som finns på Tv-play, så uppmanar jag dig att göra det! Programmet är en dansk produktion som tar upp det svåra när en familjemedlem – i det här fallet, pappan drabbas av demens i en ålder av 68 år och hur det påverkar hela familjen. Många av oss kanske har upplevt sjukdomen på nära håll och vet hur smärtsamt det är för alla inblandade. Vi får följa familjen och uppleva de svåra besluten och hur sjukdomen påverkar var och en i familjen. Måste tillägga – vilken underbar familj mitt i det svåra! <3

Demens – varför får några demens eller Alzheimers sjukdom? Cancer, reumatiska sjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar, diabetes… går det att förhindra på något sätt?

Jag har läst en intressant bok, ”BLISS – De nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, skriven av, Maria Borelius. Maria Borelius har en fil.kand. i fysik, biologi och matematik samt en masterexamen i vetenskapsjournalistik. Hon har också varit programledare på Sveriges television för bland annat ”Vetenskapens värld.”

Jag har inte läst någon bok av författaren tidigare och därmed inte hennes första bok i den här serien. Den första heter ”Hälsorevolutionen : vägen till en antiinflammatorisk livsstil” . Båda dessa böcker behandlar helheten, maten, forskningen, träningen, skönheten och insikten om hur jag kan komma ”en god hälsa” ett steg närmre. För något entydigt svar finns ännu inte på hur och varför vår ”livsstilssjukdomar” uppstår.

Om boken

I den här boken fortsätter Maria Borelius att följa olika forskare och gurus tätt i hälarna och lägga det spännande livspusslet för hur vi når ett ännu bättre jag. Ett friskare jag! Vi får bland annat följa med författaren på hennes spännande möten till Wales, Los Angeles, San Francisco och till Japan, där kvinnorna lever längst i hela världen.

Det som fångande mitt intresse för boken var när författaren beskriver hur hon får ett akut ryggskott när hon är på resande fot och det trots alla omställningar hon har gjort under en längre tid till ett friskare liv! Jag som själv har ”ryggproblem”, blev intresserad av hur hon resonerade kring detta faktum och om hon skulle finna några svar. Vidare fångandes jag också av vad det är som gör att till exempel kvinnorna på den japanska ön Okinawa lever så länge. Inte bara länge, utan de behåller sin vitalitet långt upp i hög ålder. Den japanska ön Okinawa är en berömd så kallad ”blå zon” eftersom dess invånare har den längsta förväntade livslängden i hela världen. Ön är en av få platser i världen med ett mycket högre antal invånare än genomsnittet i åldern 100+ år. Det finns fler sådana ”blå zoner”, där befolkningen lever ett långt och friskt liv. Sardinien i Italien har världens högsta koncentration av hundraåringar!

Vad har människor i dessa områden gemensamt och varför lever de så länge? Hur kan de undvika kroniska åldersbetingade sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens? Vilka av deras livsstilsval har betydelse i detta avseende? Ja, Maria Borelius försöker få svar på dessa frågor i de möten hon presenterar i sin bok. Det är intressant att läsa om ”låggradig inflammation, om vår ”schimpanshjärna” som ska jämställas med vår ”urtidshjärna” och som har svårt att kommunicera med vår ”nya hjärna”. Nutidsmänniskan! Slutklämmen i Marias Borelius bok är att det råder en bristande samsyn kring olika forskningsresultat om hur vi lever ett långt och friskt liv! Vi lever ju allt längre, men långt ifrån alla lever ett långt och friskt liv!

Jag tror att det ligger en sanning i att se över kosten, sömnen, och motionen till ett friskt och långt liv. Men också ett liv som innehåller ett meningsfullt liv och ett harmoniskt liv som är så långt borta som möjligt ifrån stressens skadeverkningar! Stress är för mig en källa till felaktig kost, för lite sömn, för lite motion och bristen på att uppleva glädje och harmoni i livet! Det var också stress (många åtaganden) som orsakade författarens akuta ryggåkomma! Igenkänning hos mig!

Det här med låggradig inflammation som också kan drabba hjärnan… gör ju att jag verkligen vill lära mer, ta till mig olika forskningsresultat. Jag tror verkligen på helheten vad det nu står för och som kan vara det som Maria Borelius har sammanfattat i ”Bliss!”

Vad står Bliss för? 

Boosta med antiinflammatorisk mat. (t ex grönsaker, bär, nötter, omega-3, goda bakterier)

Lägre intag av mat som driver inflammation (t ex socker, gluten , transfett, laktos)

Igång  (rör på dig varje dag!)

Stillhet (en stunds daglig aktiv vila/yoga/meditation, god nattsömn)

Sök upp din förundran  (det vackra, magiska i livet)

Det är helt klart en intressant bok och ska inte ses som ytterligare en ”diet” att följa. Utan, mer en bok om en livsstilsförändring som ska vara livet ut. Det känns positivt att jag har själv har gjort flera omställningar i livet som har lett till en bättre hälsa. Förändringar som ligger i linje med Bliss! Men precis som Maria Borelius beskriver i sin bok om med – och motgångar, så har ju jag det också! En del dagar är det lättare att leva enligt Bliss, andra dagar är det inte det! Maria delar med sig av sina olika erfarenheter på ett roligt och positivt sätt!

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner. Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol. (Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.)

Min slutsats

Det är min övertygelse att vi alla kan leva hälsosammare, utan att det blir tråkigt! Jag förstår egentligen inte det resonemanget – att det är tråkigt att leva hälsosamt! Det handlar ju inte om att inte få njuta av ”livets fröjder” oavsett om det gäller mat, dryck och upplevelser.

För mig handlar hälsa om sans och balans och om att förstå sin ”schimpanshjärna”, för att använda författarens uttryck! Det handlar om att ”ställa om” – att ta eget ansvar för sin hälsa. Jag tror att ”alla nycklarna samverkar!” Kost som är tillagad från grunden, utan tillsatser och där köttintaget är reducerat. Jag tror också mycket på att inte överäta – att inte ta om hur gott det än smakar! Jag tror på daglig motion som kan betyda att fixa i sin trädgård eller gå en rask promenad. Att säga nej för att kunna säga ja! Att rikta blicken inåt likväl som utåt! Att vara nyfiken och våga pröva nytt! Se på Dagny Carlsson – en underbar person och bloggare som vet att ”sätter jag mig ned så dör jag!” Dagny som har fyllt 107 år och som är så nyfiken på livet! 🙂

Lev väl – lev länge!

Kram Gunilla

0

Det där med våra ägodelar…Två boktips som du inte vill missa!

Helgen har varit intensiv – som jag skrev i mitt förra inlägg har yngsta sonen med sambo flyttat in i sitt nya fina hus! Ena dagen gick det stora flyttlasset och allt skulle in i det nya hemmet. Dag två städade och fejade vi i den gamla bostaden. Att byta bostad är inget som sker i en handvändning – det är så många saker som ska packas ned och packas upp och hitta sin plats i det nya hemmet!

Inför ett flytt är det bra att passa på att rensa, sortera, skänka och sälja saker som inte behövs längre. Vid ett flytt kanske man noterar hur mycket prylar som finns i hemmet som inte behövs och varför de har blivit kvar!? Men många av ens ägodelar har naturligtvis ett användningsområde eller det är minnessaker som betyder något. I samband med flyttningen kom jag att tänka på två böcker av samma författare som i högsta grad har med vårt hem och med våra ägodelar att göra. Jag funderar över om författaren är medveten om den ”röda tråd” som böckerna har, eller om det är en slump att det handlar om ”ägodelar”, men ur helt olika perspektiv. Det här är min helt personliga tolkning! Jag rekommenderar att läsa båda böckerna i turordning och kanske du gör liknande reflektioner som jag.

Bok nummer ett är ett boktips ifrån min bloggvän Annika med bloggen Halmhatt och mamelucker! Den heter: ”Grejen med saker”, Författare: Helena von Zweigbergk.

Foto: Pia Ulin.

Det finns ett antal böcker på marknaden om att ”rensa i röran” och ”göra sig av med saker”. Vilket i och för sig kan vara riktigt. I Grejen med saker undersöker Helena Zweigberk vårt förhållande till saker. Varför känns de så viktiga att skaffa och vad betyder de egentligen för oss? Många föremål i Helenas hem bär på en historia, men också med känslor som skam och tröst. Vi får följa med in i Helenas hem och ta del av hennes berättelse tillsammans med konstnären Cilla Ramnek och fotografen Pia Ulin. De har fria händer att utforska Helenas hem. Enskilda saker plockas fram, föremål grupperas om och berättar plötsligt något annat.

Vi lever i en tid då vi ena stunden uppmuntras till konsumtion. I nästa stund ska vi vara miljömedvetna och begränsa våra inköp. Det är bra! Det är populärt att handla på loppis, köpa vintageprylar och antika föremål. Det är som om våra ”samlarimpulser” har fått en ny skepnad! Istället för att köpa nytt, köper vi vintageprylar, ”som bär på en historia!” Men vems historia då? Jag tycker om vintage och köper hellre av det, än nya föremål. Men samtidigt så kan ett nytt föremål, inköpt vid ett speciellt tillfälle, få betydelse för oss längre fram i tiden.

Nu handlar inte boken om konsumtion i ordets direkta betydelse, utan mer om vilka känslor som styr våra impulser att köpa just den där ”prylen”? Varför blir den kvar om vi inte tycker om den? Det handlar om att omvärdera och se på våra föremål med nya ögon och låta saker få byta plats. Att göra stilleben av få saker och låta dem få ”glänsa!” Det finns fina fotokollage över Helenas ägodelar i boken.

Bok nr två: ”Totalskada”. Författare: Helena von Zweigbergk.

Foto: Gunilla Johansson

När jag var på biblioteket, såg jag den här boken bland ”nyheter” och la direkt märke till bilden på haren och sedan på den oväntade titeln! Efter ha läst de här två böckerna kommer jag sannolikt läsa fler av Helena von Zweigbergks böcker!

Totalskada är en mycket genomtänkt titel som i ett enda ord sammanfattar läget i Helena von Zweigbergks relationsroman. En bit in i boken kommer svaret på titeln som är mycket träffande!

Boken handlar om Xavier och Agneta om deras långa relationen och om deras två gemensamma barn och om Xaviers dotter. I takt med tiden och med att barnen flyttat hemifrån har avståndet dem emellan ökat allt mer. Det finns ett outtalat tomrum i deras relation som ingen av dem riktigt vet hur de ska fylla. Så händer det som inte får hända – en katastrof utifrån! Totalskada! Jag undviker medvetet att skriva vari katastrofen består av. Katastrofen är så total och central då det präglar relationerna i familjen och deras fortsatta liv.

Det scenario som författaren målar upp är vanligt och en stor del av den vuxna befolkningen kan säkert relatera till karaktärernas bekymmer. Jag fascineras av hur författaren lyckas hålla liv i hela berättelsen från början till slut. Att på ett mångfasetterat sätt i detalj kunna beskriva både dramatik och de känslor som väller fram hos huvudkaraktärerna Xavier och Agneta. Men också känslostormarna och maktlösheten som deras barn upplever.

Vad skulle hänt i Xavier och Agnetas relation om katastrofen inte hade inträffat? Ibland händer något oväntat som här i bokens handling – en katastrof som satte allt på sin spets. Går det att komma vidare? Att släppa taget och börja om på nytt?

Boken fick mig att fundera över mina egna relationer. Till min make, våra barn, släkt och vänner. Hur skulle jag reagera om det var jag som var drabbad av ”totalskada?” Vilka roller har vi i livet? Vilka får vi och vilka tar vi?

Boken handlar om katastrofen och om relationerna i dess ”flodvåg!” Det handlar om vad som är viktigt och värdefullt i livet. Om att släppa taget om det som inte längre finns och om att gå en ny framtid till mötes. Tomhänt men förhoppningsvis inte ensam!

Kram Gunilla

0

Boktips – och i boken om bohuskusten fann jag svaret på min bildgåta!

Just nu när jag försöker ta kommandot över mitt liv – åtminstone över ryggen. Att vara förnöjsam trots ryggproblem som inte vill ge med sig! Det är svårt att hitta på saker att göra, då jag både har svårt för att sitta någon längre stund eller att gå. Och jag vill sannerligen inte ”bara låta tiden gå” i väntan på att bli frisk igen. Så jag pallar upp mig med ett antal kuddar och läser böcker – massor av böcker! Drömmer mig bort. Tänker på sommaren som var. På den vår och sommar som ska komma! På kommande utflykter i min närmiljö eller kanske lite längre bort!? Skriver lite, lite i taget.

Boktips:

I min bokhög bland feelgood-böcker och bild/faktaböcker bläddrar och läser jag nu om ”Världens sjunde skönhet. Bohuskusten förr och nu.”
Författare: Stefan Edman, Jan Töve.
Förlag: Votum.

En bok för alla som tycker om västkusten och Bohuskusten i synnerhet och som vill få en inblick om livet förr och nu längs Bohuskusten. I bokens början får vi veta att: ”Om inte vintern 1658 varit så rysansvärt kall hade Bohuslän kanske än idag hört till Norge.” Det var kylan som förändrade allt. Naturens egna klimatförändringar och en dumdristig svensk krigarkung ritade om den politiska kartan. Därför har bohuslänningarna nu varit svenskar i drygt 350 år. Ja boken börjar med en intressant historialektion om hur kylan och en galen krigarkung gjorde bohuslänningar till svenskar. Men också om hav, fisk, vardagsliv och sommarflärd. Om konstnärer, författare och rebeller – och om en berömd engelsk 1700-tals-feminist.

Bilderna i boken är fantastiska och med berättelser därtill får jag en god inblick i hur klimatförändringarna (naturens egna) har påverkat och förändrat landskapsbilden och hur detta i sin tur har påverkat människors levnadsvillkor längs Bohuskusten. Att det har varit svåra tider för ortsbefolkning längs hela vår västkusten genom århundraden, känner vi till. Men hur klarar de sin försörjning idag? Hur är det att leva längs bohuskusten nu? På vintern? Många frågor och en hel del intressanta och fängslande svar finner du i boken.

En bit in i boken dras mina ögon till en bild som visar ett litet hus på granithällar vid Stångehuvud i Lysekil. Författarna berättar med ord och bild om hur havsisen smälte bort från Skandinavien för ca: 11 000 år sedan och hur Ur-Bohuslän så småningom steg upp ur detta ishav. På bilden ser man den där gyllene färgen på graniten som är det som många av oss förknippar med Bohuslän. (Kalifältspaten ger berget en rödare färg. Författarnas anmärkning.)

En bild ur boken: Världens sjunde Skönhet. Bohuskusten förr och nu. (Stefan Edman och Jan Töve.)

Under en sommartur (2015) med ångaren Bohuslän, åkte vi från Göteborg längs bohuskusten till Kungshamn. Det blev en minnesrik båtfärd längs bohuskusten. Vyerna som vi passerade representerade det mesta av allt det som jag älskar med Bohuslän! Jag har en hel del foton ifrån den turen som jag har sparat i min bildbank. Ett foto har jag dock sedan det togs, inte kommit på var vi befann oss, då fotot togs. Men i boken fann jag så svaret. Stångehuvud Lysekil!

Foto: Stångehuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni
Foto: Stångehuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni
Foto: Stånghuvud Lysekil, juli 2014. Nillahalsaharmoni.

Äntligen vet jag platsens namn – Stångehuvud Lysekil! Efter det att jag fick svaret, har jag sökt på internet efter fler bilder och funnit många fina sådana vid olika årstider. Nu har jag en önskan om att åka hit vintertid… när jag blir frisk igen! Och det är klart att jag blir – jag är på bättringsvägen!

0

Boktips – De fann vägen!

Boktips: De fann vägen

Författare: Kjell Andersson Tore Hagman

Förlag: Votum 2012

Vi har hört eller läst om dem – människorna som har haft en längtan efter något annat i livet. Det kan vara viljan att arbeta med något annat än det du har utbildat dig till. Eller önskan om att bosätta sig någon annanstans. Ett annat boende. Inte sällan handlar det om båda delarna. Att ändra kurs – inriktning i livet… tror jag att många gör någon gång i livet. Ibland förblir drömmen en dröm. Ibland är drömmen så pockande och stark att den måste uppfyllas.

Jag har själv ändrat inriktning i livet och lämnade en trygg och ”säker arbetsgivare”, för att helt ändra yrkesinriktning. Det är något som jag inte ångrar, (möjligtvis att det skulle ha skett tidigare) även om den förändringen inte fullt ut införlivade mina förhoppningar, önskemål och behov.

Beskrivning:

”Möt människor som har följt sin inre kompass och gjort en rejäl kursändring i livet. För en del är det kontrakurs, för andra går det mjukare. Men gemensamt för alla är att värden som närhet till naturen, ren mat, en hållbar livsstil, att få följa sin tro, utöva sin konst är viktigare än pengar, konsumtion och karriär.

Svante var fiskare och sjöman, men när han fick se Greenpeace i arbete sade han till sig själv: Sånt där vill jag göra! Han rodde gummibåt framför valharpuner i Berings hav, han kämpade mot franska kärnvapenprov i Moruroa-atollen. Han ledde ockupationen av Vattenfalls huvudkontor i Stockholm 2010.

Carina och Erland var sjökaptener. Båda tänkte när de stod på kommandobryggan: Varför står jag här? De har en stark känsla av att samhället är inne på en ohållbar kurs. Nu driver de det ekologiska småbruket Olivia norr om Herrljunga.

Stefan var en flygtokig Göteborgskille som ville bli pilot. Men han kom i kris, mötte Gud, blev franciskanermunk. Gud finns! Men då vill jag leva för honom!

Gabriella hade i mer än tio år tävlat internationellt som utförsåkare på terrängcykel. När det var dags att sluta, byggde hon en timmerstuga utan el och rinnande vatten i skogen. Där lever nu hon och hennes man Niklas mycket enkelt på ströjobb och vad deras odlingar och smådjur ger.

Vi fann dessa och fler till alldeles nära, runt omkring oss. De är uppfriskande och roliga. De är utmanande. De kan inspirera oss till att se vad som är viktigt i livet. De visar mot möjliga sätt att leva i en värld med miljö- och klimatkris.

En drömde om att bli flygare, men valde Gud och livet som munk framför att styra en jumbojet. En stod vid löpande bandet och längtade till skogen, en annan valde grönsakslandet framför sjömanslivet. En valde konsten, en annan Greenpeace och en lämnade idrottskarriären för att bo i en pytteliten stuga på en bergknalle utan vatten och el”.

Mina tankar om boken

Det gemensamma för de människor som medverkar i boken är att de vill leva ett enklare, friare liv samt att leva i samklang med djur och natur. De värnar om ett mer hållbart samhälle, långt ifrån dagens konsumtionshets. Det är både givande, intressant och upplyftande att få ta del av de medverkandes berättelser, om vilka de är, deras skilda livs – och yrkeserfarenheter och vad som ledde fram till en ny inriktning i livet. Jag njuter av att läsa om människor som tar steget ut i det okända, som har modet att våga och pröva sig fram. Viljan är starkare än rädslan. I ”De fann vägen” möter vi människor som valt ett annat liv än det förväntade, ett liv som i andras ögon kanske framstår som otidsenligt eller rent obegripligt. Jag njuter av fina skildringar och vackra bilder ifrån naturskön västsvensk kulturbygd som jag känner mig lite hemma i. Betagande vackert!

Avslutningsvis… Att välja ett annorlunda liv kan man göra varhelst man befinner sig. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att flytta eller byta yrkesinriktning. Allt beror ju på vad det är som du vill uppnå i livet. Vilka drömmar du har! Att läsa boken ger oss en insikt om att det finns många sätt att leva, att vi både är olika och lika. Det jag ofta hör och som uttrycks på olika sätt är en önskan om en större frihet. Vilket jag tror betyder – att ha ett större inflytande över sitt liv! I boken ”De fann vägen” är det gemensamma ledmotivet att nöja sig med mindre för att bli lyckligare. Att leva enklare och mer hållbart!

Kram Gunilla

 

 

0

Boktips – Följ med till Delsjön!

Boktips: Delsjön – Där stad och vildmark möts

Författare. Anders Ejdervik/ Mikael Svensson

Förlag: Votum

Följ med till Delsjöområdet – oasen som gränsar till Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. Delsjöområdet är välbesökt. Över en miljon besök under ett år, men du behöver inte trängas. Området är stort och smultronställena är många. Naturfotografen Mikael Svensson och författaren Anders Ejdervik har vandrat i området under alla årstider. De har besökt platser både nära väg och långt in i skog och mark.

Den här boken bygger på deras upplevelser. De tar dig med på sina turer. De har gjort besök i isig vinter, spirande vår och ljuvlig försommar. De har vandrat i den fagra sommaren och genom storslagen höst till ännu en vinter. De har besökt golfbanor, vattenverk och polisens rytteri. De har beundrat utsikten från telemasten. De har hälsat på hos sportfiskarna, paddlarna och roddarna. De har träffat fantastiska människor som delat med sig av kunskaper och erfarenheter från vildmarken mitt i stan.

En bok med underbara naturfoton dokumenterat under alla årstider! Så givande att följa med på författarnas äventyr, samtidigt som jag upplever en hög igenkänningsfaktor! Vi är många i Göteborgs kommun samt i kranskommunerna som besöker den här oasen året runt! Likväl tror jag att alla uppskattar den här boken, oavsett om du har varit i området eller inte! Delsjöområdet är ett utflyktsmål för alla!

Så många gånger genom alla år vi har cyklat och vandrat kortare eller längre sträckor inom området och igenom för att ta sig in till Göteborg eller till någon av kranskommunerna. Jag promenerade nyligen runt Stora Delsjön med en före detta kollega och som alltid njuter jag av naturen här. Jag rekommenderar boken varmt!

Kram Gunilla

 

 

0

Boktips – en underbar bok om de tio Öckeröarna!

Maken och jag har ju ett litet projekt ( inte så litet) att besöka all bebodda öar i Göteborgs skärgård. Vi har under sensommaren och tidig höst, koncentrerat oss på den norra skärgården. De tio Öckeröarna. Vi inte bara besöker dem, utan vi har vandrat på de olika naturslingorna som finns på respektive ö. Sist ut var Grötö! Det har varit ett givande projekt –  till nytta och glädje för mina läsare och för oss!  Några av er har berättat att ni har blivit inspirerade till att göra egna utflykter. Toppen!

Så vill jag tipsa om en bok…

Det är märkligt – fast egentligen är det inte det – för boken jag vill tipsa om idag har förmodligen funnits på vårt bibliotek sedan länge. Men jag har inte lagt märke till den förrän vi hade påbörjat vårt projekt – att besöka de tio Öckeröarna. När man intresserar sig för någonting, så drar man det till sig!

Det är en underbar bok att bläddra i då bilderna är fantastiskt vackra! Det är naturligtvis också givande att få ”bekanta sig” med en några ö-bor.

Boken heter: Havsblänk – de tio Öckeröarna i Göteborgs norra skärgård

Av: Stefan Edman & Tore Hagman

Utgiven Oktober 2009 Votum

Beskrivning

Norr om Vinga Fyr och alldeles inpå knutarna till Göteborg ligger de tio Öckeröarna. En tångdoftande mosaik av hav och land, makalös natur och särpräglad kultur.
Här ute bor en tiondel av alla Sveriges yrkesfiskare. Och här arbetar konstnärer och musiker, inspirerade av det magiska ljuset och de salta stränderna. Tack vare ett rikt mått av idealitet och entreprenörsanda frodas både idrotten, fromheten och de åttahundrafemtio små och stora företagen.
Stefan Edman och Tore Hagman tar dig med till denna skärgård, sydligast i Bohuslän. Vi far på kräftfiske en tidig morgon, möter den världsberömde frimärksgravören Martin Mörck och lyssnar till Rita Karolén de Kosters dråpliga historier på gammalt ö-mål.
Boken är en naturskildring med människan i fokus. Vi gör även strandhugg med reportage om bagebröd och påskefyrar, gåbba i hamna och djärva bergsklättrare, makrillturism och mycket annat. Här skildras brännvinskriget på 1800-talet och den legendomsusade smugglarkungen Bremer. Men Havsblänk spanar också mot morgondagen!

Stefan Edman är biolog, miljödebattör och författare med ett 40-tal uppmärksammade böcker om natur, miljö och människor.

Tore Hagman är en välrenommerad naturfotograf som genom åren bidragit med ett stort antal bilder i bland annat böcker och tidskrifter.

Jag rekommenderar den varmt!

Fler liknande böcker kommer jag att ge tips på!

Kram Gunilla

 

 

 

0

Boktips: Vild – en vandring till mig själv!

Det är lite märkligt det där att man drar till sig det som man tycker om! Egentligen tror jag inte att det är så konstigt, för det som man intresserar sig för, det uppenbarar sig också på något sätt. Det blir plötsligt synligt fastän det har funnits där hela tiden!

Ni som följer mig här på bloggen vet ju att maken och jag har ett ”litet projekt”, där vi vandrar på de olika öarna i Göteborgs skärgård. Inte några långa vandringsturer direkt, även om jag drömmer om det också.

Det där med att låna och läsa böcker går lite i vågor. Jag har funnit ett flertal underbara böcker på vårt bibliotek som har fångat mitt intresse utifrån skärgårdsvandring, vildmarksvandring, vandring i naturreservat och nationalparker. Det är också böcker om människor som vill förändra sina liv, utifrån att komma nära naturen. Den första boken – en självbiografi, som jag vill tipsa om är den här…

Originaltitel: Wild

Författare: Cheryl Strayed

Genre: Självbiografi

Förlag: Albert Bonniers Förlag

Publiceringsår: 2012 Vild – En vandring till mig själv är en självbiografi skriven av Cheryl Strayed. Det här är boken som fick Opera Winfrey att starta en bokklubb! Jag har inte bara missat boken, utan också filmen som bygger på boken. Filmen hade premiär i januari 2015 på de svenska biograferna och det var Reese Witherspoon som spelade huvudrollen. Jag hoppas jag att kunna se filmen så här långt efteråt.

Handling: ”När Cheryl Strayed är tjugotvå år rasar hennes liv samman. Hennes mamma, som bara är drygt fyrtio år gammal, insjuknar oväntat i en aggressiv cancer och avlider hastigt. Hennes ursprungsfamilj, brodern, styvfadern, splittras och tappar sakta men säkert kontakten. Cheryl flyr vardagen och sin man, inleder affärer med en rad olika män varav en är narkoman och snart går också hon på heroin. Hennes äktenskap kraschar naturligtvis. På några få år har hon förlorat allt. Framför allt tron på sig själv. Men någonstans i en spiral som bara pekar neråt föds idén om att under tre månader lämna allt och ge sig ut på en vandring från Mexiko till den kanadensiska gränsen. Leden heter Pacific Crest Trail´, är knappast mer än ett streck på kartan och verkligen ingenting för amatörer. Vild handlar om denna livsavgörande färd. Cheryl går ensam genom snö och öknar, i för små kängor och med för tung ryggsäck, och möter skallerormar, björn och andra vandrare – de som blir vänner för livet, och de som vill utnyttja att hon är en ensam kvinna. Hon begår alla fel man kan tänka sig, men lär sig av misstagen och långsamt mognar insikten om att hon nog kan börja tycka om sig själv igen. Mot alla odds kämpar Strayed på under den hundra dagar långa vandringen som först bryter ned henne, men gör henne starkare och slutligen hel igen. Vild är en drabbande skildring av en ung kvinnas kamp med sig själv”.

Fakta om leden: The Pacific Crest Trail’ är en vandringsled som går ifrån det lilla samhället Campo, CA vid den Mexikanska gränsen och går hela vägen genom Kalifornien Oregon och Washington innan den slutar vid Manning Park i Kanada. Leden är 4,265 km lång och tar ungefär 5 månader att avsluta. Cheryl Streyed vandrade ca: 180 mil.

Mina tankar om boken: Det var något med den där kängan på omslagsfotot som drog åt sig min blick. Jag lånade hem boken, började läsa och jag blev som uppslukad av handlingen. Språket är lätt att ta till sig och Cheryl berättar med en öppenhet, klarsynthet, med värme och humor, om sin stundtals tuffa resa genom livet.

Boken har en hög igenkänningsfaktor för alla som har upplevt ”att något är fel i livet.” Det finns en vilja till förändring – på ett eller flera plan. Men alla som har känt så kanske inte just ger sig ut på en sådan lång vandring. Det finns andra sätt att hitta tillbaka till sig själv. Jag både våndas och fängslas av den bitvis tuffa vandringen som hon genomför och hur hon försöker bemöta sina inre demoner. Jag kan verkligen känna hennes rädslor, men också den sköna känslan hon upplever när hon går emot sin rädsla och övervinner den.

Ja, jag fascineras av hennes mod – att våga vandra ensam. Hon är van vid djur och natur sedan barnsben, men det hon upplever efter sin mors död och under vandringen är något helt annat. Hon har obefintliga kunskaper om vandringsutrustning med allt vad det innebär, och det är mig en gåta hur hon lyckades med sin fortsatta vandring, med de skador som hon åsamkade sig genom att vandra i de för små kängorna. Hon hamnar onekligen i otäcka situationer. Men hon möter också medmänniskor – andra vandrare som kommer att betyda mycket för henne på ett eller annat sätt. När jag börjar närma mig slutet av boken, så är det en sista fråga som dröjer sig kvar: Kommer kärleken och ljuset åter finnas i hennes liv?

Inspiration: Jag vet att den här boken har inspirerat många ute i världen att vilja vandra samma led och på andra liknande leder. Det är bara att googla, så finns det många vandringsberättelser att ta del av. Även jag har blivit än mer inspirerad till att vandra, mer och längre, även om jag inte har den kapaciteten att genomföra en sådan vandring som skildras här i boken. Ännu så länge blir det på hemmaplan, sedan får vi se om det blir en vandringsresa med tiden. Vi har varit på en vandringsresa i Italien, (så klart ) då vi vandrade bland några av de fem bergsbyarna. Cinque Terre. Underbar vandring som gav mersmak. Men härnäst väntar en annan efterlängtad resa…

Kram Gunilla

 

 

 

 

 

0

Lyckan i det lilla – en tänkvärd bok av Ernst Kirchsteiger.

Den här boken har jag missat – upptäckte den vid ett tillfälle då jag var på biblioteket! En lättläst bok som beskriver livets olika delar. Jag blev genast förtjust i den och hade svårt att släppa den ifrån mig!

Boken är skriven tillsammans med journalisten Carina Nunstedt.

Lite om det som står det på bokens baksida:

”Varför är det svårt att vara lycklig? Att stanna upp i nuet och skapa plats för mer kärlek, närvaro, skönhet och balans. Lyckan i det lilla är en modern tankebok som får oss att reflektera över de val vi gör och hur vi lever våra liv. En bok att inspireras av och hämta kraft ur”…

Illustrationerna står Ernst själv för och även bokens omslag.

Ur bokens inledning…

I ett tidigare inlägg skrev jag om att jag höll på att läsa i en bok, som berörde mig och det var den här boken! Jag tyckte särskilt om kapitlet ”Nyckeln till kärlek”, eftersom jag just då höll på att skriva ett inlägg utifrån förälskelse till ett livslångt förhållande. Men Ernst skriver som bara han kan om kärleken till sig själv, vänner, kollegor och om så mycket mer!

Jag blir glad av att se och höra en man som vågar vara den han är! Ernst vågar ta plats, men är samtidigt mycket generös mot andra. Ernst skriver också om sina rädslor och om kändisskapet olika sidor och bjuder därmed på sig själv. Jag tittar gärna på hans program, då jag delar hans sätt att tänka om inredning. Han har en naturlig begåvning att sätta samman färger, former, gammalt och nytt på ett harmoniskt sätt. Feng Shui – kort och gott utan att han påpekar det.

Det finns en nyare utgåva som ser ut så här:

Fotograf: Henric Lindsten.

En underbar bild på Ernst! En person som jag beundrar och ser upp till.

Läs och njut!

Kram Gunilla

 

 

 

 

0