Shinrin-yoku – Att skogsbada!

Vaknade inatt av ljudet från regn! Tänk att regn kan göra en människa glad! Ja, säkert flera och inte minst naturen! 🙂 Så det får gärna regna hela dagen idag! Oavsett så ska jag gå ut på promenad och ta mig ett skogsbad! Nu tänker jag inte på att bada i det lilla skogstjärnet som finns i ”min skog!” Nej, att skogsbada är något annat.

Vad är Shinrin-Yoku?

Shinrin-Yoku är en japansk term som betyder att ”ta in skogsatmosfären med alla sinnen” eller bokstavligen att ”skogsbada”. Den har fått sin utveckling i USA genom ”Forest Bathing” och ”Forest Therapy” som här i Sverige kallas Skogsbad och Skogsterapi.

Shinrin-Yoku/Skogsbad  är en kombination av mycket långsam vandring på mjuka stigar i park eller skog, med guidade förslag och aktiviteter som kan öppna våra sinnen för att uppleva naturen på ett nytt vis. När vi ”skogsbadar” tillbringar vi alltså en tid i skogen på ett särskilt närvarande sätt, med våra sinnen i en fördjupande kontakt med den omgivande miljön. Så vandra ut i skogen, ta några djupa andetag, sakta ned och öppna dina sinnen. Detta är vägen till Shinrin-Yoku, att bjuda in naturen som medicin och väg till läkande.

Shinrin-Yoku eller ”Skogsbad” har vuxit fram som del av den japanska kulturen där människans ömsesidiga kontakt med naturen anses vara avgörande för bådas välbefinnande. När ohälsan hos befolkningen ökade dramatiskt i början av 1980-talet, uppmärksammades att naturkontakten saknades i den urbana, hårt arbetande människans vardag. Som ett led i att råda bot på ”Karoshi”, alltså stressrelaterad död till följd av överarbete, inrättade Hälsoministeriet hälsoparker runtom i landet. Det var också i samband med detta som det blev viktigt med en etablerad forskning och utbildade Shinrin-Yoku guider, för att ge människor en vetenskapligt grundad tillgång till en guidad reträtt för avslappning, terapeutisk återhämtning och läkning genom närvaro och sensorisk kontakt med en levande miljö. Numera finns omkring ett 60-tal etablerade hälsoparker runtom i Japan och Shinrin-Yoku utgör en av hörnstenarna i den japanska hälsovården. Skogsbad och Skogsterapi ökar nu stadigt i popularitet världen över. Det är en utveckling som brukar jämföras med hur meditation och yoga med tiden fått en allmän spridning i vår västerländska kultur. 

På ett sätt låter allt det här konstlat i mina öron – att det inrättas särskilda parker/naturområden, som tillsammans med särskilda utbildade ”naturguider” och terapeuter ska bidra till att människors tillfrisknande, beträffande fysisk och psykisk ohälsa. På ett annat sätt förstår jag det eftersom många – alltför många i dagens ”uppskruvade samhälle”, lever långt ifrån naturen och ett obalanserat liv. Vi lever i en tid där många unga och även vuxna tillbringar mycket av sin tid inomhus och där alltför många tillbringar tiden med att vara uppkopplade på Internet. Jag vet av egen erfarenhet att naturen är oerhörd viktig för vår hälsa. Att vistelser i naturen bidrar till ett snabbare tillfrisknande vid till exempel utmattningssyndrom. Så kanske Shinrin-Yoku, Skogsbad och Skogsterapi är ett sätt att balansera det moderna livets krav för att må bra, både fysiskt och psykiskt genom en fördjupad kontakt kontakt i balans med naturen. Det är väl också ett ypperligt sätt att förstå hur vi kan leva hållbart och i samklang med vår levande miljö, både för vår egen hälsas skull och för vår värld i stort.

Varför just i skogen?

Naturligtvis kan man vara på olika platser i naturen för att uppnå ett rofyllt sinne. Jag älskar ju att vandra nära eller i direkt anslutning till havet. Att gå längs en vattenlinje på en sandstrand är mycket rogivande. Eller att sitta på ett berg och följa en solnedgång. Eller vandra i fjällmiljö. All vistelse i naturen är ju av godo, men skogens träd ger en känsla av skydd. Tillsammans med annan växtlighet bildar skogen rum. I skogen finns på så vis både golv, väggar och tak som vi upplever som ”omhuldande.”

Hur går ett skogsbad till?

Vill man göra vistelsen extra avstressande – à la shinrin-yoku – gäller det att hitta ett skogsområde där man kan vara någorlunda ostörd, där du känner dig trygg och där du kan avsätta några timmars tid. Sedan sitter eller står man still, ligger ner eller strosar sakta omkring med vidöppna sinnen. Man försöker släppa alla vardagstankar och låta sinnena fånga upp det som kommer; dofterna, ljuden, ljuset, formerna. När tankarna ändå börjar vandra, för det gör de, så släpper man dem så snart man märker det och går tillbaka till sinnesupplevelserna. En mer medveten vandring/promenad med andra ord. Att låta blicken vandra och inte stirra ned i backen – att lyssna efter skogens ljud.

Jag har flera platser i ”min skog”, där jag ”skogsbadar.” Idag, efter regnet var ju dofterna från mossa och jord väldigt tydliga och intensiva. Ja, mina sinnen är vidöppna och jag stannar ofta till och blundar, lyssnar efter skogens ljud och känner in dofterna.

Den här delen av stigen är den grönaste. Lövträden bildar med sina grenar och löv ett tak över stigen. Här och var finns mindre stigar som jag utforskar och att vandra på dem i sakta gemak är en ”Lisa för själen.”

Foto: Se hur solljuset letar sig in mellan träden och träffar mossan.

Jag har lagt märke till att jag både är fokuserad och avslappnad när jag går i skogen. Fokuserad på så sätt att ”störande tankar” avtar och istället lägger jag min uppmärksamhet på vad jag faktiskt SER. Det är så lätt att missa allt det vackra om man går och tänker på annat eller alltid går mycket raskt. Motionsgång är en sak, men skogsbada är något annat.

Idag på promenad såg jag att ”änglahåret” igen! Kanske någon som kommer ihåg att jag skrivit om det förut? Tycker det är så fint med änglahår i skogen! 🙂

Blir glad om du vill som läser vill dela med dig av dina erfarenheter! Vad betyder naturen för dig? Någon speciell plats du dras till? Känner du till begreppen som ” Skogsbad och Skogsterapi?”

Må gott!

Kram Gunilla

Höjdpunkten – Lysefjorden och högfjällsplatån!

På vår tredje dag i Sydnorge blev det resan höjdpunkt med båtturen på Lysefjorden! Vi lämnade därmed Stavanger och åkte till Lauvviks kaj, där det blev en stunds väntan innan vi steg ombord på båten. Tänk att det även denna dag blev strålande solsken! 🙂

Två förväntansfulla bröder i väntan på färjan. Maken till vänster och min svåger till höger!

Inte så stor färja, därmed inte sittplatser åt alla, vilket inte gjorde så mycket. Vi fick bra ståplats på soldäck och bra överblick över allt det vackra som vi passerade. Dessutom blev det ”rotation” på medpassagerarna då många ville röra på sig efter ett tag och då knep vi var sin stol! 🙂

På väg in i Lysefjorden och då passerade vi under ”Lysefjordbron” som når 50 meter över fjorden och är 446 meter lång, samt 12,3 meter på bredden.

Visst är den mäktig och fjorden vacker!?

I början av Lysefjorden var det ”lågland” och ganska mycket barrskog.

Mäktiga vyer… med grönska och allt högre berg.

Stort och brett vattenfall, vet inte om det har något speciellt namn… förmodligen…

Lågland mot mäktiga berg… åh, vilka vyer!

Om jag minns rätt. så la färjan till vid två ställen på vägen in i fjorden. Här vid ett gammalt kraftverk var det en hel grupp vandrare som steg av. Jag undrar om de skulle gå….

de 4 444 stegen upp för ”Fløritrappan” som skymtar bakom kraftverket som numera är ett B&B samt kafé. Trappan tar dig 740 meter över havet och tar ca: två timmar att gå! Det är världens längsta trätrappa och den sägs knarra och knaka, men är fortfarande stadig och stabil! 🙂 Väl uppe är det många som vandrar vidare mot Kjerags bergsplatå med den berömda Kjeragbolten, stenbumlingen som sitter fastkilad i en skreva. De modigaste vill naturligtvis låta sig fotograferas på den!!! Vi såg bumlingen nedifrån, men lite försent för att hinna fota.

Nästa bild tycker jag är lite häftig på sitt sätt…

Rejäla däck vid kraftverkets brygga för att hålla emot färjan!

Det var verkligen något med solljuset, det var verkligen blått! Bergen så vackra liksom fjorden i sig…

Två goa gubbar tillika bröder på första parkett! 🙂 Två ”silverrävar” som sönerna säger! 🙂

Jag vill också vara med på bild! Trevliga medpassagerare runt mig som fransmän och belgare och holländare bland annat. Ja, många vill se vackra Norge!

Ju längre in i fjorden vi kom ju brantare och mäktigare blev bergen…

Det här är bergstoppar… vilka fantastiska mönster och nyanser!

Så fick vi äntligen se den då – Preikestolen! Den mest berömda turistattraktionen i Ryfylke tornar upp sig till imponerande 604 meter ovanför Lysefjorden. Denna helt plana klippavsats, cirka 600 kvadratmeter, formades antagligen när den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan. En mycket mäktig syn! Jag begriper bara inte hur de vågar sitta däruppe och dingla med benen över kanten! Tyvärr fanns det ingen tid att ta sig dit upp, för utsikten därifrån är förstås hissnande! Men vi var absolut nöjda med att fått se den mäktiga klippan underifrån.

Så började vi närma oss slutpunkten av färden – Lysebotn.

Färjeläget vid Lysebotn… Snart väntar oss en annan hisnande färd… Uppför 28 hårnålskurvor till ”Örnnästet!”

Skicklig chaufför… det är verkligen hårnålskurvor! Här är vi nog halvvägs… ser du fordonen längst ner?

Uppe! Nedan har vi färjeläget, Lysebotn!

Örnnästet – här åt vi vår lunch och fick lite tid att blicka ut över hårnålskurvorna, bergen, fjällplatån och Lysefjorden, innan vi for vidare mot Vrådal.

Visst är det mäktigt!? Och nedanför finns Lysefjorden som ser så liten ut här uppifrån!

Kvar att visa är fler naturbilder ifrån fjällplatån och det blev många små sjöar som vi tog oss förbi och ännu fler hårnålskurvor. På vår sista dag stannade vi till vid Lindheims fruktgård och inget av det här vill du missa!

Nu ska jag strax tillsammans med en go vän bege mig ut på tidig morgonpromenad och någon timme senare, då jag är tillbaka, kommer lilla O! Ska bli sy mysigt att ha henne här några dagar och kanske det innebär att jag äntligen får gjort premiärdoppet i sjön eller helst havet! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Sydnorge med stopp i Kristiansand, Egersund och Stavanger!

Vår resa till Sydnorge gick via norra Bohuslän mot Strömstad där vi åkte med färja över till Sandefjord. Överfarten tar ca: 2,5 timmar och vi hade ju turen att ha solsken under våra fyra dagar och det gör ju själva överfarten så mycket trevligare! Att kunna lapa sol en stund på soldäck, då magen är mättad! 🙂

Vyerna mellan Strömstad och Sandefjord var inget att klaga på! Bohuslän i mitt hjärta!

Vi närmar oss Sandefjord…

Ombord på bussen igen styrdes färden vidare mot Kristiansand. Den sista biten innan vi nådde vårt centralt belägna hotell, blev en ganska seg historia. Man är trött och vill komma fram… och det gjorde vi ju! 🙂 Fint hotell med ljusa trevliga rum. Efter middagen, var vi än mer trötta, men något av Kristiansand ville vi ju se, så det blev en promenad till hamnen där det var musikevenemang.

Hög puls, hög musik och folkfest! Politi ville också vara med! 🙂 Ser du dem till vänster på bron?

Mycket mysigt där vid hamnen och om vi inte hade varit så trötta efter en lång resdag, så hade vi nog kikat runt lite mer.

Vårt hotell låg vid ett torg och där finns också Kristiansands domkyrka som är en av Norges största. Den nuvarande kyrkan är den tredje domkyrkan i staden och den fjärde kyrkan vid torget i Kristiansand. Byggnaden är 70 meter lång och 39 meter bred, och tornet är 70 meter högt. Ursprungligen hade domkyrkan 2 029 sittplatser och 1 216 ståplatser. I dag är den godkänd för 1 500 människor. För att kunna utnyttja de gamla murarna från kyrkan som brann 1880, blev altaret förlagt mot väster, medan kyrkor normalt brukar ha altaret i öster. Byggnadsarbetena blev färdiga den 1 februari 1885, och hade då kostat totalt 240 000 kronor.

Kyrkan var mycket vacker i skymningsljuset…

Tyckte så mycket om vattenspelet och blomsterprakten framför kyrkans ena långsida.

Tända ljuslyktor som ger det där lilla extra åt stadsbilden.

Morgon därpå var vi lite för tidiga till frukostbuffén… 🙂 så då gick vi ut i dagsljuset och kikade runt på torget.

Några riktigt gamla byggnader och några nya. Den röda byggnaden är Rådhuset på ”Øvre torv” och byggdes 1864. Till vänster om fontänen, låg en fin park (inget foto!) och domkyrkan.

Efter en stadig frukost – älskar hotellfrukostar, så gick bussfärden vidare västerut längs kusten mot Norges tredje största stad som är Stavanger. Ett lunchstopp blev det i Egersund som bland annat är känt för alla sina vita hus. Några sådana såg jag inte till och blev därmed rätt så besviken! 🙁 En ganska trist stad, med få lunchställen om man nu inte älskar snabbmat som pizza! Efter en del traskande på de i och för sig små trevliga gatorna så fann vi ett bageri/kafé, där vi köpte matig sallad som också var prisvärd! Det är DYRT i vårt kära grannland!

Kyrka – en alldeles underbar vit träkyrka fanns nära hamnen!

Någon gudstjänst pågick och jag tror att det var för ”pilgrimer.” Lägg märke till de små ”inrutade” fönstren…

Så var det dags att fara vidare mot Stavanger. Efter inkvartering på ett utmärkt hotell, så blev det både bussguidning runtomkring i Stavanger och en kort promenad genom den gamla stadsdelen.

Nu minns jag inte ordningen, men vi åkte upp med bussen till en utsiktsplats och vi besökte en speciell plats som har betydelse för Norge som nation.

Sverd i fjell är en norsk skulptur vid Hafrsfjorden i Stavangers kommun. Det är ett minnesmärke till minne av slaget i Hafrsfjorden 872 då Harald Hårfager enligt sägnen enade Norge till ett rike. Det är skapat av skulptören Fritz Røed och avtäcktes av kung Olav V 1983. Det föreställer tre 9,2 meter höga svärd, som är nedstuckna i berghällen. Det största av de tre svärden symboliserar den segrande kungen Harald Hårfager, medan de två andra symboliserar de förlorande småkungarna. Sverd i fjell är också ett fredsmonument, då svärden är nedstuckna i berget för att aldrig mer kunna användas.

Vy ifrån utsiktsplatsen…

Storslagna vyer som alltid blir bäst på plats…

Men vad tror du att jag längtade mest efter att få se i Stavanger förutom hamnen…

Självklart var det promenaden bland de pittoreska VITA HUSEN! Här fanns det vita hus! 🙂 Idyll så långt ögat når…

Vår lokala guide hade mycket att berätta om stadsdelen, men jag hörde ingenting! Jag var helt betagen av vad jag såg och fotograferade så mycket jag bara hann!

Man skulle kunna tro att husägarna fick bidrag från kommunen för att smycka husen så mycket som möjligt! 🙂 Idyll – ja! Men det har ett pris också. En skylt uppmanade oss turister att visa hänsyn till de boende och inte ”klampa in i trädgårdarna!” Det kan väl vara störande nog med ALLA som går förbi och fotar som jag! Men är det en turistattraktion så är det!

Efter middagen promenerade vi så till hamnen – promenader behövs för det blir mycket bussåkande! 🙂

Gemytligt även här och fullt med människor och levande musik… trångt…

Stavanger är ju inte bara den tredje största staden i Norge, utan det är ju oljestaden! Nya oljefynd har gjorts i det så kallade ”Edvard Griegfältet” i Nordsjön. Det beräknas att det kommer att ge 4-37 miljoner fat oljeekvivalenter!!!! Intäkterna på ”oljepengarna” är placerade i en speciell fond och värdet på det uppgår till 8,900 miljarder norska kronor! (8 194 401 245 576 NKR! ) 🙂

Kanske ska flytta till Norge!? 🙂

Det här var våra två första resdagar. Det vackraste att berätta om och visa bilder till är ju turen på Lysefjorden och bussturen upp till ”Örnnästet!” Det blir också bilder ifrån den sagolikt vackra högfjällsplatån, innan vi nådde Vrådal.

Må gott!

Kram Gunilla

Hemkommen från vår minisemester i vackra Sydnorge!

Vilka fantastiska dagar det blev på vår bussresa i Sydnorge där båtresan på Lysefjorden var huvudattraktionen! Givande besök blev det också i Kristiansand och Stavanger. Vädret var med oss under våra dagar, så vår vistelse i Norge blev precis så bra som man kan önska sig på alla sätt! Det finns mycket att berätta och naturligtvis har jag fotograferat en hel del! Några bilder ska du få se idag…

Men först vill jag tacka för all respons som jag har fått på mitt inlägg ”Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!” Så givande och intressant att ta del av var och ens tankar, reflektioner, och personliga erfarenheter! Jag har inte hunnit svara er alla, men ska göra det och kanske jag gör någon slags personlig sammanfattning. Jag vill också säga tack till dig som har läst, men inte kommenterat. Det är jätteroligt när du lämnar en kommentar, men det är inte alltid som man har tid eller lust att göra det. Det är jag medveten om.

Det blev som sagt en givande resa. Nu behöver alla intryck få sjunka in – för det har varit intensiva och långa dagar!

Ett litet smakprov

En liten bit av Lysefjorden. Så otroligt vackert med grönskan….

och med ljuset över hela landskapet…

Kan du ana hur imponerande och andäktigt det är att sitta uppe på däck och åka förbi de mäktiga bergen!? Den som har gjort det förstår hur magiskt det är!

Idag behöver jag vila och bara vara. Men så klart är jag nyfiken på vad du har haft för dig under de här dagarna… Det får bli en ”bloggpromenad” med det snaraste! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

En skogspromenad och en minisemester!

Ja, dagen har gått i ett med att städa, lite trädgårdsfix och så packa lilla resväskan för en minisemester! Jag har också hunnit med en skön promenad i skogen. Mycket solig och fin dag, med behaglig temperatur.

Jag mår så bra när jag kommer ut i naturen. Tankarna klarnar och jag känner verkligen hur välgörande promenaden är för hela kroppen! Här är lövskogen ganska tät, men ju närmre vattenblänket jag kommer, ju mer glesas skogen ut.

Det är en sådan glädje att ha naturen inpå knuten! Ett ganska stort naturreservat med många olika små vägar och ännu mindre stigar. Då och då möter jag motionärer som antingen löptränar eller går stavgång som jag! Hundägare träffar jag som oftast på och ibland barnfamiljer på skogsäventyr! 🙂 Går jag ut tidigt, innan frukost, så brukar jag få ha skogen för mig själv och då och då ser jag bland annat rådjur.

Regnet som har kommit gör gott för grönskan, men likväl är det lite vatten i bäckarna och i åarna här runtomkring. Träden dricker massor av vatten!

Men i skogstjärnet såg det ut att vara normalt vattenstånd. Härligt solglitter idag! 🙂

Ja, då blir det en liten bloggpaus, men snart är jag tillbaka och förhoppningsvis har jag många fina bilder med mig i bagaget! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Boktips och funderingar kring de nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre och friskare liv!

Igår sändes andra avsnittet ur en dokumentär på Sveriges television – ”Är du där pappa?”. Om du inte har sett programmet, som finns på Tv-play, så uppmanar jag dig att göra det! Programmet är en dansk produktion som tar upp det svåra när en familjemedlem – i det här fallet, pappan drabbas av demens i en ålder av 68 år och hur det påverkar hela familjen. Många av oss kanske har upplevt sjukdomen på nära håll och vet hur smärtsamt det är för alla inblandade. Vi får följa familjen och uppleva de svåra besluten och hur sjukdomen påverkar var och en i familjen. Måste tillägga – vilken underbar familj mitt i det svåra! <3

Demens – varför får några demens eller Alzheimers sjukdom? Cancer, reumatiska sjukdomar, hjärt – och kärlsjukdomar, diabetes… går det att förhindra på något sätt?

Jag har läst en intressant bok, ”BLISS – De nya antiinflammatoriska nycklarna till ett längre, godare liv”, skriven av, Maria Borelius. Maria Borelius har en fil.kand. i fysik, biologi och matematik samt en masterexamen i vetenskapsjournalistik. Hon har också varit programledare på Sveriges television för bland annat ”Vetenskapens värld.”

Jag har inte läst någon bok av författaren tidigare och därmed inte hennes första bok i den här serien. Den första heter ”Hälsorevolutionen : vägen till en antiinflammatorisk livsstil” . Båda dessa böcker behandlar helheten, maten, forskningen, träningen, skönheten och insikten om hur jag kan komma ”en god hälsa” ett steg närmre. För något entydigt svar finns ännu inte på hur och varför vår ”livsstilssjukdomar” uppstår.

Om boken

I den här boken fortsätter Maria Borelius att följa olika forskare och gurus tätt i hälarna och lägga det spännande livspusslet för hur vi når ett ännu bättre jag. Ett friskare jag! Vi får bland annat följa med författaren på hennes spännande möten till Wales, Los Angeles, San Francisco och till Japan, där kvinnorna lever längst i hela världen.

Det som fångande mitt intresse för boken var när författaren beskriver hur hon får ett akut ryggskott när hon är på resande fot och det trots alla omställningar hon har gjort under en längre tid till ett friskare liv! Jag som själv har ”ryggproblem”, blev intresserad av hur hon resonerade kring detta faktum och om hon skulle finna några svar. Vidare fångandes jag också av vad det är som gör att till exempel kvinnorna på den japanska ön Okinawa lever så länge. Inte bara länge, utan de behåller sin vitalitet långt upp i hög ålder. Den japanska ön Okinawa är en berömd så kallad ”blå zon” eftersom dess invånare har den längsta förväntade livslängden i hela världen. Ön är en av få platser i världen med ett mycket högre antal invånare än genomsnittet i åldern 100+ år. Det finns fler sådana ”blå zoner”, där befolkningen lever ett långt och friskt liv. Sardinien i Italien har världens högsta koncentration av hundraåringar!

Vad har människor i dessa områden gemensamt och varför lever de så länge? Hur kan de undvika kroniska åldersbetingade sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demens? Vilka av deras livsstilsval har betydelse i detta avseende? Ja, Maria Borelius försöker få svar på dessa frågor i de möten hon presenterar i sin bok. Det är intressant att läsa om ”låggradig inflammation, om vår ”schimpanshjärna” som ska jämställas med vår ”urtidshjärna” och som har svårt att kommunicera med vår ”nya hjärna”. Nutidsmänniskan! Slutklämmen i Marias Borelius bok är att det råder en bristande samsyn kring olika forskningsresultat om hur vi lever ett långt och friskt liv! Vi lever ju allt längre, men långt ifrån alla lever ett långt och friskt liv!

Jag tror att det ligger en sanning i att se över kosten, sömnen, och motionen till ett friskt och långt liv. Men också ett liv som innehåller ett meningsfullt liv och ett harmoniskt liv som är så långt borta som möjligt ifrån stressens skadeverkningar! Stress är för mig en källa till felaktig kost, för lite sömn, för lite motion och bristen på att uppleva glädje och harmoni i livet! Det var också stress (många åtaganden) som orsakade författarens akuta ryggåkomma! Igenkänning hos mig!

Det här med låggradig inflammation som också kan drabba hjärnan… gör ju att jag verkligen vill lära mer, ta till mig olika forskningsresultat. Jag tror verkligen på helheten vad det nu står för och som kan vara det som Maria Borelius har sammanfattat i ”Bliss!”

Vad står Bliss för? 

Boosta med antiinflammatorisk mat. (t ex grönsaker, bär, nötter, omega-3, goda bakterier)

Lägre intag av mat som driver inflammation (t ex socker, gluten , transfett, laktos)

Igång  (rör på dig varje dag!)

Stillhet (en stunds daglig aktiv vila/yoga/meditation, god nattsömn)

Sök upp din förundran  (det vackra, magiska i livet)

Det är helt klart en intressant bok och ska inte ses som ytterligare en ”diet” att följa. Utan, mer en bok om en livsstilsförändring som ska vara livet ut. Det känns positivt att jag har själv har gjort flera omställningar i livet som har lett till en bättre hälsa. Förändringar som ligger i linje med Bliss! Men precis som Maria Borelius beskriver i sin bok om med – och motgångar, så har ju jag det också! En del dagar är det lättare att leva enligt Bliss, andra dagar är det inte det! Maria delar med sig av sina olika erfarenheter på ett roligt och positivt sätt!

Forskningen om kost mot låggradig inflammation har hitintills inte kunnat visa att specifika livsmedel kan orsaka inflammation eller om enskilda livsmedel kan förvärra eller dämpa en redan etablerad inflammation. Vi vet att grönsaker, frukt och bär är hälsosamt men inte att den ena grönsaken, frukten eller bäret är bättre för hälsan än den andra.

Det aktuella forskningsläget visar att nivåerna av cytokiner minskar vid viktminskning. Medelhavskosten är ett kostmönster som har ett starkt vetenskapligt stöd för minskad risk för flera sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer, stroke och fetma och kanske verkar en del av den minskade risken via lägre nivåer av cytokiner. Sammantaget liknar de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor medelhavskost – grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol. (Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.)

Min slutsats

Det är min övertygelse att vi alla kan leva hälsosammare, utan att det blir tråkigt! Jag förstår egentligen inte det resonemanget – att det är tråkigt att leva hälsosamt! Det handlar ju inte om att inte få njuta av ”livets fröjder” oavsett om det gäller mat, dryck och upplevelser.

För mig handlar hälsa om sans och balans och om att förstå sin ”schimpanshjärna”, för att använda författarens uttryck! Det handlar om att ”ställa om” – att ta eget ansvar för sin hälsa. Jag tror att ”alla nycklarna samverkar!” Kost som är tillagad från grunden, utan tillsatser och där köttintaget är reducerat. Jag tror också mycket på att inte överäta – att inte ta om hur gott det än smakar! Jag tror på daglig motion som kan betyda att fixa i sin trädgård eller gå en rask promenad. Att säga nej för att kunna säga ja! Att rikta blicken inåt likväl som utåt! Att vara nyfiken och våga pröva nytt! Se på Dagny Carlsson – en underbar person och bloggare som vet att ”sätter jag mig ned så dör jag!” Dagny som har fyllt 107 år och som är så nyfiken på livet! 🙂

Lev väl – lev länge!

Kram Gunilla

Gör små buketter av pelargonior och gröna blad!

Det är så roligt att se att alla våra övervintrade pelargonior har klarat sig! Nu har de växt till sig och jag kan unna mig att ta in några och göra små buketter. Tycker det är så fint att bara ha några få i små vaser. Till pelargoniorna använder jag kvistar av rosmarin, murgröna och blad av funkia! Små nejlikor får också vara med! 🙂

Visst blir det fint!? Antingen ställa några på en bricka eller portionera ut dem här och var! Ett miljövänligt tips – att plocka in blommor från trädgården! 🙂

Kram Gunilla

Att vara turist i Göteborg – mina tio bästa utflyktsmål!

Mina inlägg om utflyktsmål i Göteborg är mycket uppskattade, så därför har jag skrivit ihop en snabbguide om de platser som jag tycker att du ska känna till och som jag själv gärna besöker! Liseberg, Avenyn, och hamnen i all ära… det finns så mycket mer!

Göteborgs södra skärgård. Här finns en rad pärlor av öar att välja bland som: Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Här ute är öarna bilfria och i mån av plats kan cykel (inga cyklar på Köpstadsö) medtagas. Innan du ger dig ut i skärgården…planera ut – och hemresa noga innan du ger dig iväg, så att du vet vilka tidsramar som gäller för dig! Införskaffa också gärna en karta över den ö du ägnar besöka på till exempel någon turistinformation i centrala Göteborg. Bra information som ger svar på de flesta frågor som du tänkas har är: https://www.goteborg.com/bra-att-veta/ta-dig-till-skargarden/ Läs också gärna om våra besök som finns beskrivna här på bloggen! Du finner dem under ”Kategorier”, sök sedan vidare bland olika utflyktsmål!

Styrsö är en av mina favoriter – här har jag tillbringat mina första barndomsår och så även på Vargö. Längst ut i den södra skärgården ligger Vrångö. Här är mycket vacker natur med härliga promenadslingor och flera badmöjligheter! Vrångö är favoriten nummer två. Särskilda skärgårdsbåtar gäller ut till Vinga fyr! Annan taxa. Vinga är ju starkt förknippad med Evert Taube – en underbar ö som ger det där lilla extra!

Vy ifrån Styrsö Bratten. Mitt förslag är att åka till Styrsö Tången och därifrån vandra ut på några av naturslingorna och därefter vidare mot Styrsö Bratten som ligger mitt på ön. Därifrån kan du gå mot Styrsö Skäret och gå över till Donsö.

Göteborgs norra skärgård. Hit ut kan du åka både kommunalt och med egen bil. Under turistsäsongen är det klokt att åka kommunalt, för att slippa hamna i bilköer! Alternativt om du har cykel med, så parkerar du bilen vid några av ”Västtrafiks pendelparkeringar” som ligger en bit ifrån Lilla Varholmen där båttrafiken utgår. Ett smart val, för då kan du lättare ta dig runt på flera av öarna! Vid Lilla Varholmen finns två alternativ. Den ena bilfärjan tar dig till Hönö och Fotö åt ena hållet. Åt det andra hållet efter Hönö är det: Öckerö och Hälsö. Vid Burö hamn, kan du ta dig vidare mot de tre ”nordöarna”, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Samtliga färjor här är avgiftsfria. Från Lilla Varholmen tar du dig också till Björkö och därifrån personfärjor till Kalvsund och Galterö. på dessa gäller Västtrafiks taxa!

Vy ifrån Hälsö mot Björkö. På Hälsö råder mer lugn och det är ”porten” för vidare färd ut mot de ”tre nordöarna.” På Öckerö och särskilt Hönö, finns gott om butiker och matställen för den som inte har egen matsäck! Från Hönö tar du dig vidare till Fotö. Vill du bort ifrån shopping och ”folklivet” vid hamnarna, så finns det naturslingor på alla öarna! Rörö som ligger längst ut med utsikt mot bland annat Carlstens fästning på Marstrand. Vyerna och naturslingorna är fantastiska här ute. Vi gjorde en vandring här i september 2018. Vyerna och vidderna imponerade djupt på mig.

Källö-Knippla besökte vi också på sensommaren 2018 och där fanns det så fina bad – och grillplatser!

Saltholmen och Långedrag. Om du inte kan eller vill åka ändå ut till skärgården, så är det möjligt att ta någon av skärgårdsbåtarna ut till Saltholmen, där det finns goda badmöjligheter. Det går även spårvagn och buss ut hit. För att komma ut till klipporna, går man förbi själva färjeterminalen. Fina vyer och med sammetslena klippor! Innan Saltholmen ligger Långedrag. Absolut värt ett besök!

Foto: Vy vid Saltholmen.

Slottsberget och Älvstranden. Det här är en oas på Hisingen som du når med buss eller båt ifrån centrala Göteborg. Att åka med ”Älvsnabben” över till Hisingen är ett enkelt och snabbt sätt att se Göteborg och inloppet ifrån sjösidan! Lämpligt är att stiga på Västtrafiks båtar ifrån Lilla Bommen. (Nära Operan och barken Viking.) Hållplatsen heter Slottsberget. Promenera upp hit och njut av kulturmärkta hus och av utsikten mot Älvsborgsbron.

Nedanför ligger Älvstranden och på din promenad mot Färjenäs, så kan du bland annat bekanta dig med Ostindiefararen Götheborg! Utsikten ifrån Sörhallsberget är också fantastiskt! (Googla så hittar du!)

Älvstranden, så mysigt att flanera här…

Klippan – en del av stadsdelen Majorna. Hit kan man också åka med Västrafiks båtar, buss eller spårvagn. Enkelt är ju att fortsätta över till Klippan från Älvstranden (Eriksberg) när du ändå är i farten! Vid klippan finns också kulturmärkta hus med intressant historia, ångbåtsföreningen med de bevarade båtarna och S:ta Birgittas Kapell som är nyrenoverat. I närheten finns ”Röda sten” och ”Pannhuset” som också kan vara intressant att besöka för den konstintresserade.

Klippan – en idyll på kullerstensgator!

I Pannhuset finns både kafé och konsthall. Här får alla graffitimålare ”skapa fritt!” Över Pannhuset ser du Älvsborgsbron som ser ut att ”ligga på” Pannhuset, vilket den inte gör! 🙂 På andra sidan älven, Eriksbergs bockkran och Älvstranden.

I centrala Göteborg….

Trädgårdsföreningen – göteborgarnas oas mitt i staden! Här promenerar vi flera gånger om året och nu i skrivandets stund är det rosorna tid! Här är verkligen vackert att strosa omkring bland det gröna, all blomsterfägring, bland byggnader och längs kanalen. Här kan du koppla av ifrån stadens brus en stund!

Mäktiga, gamla träd finner du här inne och även blommande sådana under försommaren.

Feskekôrkan” vid Rosenlundskanalen är göteborgarnas unika saluhall för fisk och skaldjur! En kulturminnesmärkt byggnad som ska genomgå en grundlig renovering och där framtida verksamheten är hotad! Göteborgarna vill inte ha någon annan verksamhet här än just fisk – och skaldjurshandel! Må förnuftet segra!

Inte långt ifrån ”Feskekôrkan”, ligger Magasinsgatan där du finner flera trevliga butiker och serveringar. Artilleriet, The Kitchen, Grandpa Store och Norrgavel, behöver ingen närmre presentation! Gör gärna också ett besök hos Floramor och Krukatös, vid Kaserntorget. Bara deras innergård är värt ett besök! Butiken drivs av en florist och en keramiker – älskar den butiken!

Haga – men visst ska du promenera här i ”Albert och Herberts” spår bland underbara hus, trevliga butiker och kaféer och matställen. Promenera också gärna in på ”Långgatorna” som ligger parallellt med Linnégatan. Går du hela Linnégatan fram kommer du så småningom till Slottsskogen! Linnégatan i sig är kantad av fina hus, butiker och en mängd restauranger!

Men är du här, så gör dig besväret att gå upp för alla trappor till Skansen Krona!

Utsikten härifrån över delar av Göteborg, vill du inte missa!

Örgryte – här finner du de vackra trähusen med de grönskande trädgårdarna! Området ligger en bit ifrån Örgryte gamla kyrka och Liseberg. Här i området promenerar vi ofta och utgår som oftast ifrån Sankt Sigfridsgatan.

Området är stort och närbelägna områden som tillhör stadsdelen är bland annat Skår, Bö och Jakobsberg med blandad bebyggelse.

Botaniska trädgården och Änggården. Botaniska trädgården besöker vi flera gånger om året. Det brukar börja vid tidig vår, då vi längtar efter att se de tidigaste vårblommorna och det sista besöket brukar bli sent på hösten och då njuta av alla höstfärger bland blommor och träd. Nu och framåt finns här dahlior i alla de färger och former!

En underbart ”ruffsig” dahlia vid vårt senaste besök på Botaniska! Området är stort och du kommer att älska att gå och botanisera bland alla blommor, men också bland alla träden vid den ”vilda delen!”

När du är här, så gå också en promenad bland de vackra husen, vid Änggården. Här finns också bevarad träbebyggelse och vackra trädgårdar. Det området ligger till höger om ingången till Botaniska trädgården. Om du parkerar vid Slottsskogsvallen, (fler parkeringar där, några fria!) så kan du gå till husen vid Änggården och sedan vidare till Botaniska trädgården. På andra sidan motortrafikleden (Dag Hammarskjölds-leden) ligger hela Slottsskogen och väntar på dig! En stor grön oas med promenadstråk, lekpark, djur och uppe vid vattentornet en fantastisk utsikt över delar av Göteborg!

Så fint att gå här och beundra husen och trädgårdarna!

Några utsiktspunkter att lägga till är: Masthuggskyrkan som är ett välkänt landmärke på väg in mot Göteborg, samt Ramberget på Hisingen! Paddanbåtarna… glömde jag! Om du vill åka på guidad tur inne i Göteborgs kanaler! 🙂

Ja, det var några av mina”pärlor” och som jag hoppas ska vara intressanta nog för att vilja turista Göteborg. 🙂 På min blogg finns fler tips även utflyktsmål som ligger nära Göteborg!

Kram Gunilla

Jonsereds strömmar och brukssamhälle!

I det förra inlägget visade jag bilder ifrån Jonsereds trädgårdar. Om du är där, och har möjlighet, så lägg till en promenad längs Säveån och Jonsereds brukssamhälle.

Vi började vår utflyktsdag med rundvandring I Jonsereds trädgårdar och därefter är det bara att köra tillbaka en liten bit och parkera bilen vid Jonsereds fabriker. Därifrån går du bakom den ena fabrikslängan mot den gamla kraftstationen, där vår promenad vid Säveåns naturreservat börjar.

På den här bilden ser vi Säveån vid Jonsereds fabriker. Bilden är ifrån april i år, innan lövsprickning…

Den gamla bron, vid infarten till området som man numera bara kan ”gå över”. Biltrafiken leds in bredvid på annan bro.

Här inne på området kan du parkera om du vill gå längs med vackra Säveån… missa inte det!

Bakom en av fabrikslängorna ligger alltså den gamla kraftstationen och framför den en gammal träbro som man kan gå över. Den ser ”skruttig ut”, men ingen fara… den är rejäl!

Här står mina ”promenadkompisar” och tittar ned i Säveån! Efter bron kommer en nyare bro till höger, gå över den och sedan följer man ån till vänster! Efter en kort sträcka kommer en spång på vänster sidan som leder ut till en härlig sittplats alldeles vid vattnet. Där är en bra plats för den medhavda matsäcken!

Vi hade tur… Här finns tre sittbänkar och alla var lediga! 🙂 Här kommer du så nära vattnet att du kan till exempel kan se laxöring simma i vattnet och hur strömstaren far fram över vattenytan. Här finns också gulärlor, knipor, drillsnäppa och storskrakar. En och annan bäver kan ses om man kommer i gryningen eller skymningen.

Här står jag och poserar och som alla kan se är det en fantastisk grönska vid ån…

Så vackert ljus den här dagen!

Ja, det är vackert att både promenera och cykla här! Det var första gången som våra ”promenadkompisar” gick sträckan och de tyckte verkligen om det. Vi fortsatte vägen fram som också löper längs järnvägen mellan Göteborg och Alingsås. (Järnvägen är på din högra sida.) Så delar sig promenadslingan åt vänster (Jonsered) och åt höger (Kåhög). Välj vänster och lite längre fram nere vid Säveån ligger det en grillplats om man önskar gå ned dit från bron. Vi gick förbi den rakt fram uppe på bilbron och viker vänster igen, så att man följer ån mot Jonsereds brukssamhälle. Efter en bit går en asfalterad väg ner bland de gamla husen och där ska man absolut gå ned och kika bland ”arbetarbostäderna”, där alla husen är rödmålade! Det är fröjd för ögat, både med husen och med trädgårdarna!

Idyll eller hur!? Vovven ser lite suddig ut, men reste precis på sig då jag tog bilden. 🙂 Var hur snäll som helst!

Husen är i varierande storlek och alla charmiga och välbevarade!

Lite kort om Jonsereds brukssamhälle

Jonsereds brukssamhälle är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från 1800-talets andra hälft. Samhället präglas fortfarande av den industriella storhetstid som satte Jonsered på världskartan.

Jonsered var från 1830-talet och fram till 1970-talet ett utpräglat brukssamhälle. År 1833 köptes egendomen Jonsered av skotten och affärsmannen William Gibson tillsammans med Alexander Keiller i syfte att där anlägga en textilindustri. Läget vid Säveån innebar bättre tillgång på vattenkraft och även möjlighet till att kunna expandera. Gibson anlade även gjuteri och verkstadsindustri. På 1860-talet inleddes framgångsrik produktion av träbearbetningsprodukter.

Transporterna löstes genom pråmar i Säveån. År 1856 invigdes den första sträckan på Västra stambanan mellan Göteborg och Jonsered och år 1903 invigdes kraftverket av kung Oscar den II. År 1913 skedde ett ras vid järnvägsbanken vid Aspen som blev känt som Jonseredsraset. Kring 1914 stod dagens dubbelspåriga järnvägstunneln klar som ersatte det tidigare spåret som korsade fabriksområdet. Ett stickspår ledde in till fabriksområdet.

Bruket expanderade och samhället byggdes ut med nya arbetarbostäder som delades in efter alfabetet som till exempel Littera A. I folkmun fick de ofta andra namn som till exempel Smålänningegården. Många flyttade till Jonsered från Västsverige. De unga kvinnor som flyttade till orten fick bo på Flickhemmet. Många inflyttade inackorderades hos familjer i arbetarlängorna. Då bruket även ägde bostäderna på orten var anställning och boendet knutet till varandra – förlorades anställningen förlorade den anställde även boendet. I Jonsered arbetade många i 40-50 år på bruket där de började i unga år. Efter skolgången väntade en plats på bruket för eleverna där bruket valde ut vad eleverna var lämpliga att arbeta med. Typiskt var också de många smeknamnen som kunde baseras på ursprung, sysselsättning eller släktskap och i Jonsered användes många lokala slanguttryck. Efterhand utvecklades ett socialt system i brukets regi med bland annat sjukstuga och tandläkarvård. 1899 stod ett ålderdomshem klart som ritats av ingenjören vid Jonsereds fabriker Sven Wingquist.

Gamla fabriksbyggnader och arbetarbostäderna, bland annat de unika tegellängorna med tillhörande trädgårdar, de nationalromantiska trähusen i Hallebacken liksom Sveriges första radhus, Nybygget från 1841, finns fortfarande kvar. Vid fabrikens finns Porthuset, den ursprungliga ingången till fabriksområdet, kvar. I Jonsered finns även koloniområdet Amerika som delas av motorvägen E20 samt Jonsereds kyrka. Riksantikvarieämbetet har utsett Jonsered till kulturmiljö av riksintresse. Jonsered är omgärdat av vacker natur längs med Säveån och sjön Aspen, här finns Bokedalens naturreservat och Natura 2000-området Jonsereds strömmar.

Många av 1800-talsmiljöerna finns bevarade och Gibsons arv lever vidare i alla de vackra tegelbyggnaderna som går i brittisk stil. (Källa: Wikipedia.)

Här i området finns också Franciskusgården som är en vacker trevåningsbyggnad av rött tegel som tjänar både som brödernas konvent och gästhus. Byggnaden uppfördes år 1899, ursprungligen som ett ålderdomshem i det lilla brukssamhället som då tillhörde Jonsereds Fabriker. En flygel som rymmer Kristi Förklarings Kapell blev tillbyggd år 1990.

Mycket vacker och intressant byggnad! Kommuniteten består av fyra bröder under eviga löften, och tre bröder under tidsbundna löften. Bröderna lever en ”öppen” form av klosterliv med betoning på mässfirande, tideböner och praktiskt arbete som tillåter dem att ägna sig åt barmhärtighetsgärningar, vilket i huvudsak tar sig i uttryck i en gästverksamhet riktad till såväl kyrkligt förankrade människor som andliga sökare och hjälpsökande som kan vara i behov av socialstöd och/eller viss vård. Brödernas livsrytm tillåter också att de åtar sig pastorala uppgifter, ungdomsarbete och evangeliserande uppgifter.  En av bröderna har vi träffat i boken, ”De fann vägen” av Kjell Andersson och Tore Hagman. Det var en intressant bok om olika männiksor som bestämde sig för att välja en ny livsinriktning. Boken finns presenterad här på min blogg.

Och så några glimtar ifrån arbetarlängorna som är bevarade och mycket populära att bo i.

Så många vackra detaljer på husen…

En glimt in i en trädgård. Så var vi tillbaka vid den ena fabrikslängan där vi startade vår promenad…

De vackra tegelfabrikerna har idag blivit populära lokaler för nya företagare som letar unika kontorsmiljöer.

Jonsereds herrgård som jag skrev om i det föregående inlägget har anor ändå ifrån medeltiden och var då ett kronogods. Om vi förflyttar oss raskt framåt i tiden till år 1839, som var året då W. Gibson köpte ut sin kompanjon A. Keiller ur firman och herrgården kom att tillhöra enbart W. Gibson. År 1868 revs den gamla byggnaden av David Gibson, som var son till W. Gibson och byggnaden fick sitt nuvarande utseende. På herrgården samlades Gibsonsönernas familjer och vänner, bland annat kulturpersonligheter som Viktor Rydberg, Ellen Key och Wilhelm Stenhammar. Här fanns också ett jordbruk tillhörande godset samt trädgårdar med exotiska växter. Godset förblev Gibsonsönernas säte fram till 1954, då den siste avled. Blickar vi lite till framåt så blev det fastställt den 29 januari 2003 att herrgården med sina 20 rum skulle bli Göteborgs universitets mötesplats för samverkan med Sigtunastiftelsen och San Michele på Capri som förebilder. Därefter är det några turer mellan Partille kommun, fastighetsbolaget Wallenstam och Göteborgs universitet. Men slutklämmen är att fastigheten ägs av fastighetsbolaget Partillebo och att fastigheten fortfarande hyrs av Göteborgs universitet. Källa: Wikipedia).

Puh, nu blev det ett långt inlägg igen… men förhoppningsvis intressant! Personligen tycker jag det är så roligt nu på äldre dar att bland annat lära mer om alla våra kulturskatter som de här brukssamhällena är! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla

Jonsereds trädgårdar – en blommande och grönskande oas nära Göteborg!

Midsommarhelgen är över för den här gången och för vår del har den varit till belåtenhet! Midsommaraftonen åkte vi med skärgårdsbåt ut till Rörö, där vi var för två år sedan. Midsommardagen blev en stillsam dag hemma med skön promenad och njutning i solen med god bok. Igår, söndag – en utflykt till bland annat Jonsereds trädgårdar med goda vänner.

Jonsereds trädgårdar är en oas för alla oss som tycker om att njuta av såväl blomsterfägring, grönska, fjärilar, humlor och bin i mängd!

Vägen upp till herrgården, från trädgården sett, har en mittenrabatt med kantnepeta. När det är i sådan mängd, blir det en fröjd för ögat! Även för örat – för det surrade av humlor och bin i en oräknelig mängd och fjärilar fanns det gott om!

Tistelfjäril som det finns så många av i år! 🙂

Och i blomsterhavet såg jag en nässelfjäril…det fanns säkert fler…

Blålila blommor är nog min favorit och här i den vackra trädgården finns det också gott om stäppsalvia! Färgen är så vacker mot det gröna, men även som här med bland annat inslag av rosa pioner.

Sommarens drottning – pionen blommade fortfarande här och var i rabatterna. Så vacker! Finns det någon vackrare blomma?

Rosa med lite svagt gult… blomsterprakten ska naturligtvis upplevas på plats. Var och en hittar säkert sin favorit!

Det blev ett kärt återseende att kika in i Tomas von Brömssens ”Haga”! Alla som har sett Albert och Herbert känner igen sig i den delen av trädgården!

Förutom blomsterfägring, blir jag glad åt utedasset och handduk på tork!

Självklart ska ”Haga slott” också vara med i Tomas von Brömssens trädgård! 😉

Nytt för i år är Anna Mannheimers trädgård… en lugn och harmonisk del i trädgården och med många vita blommor. Det centrala var nog ”fåtöljen” som maken gärna ville sjunka ned i en stund! 🙂

Blommorna har inte hunnit växa till sig än, så det ser lite bart ut.

Om du gör ett besök här för första gången, så missa inte att gå upp till herrgården och runda huset, för där möter dig något som får dig att tappa andan…

Jag fotograferade genom ett hav av kantnepeta, stäppsalvia och blå lupiner. Det andra blå – är sjön Aspen!

Här i Jonsereds trädgård, finns ett litet kafé och en liten butik med växter och inredning. Mysigt att fika här bland små sittgrupper…

Varje sittgrupp är så klart omgärdad av blommor och av grönt! Nu hade vi fika med som vi intog under promenaden längs Säveån. Bilder därifrån visar jag i ett annat inlägg.

Som en avslutning på inlägget…. ljuvliga luktärtor på väg att slå ut! Åh, alla dessa dofter! 🙂

Må gott!

Kram Gunilla