Septemberdagar!

September – en månad med varierat väder och så har det varit så här långt! I helgen har det regnat här och trädgårdsprojektet har fått vila och vi har istället pysslat och fejat inne i vårt hus. Men imorgon måndag, kommer allt virke till den nya altanen och till staketet som ska ersätta häcken som nu är ett minne blott. Trädgården har tagit mycket tid i anspråk och kommer så att göra en tid framöver, men så fint det kommer att bli och så roligt att göra ”höstfint” där sedan. Det kliar av lust att få börja ”inreda” med lite växter och belysning.

September i vanliga fall är en lugn och behaglig månad. Men jag kan ju inte säga att det har varit så lugnt detta år i september! Men roligt, behagligt och inspirerande och jag varvar matlagning åt ”trädgårdsarbetarna”, med långa sköna promenader i skog och mark.

Här en solig och skön dag, där jag gick på promenad med lille prinsen. Det är så fint med det öppna landskapet. Fälten och Vidderna!

En sten i vardera handen!

Och den lille prinsen är supersnabb, så det gäller att ”hänga med” på hans upptäcktsfärder! Allt som finns längs vägen är intressant som pinnar, kvistar, löv, maskar, vatten, stenar och blommor! 🙂

Röda ladugårdar med gröna dörrar passerar vi på vår promenad. Det hör landet till!

I skogen har det blivit alltmer höstfärger…

Visst är det vackert!?

Det är något rofyllt med färgerna, men också lite vemodigt.

Men grönt finns det – grön frodig björnmossa!

Ett stopp vid skogstjärnet blir det alltid. Måste titta ut över vattnet…

Visst anar du hösten i bilden? Vattnet är mörkt och vassen har ändrat färg, liksom ljuset.

På promenaden från skogen såg jag berberis med röda bär – så fina höstfärger.

Promenaderna är så viktiga för mig tillsammans med uteträningen som är två dagar i veckan. Jag skulle vilja säga att det tillsammans är lite av en livlina! Träningen ger både styrka, energi och balans i tillvaron.

Om tacksamhet…

Det finns mycket att vara tacksam över, vilket jag också påminner mig om dagligen! Att uppskatta vardagen precis så som den är med diverse göromål. Att uppskatta allt det enkla som ryms i sin vardag. Sysslor som kanske inte alltid är så roliga, men som kanske ändå har en mening, en funktion. Guldkanten är nära och kära, barn och barnbarn och vänner. Jag skriver detta för livet kan snabbt förändras… Jag vill påminna dig och mig om det!

Må gott och gör det bästa av varje dag som du får!

Kram Gunilla

4+

En trolsk morgonpromenad!

Skogen låg inbäddad i spindelväv och dimma idag på min morgonpromenad. Även skogstjärnet var insvept i dimma. Så vackert! En trolsk och fridfull stämning. Tyst och stilla. Den ende som jag mötte idag på promenaden var en rådjursbock och förstås, alla osynlig djur!

Visst är det något speciellt med morgondimma, så här i brytningen mellan sommar och höst? Inte detsamma som novembergrått, även om jag kan tycka att det också är vackert.

Länge kan jag stå och kika in mellan träden. Har jag tur ser jag ett rådjur, en hare eller en räv. Fåglarna har blivit tysta, men nog ser jag dem. Ofta har jag en koltrastherre med mig på promenaderna.

Det finns så mycket vackert att titta på i all enkelhet.

Som sagt – spindelväv vart jag än såg! De har varit flitiaga på sin jakt!

Stora fält av spindelväv och kanske några andra kryp också har varit framme!

Visst är det vackert! Så skickliga de är på att spinna tråd!

Dimman låg tät vid skogstjärnet och det är magiskt vackert…

På andra sidan tjärnet finns också skog som brukar spegla sig i vattnet, men idag syntes ingenting. Bara den lilla flytbryggan och vassen vid strandkanten där jag stod.

Någon snok har jag inte sett simmades i tjärnet i år. Kanske den ligger på lur därinne i vassen tillsammans med någon gädda! 🙂

I allt det grå, finns det ändå färg. Naturen kan det där med att använda en palett som harmonierar!

Trädgårdsprojektet som jag nämnde i mitt föregående inlägg, har startat i allra högsta grad! Det är minst sagt slitsamt att såga ned en gedigen tujahäck som har växt i 40 år och dess rötter. Så ska all sleepers också bort, men den faller nästa isär av sig självt! Vidare ska häcken och sleepers forslas till återvinningen och först då kan nästa projekt ta vid. Den stora nya fina altanen som kommer att kunna bli bra mycket större. Det ser vi fram emot.

Något jag också längtar efter är fler skärgårdsbesök. Att få vandra i lugn o ro, nu när det har blivit lugnare ute på öarna. Sommarsäsongen är över och det är vemodigt i sig, men skärgården är vacker året om. Vi får se vad tiden räcker till!?

Må gott och njut av dagarna som kommer!

Kram Gunilla

3+

En hälsning och ett sommarkollage!

I skrivandets stund, pågår sommaren för fullt! Det är soligt och varmt och många söker sig till vår sjöar eller till våra underbara kuststräckor och öar för havsbad. Sverige är fantastiskt, så att vara hemma och uppleva vårt vackra land, var och en utifrån sina förutsättningar, kan inte vara så svårt. Men visst förstår jag ändå att det finns begränsningar och hinder för ett flertal medmänniskor på grund av rådande situation som pandemin innebär. Inget är som ”vanligt”, för någon av oss.

Det är så viktigt att se möjligheterna och inte begränsningarna! Jag känner mig lyckligt lottad som har kunnat ”fylla mina dagar” med positivt innehåll. Att kunna göra det som jag mår bra av. Det allra bästa tror jag faktiskt är möjligheten till ”fysträningen” utomhus med Erica Johansson som jag påbörjade i juni. Träningen har givit goda resultat för både kropp och själ. Erica är kunnig, positiv och hon utmanar oss i gruppen! Träningen och gemenskapen är oerhört viktig för välbefinnandet. Men även om träningen hjälper, så försvinner inte artrosen i knä och höft!

Träning, utflykter i närområdet, och att vara med nära och kära är väl ledorden för vår sommar!

Barnbarnsmys…

Vår lille prins har fyllt ett år och dagen till ära var också hans namngivningsdag! Så fantastiskt att denna kärleksfulla, livliga krabat finns! Han blir så otroligt glad av att ha människor omkring sig och när han hör musik – ja, då kommer hela kroppen i rörelse! Något som han också älskar är bär av alla de slag. Vi har bland annat plockat hallon och smultron tillsammans och han äter med stor aptit!

Vår prinsessa, har vi också träffat då och då. Som igår, då vi hade en hel dag tillsammans. Olivia är som en fisk eller ja, en säl i vattnet. Hon och jag älskar att bada! Men ibland behövs en paus. En vattenmelonpaus! 🙂 Med barnbarn blir det aldrig tråkigt – vi skrattar mycket!

Maken och jag vågade oss ut till Hönö en dag, för havsbad! Vi valde en mindre badplats som heter Halse Långe. En liten grund vik med brygga och badstege. Runtom finns klippbad. Här njöt vi dagen lång, ända tills vi skulle hem… Vansinnigt långa bilköer!

Bland flera utflykter som vi har gjort, blev det en fin dag med goda vänner i och omkring Tjolöholms slott i Hallands län. Här är alltid vackert!

Mycket vacker utsikt ifrån slottets terrass!

Slottsterrassen med utsikt mot havet! Tänk att stå där, då det begav sig en midsommarafton eller nyårsafton i dåtidens vackra kläder.

I familjen Dickson/Bondes ägo (1892–1964)

Tjolöholm köptes 1892 av James Fredrik Dickson med hustru Blanche Dickson. Ett nytt slott ritades i Tudor-stil av den då blott 27-årige arkitekten Lars Israel Wahlman. Byggnaden planerades i mångt och mycket av Blanche Dickson som även slutförde byggnadsarbetet efter att maken James Fredrik Dickson avlidit kort efter byggstart. Paret var båda uppvuxna med brittiska föräldrar och bodde i Storbritannien i omgångar, varför stilvalet inte är förvånande. Slottsbygget påbörjades 1898 och slottet stod färdigt 1904. Slottsbygget var ett av de sista stora i Sverige. Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty i London är helt bevarad. Inredningen är ett av Sveriges bästa exempel på Arts and Crafts. Tjolöholm förklarades som byggnadsminne 1991.

Blanche Dickson dog redan vid 50 års ålder 1906, och slottet ärvdes då av hennes dotter Blanche Bonde (1875–1960). Hon var 1896–1920 gift med hovstallmästaren greve Carl Bonde och bodde på Tjolöholm med sin familj fram till skilsmässan 1920. Efter detta bodde hon mestadels i Stockholm, men vistades på slottet om somrarna och i helger. Efter 1951 stod det dock obebott och ouppvärmt och förföll då alltmer.

Om vi blickar raskt framåt…

Åren 1968–1973 genomfördes upprustningar av egendomen och byggnaderna, och jordbruket arrenderades ut. 1971 öppnades delar av slottet för besökare.

1987 köptes Tjolöholm av Kungsbacka kommun (80 procent) och Västkuststiftelsen (20 procent) för 10,5 miljoner kronor. Egendomen överläts 1991 till den för ändamålet bildade Stiftelsen Tjolöholm, som har Kungsbacka kommun som huvudman. Samma år förklarades Tjolöholm som byggnadsminne av länsstyrelsen i Halland. (Källa Wikipedia)

Slottets framsida med trädgård. Har aldrig tidigare sett sådana vackra hortensior. Någon?

Om du besöker Tjolöholms slott, så promenera gärna också i ”Allmogebyn!” Det är mycket fint där och det finns en mycket intressant historia kring byn.

Tjolöholms Allmogeby tillkom samtidigt som slottet, i början av 1900-talet. Ett gods av Tjolöholms storlek krävde stor arbetsstyrka, bland annat fanns här förvaltare, rättare, ladugårds- och stallförman, trädgårdsmästare, kusk, jägare, smed och snickare. Dessutom bodde ett antal statarfamiljer på egendomen.

Stugorna i Tjolöholms by grupperades runt två ekbevuxna kullar och bestod av ett enfamiljhus, fem tvåfamiljshus och en sjukstuga. I anslutning till byn så byggdes även en kyrka och Storstugan, som fungerade som ett ”folkets hus” med samlingssal för arbetarna, bibliotek och skola för de minsta barnen.

Varje bostad i byn hade en egen trädgårdstäppa inhägnad av staket samt eget hönshus. Blanche Dickson brukade inspektera trädgårdarna och delade ut priser til de mest välskötta och det gällde även insidan av huset. Husen inreddes med ett rum och kök, men planlösning och dekorationer varierade mellan husen. För att förstärka samhörigheten införskaffades en nationaldräkt till kvinnor och barn i byn att bära vid festliga tillfällen. Blanche Dickson höll sig noga underrättade om sina anställdas hälsa och varje nyfött barn fick fem kronor insatt på en sparbanksbok. Fantastiskt! (Källa: Tjolöholms hemsida:)

Inifrån ett av husen
Sommaridyll ifrån storstugans trädgård, där vi intog lunchen! Rekommenderas.

Vår egen trädgård ska delvis snart gå genom en förvandling då vi har beslutat oss för att ta bort tujahäcken och vårdträdet! Hur insyn – och vindskyddat det än är, så har häcken blivit alltför stor på vår lilla yta! Trädet likaså. Snickaren i huset skissar på det nya stora altandäcket med dess inramning. Längtar efter denna förvandling, för det kommer att göra att vi kan blicka ut över vår lilla täppa på ett nytt sätt. Tills dess njuter jag av hur det är med bland annat frodiga pelargonior!

Det var ett litet axplock av sköna SOLIGA dagar! Men det finns också regniga dagar och det är då jag LÄSER! Många böcker har blivit lästa den här sommaren! Och även om det regnar ibland vilket är tur, så går det att vara utomhus ändå! Ut vill jag varje dag i alla väder! Nästan. 🙂

Den här dagen var vi med goda vänner vid Gunnebo slott i Mölndal. Regnet hade precis upphört, men det blåste ordentligt som synes! 🙂

Må gott och hoppas att även du njuter av dina sommardagar!

Kram Nilla

1+

Äntligen Bohuslän – en dagsutflykt till Härmanö och Gullholmen!

Äntligen ett skärgårdsbesök och den här gången till Bohuslän, närmare bestämt Hermanö och Gullholmen!

Vy mot Gullholmen från bryggan som går mellan Härmanö och Gullholmen. Bryggan var under renovering vid vårt besök, men det gick att förflytta sig mellan öarna på en tillfällig bro.

Vår äldsta son med familj befann sig redan här, då det hyrde en stuga under den aktuella veckan. För vår del blev det en underbar dagsutflykt och vi fick en solig och härlig dag tillsammans med bad, (snabbdopp) krabbfiske, ”gofika”, promenader, middag ute i skärgårdsmiljö, men framförallt gemenskapen i vacker miljö.

Det är snart fyra år sedan vi var här senast, så min längtan att få återse den bohuslänska idyllen var stor. Vid det tillfället var vi här över en helg i början på september, betydligt färre besökare än vad det var nu i juli månad. Men är det högsäsong, så är det!

Gullholmen är ett av Bohusläns äldsta fiskelägen, med anor troligtvis redan från 1200-talet. Under de stora sillperioderna på 1700- och 1800-talen växte samhället ytterligare och konservfabrik, salteri och segelmakeri tillkom. Kuttrar för fiske och fraktfart började användas, vilket gjorde Gullholmen till ett levande skeppar- och fiskesamhälle. Mycket av öns gamla karaktär finns bevarad än idag med sjöbodar, bryggor och en välbesökt gästhamn. Fram till 1999 var Gullholmen en så kallad kronoholme. Det innebar att marken ägdes av staten och var fri att bygga på, vilket banade väg för den täta bebyggelse som idag kännetecknar ön. Gullholmen tillhör Orust kommun, beläget längst ut i Bohusläns kustband, utan bilförbindelse. Personfärja finns från Tuvesvik på Orust. Det är bara fem minuters överfart.

På Gullholmen finns fortfarande en fullt fungerande biograf som visar nyproducerade filmer, en välbevarad stenstuga från 1800-talet, ett museum som heter Skepparhuset, likaså ett bibliotek och ett fågelmuseum. Fantastiskt!

År 1910 fanns det ca: 811 fast boende personer på Gullholmen, år 2012 endast 10 personer på Gullholmen och 92 på Härmanö. (Har noterat att det finns olika stavningar på Härmanö. I en del texter står det Hermanö, men mestadels Härmanö.)

Gullholmen är endast 7 hektar stor och upptas helt av mycket tät bebyggelse. Husen ligger mycket tätt. Härmanö omfattar 138 hektar, men det är bara en liten del av dess norra del, Lilla Härmanö, som ingår i tätbebyggelsen. Det finns flera naturstigar på Härmanö och här finner du lugnet bland ljunghedar, blomstrande ängar som omges av karga klippområden och badplatser. Tyvärr hann vi inte att gå söderut på naturstigarna den här gången, vilket vi gjorde då för snart fyra år sedan. Bilden i min header är från det året, en vy som jag tycker är så vacker!

På Gullholmen ligger husen mycket tätt som sagt och det är mysigt att gå runt och kika på husen och de små ”täpporna!” Visst är det charmigt, men de som bor här under sommarmånaderna, kan inte ha mycket till privatliv. Som turist får man verkligen försöka visa hänsyn i sin iver att njuta av idyllen och respektera var man få gå eller inte!

Rosor, stockrosor och lavendel syns ofta i skärgården…

Fler vyer från Härmanö mot Gullholmen…

Visst är det underbart med båtlivet och den vackra miljön! Det hör liksom den bohuslänska sommaren till! Inte ett moln så långt ögat kan nå…
I det vita huset ligger skeppsmuseet. Ett båthus sticker ut… gillar det och den svenska flaggan.
Från en annan vinkel och då kom den fina träbåten med! En segeleka i mina ögon.

Vyer mot Härmanö från Gullholmen

Den där snipan… träbåten, den väcker barndomsminnen!
och vem vill inte ha ett rymligt sjömagasin med egen brygga!?

Ja, min kärlek till Bohuslän går väl inte att ta miste på!? Det är underbart att besöka idyllen och fylla lungorna med frisk havsluft. Alla sinnen aktiveras! Barndomsminnen väcks till liv och jag tänker att ”det där med att fisa krabbor”, blir man aldrig för gammal för! Den här gången var det farfar och Olivia som ägnade sig åt det. Olivia och jag promenerade lite tillsamman runt badplatsen och vid bryggan fick jag lov till att föreviga vår lilla promenad.

Bra att ha flytväst på, då behöver de vuxna inte vara lika oroliga! 🙂
Så stor tjej nu! Vart tar tiden vägen?

En fin dag med minnen att plocka fram då det behövs!

En sommarhälsning från mig till dig!

Kram Gunilla

4+

En stadspromenad genom ett sommarfagert Majorna i Göteborg!

Att vara turist i sin egen stad är inget nytt för maken och mig! Vi vandrar ofta och gärna i vår födelsestad som är Göteborg. Av förklarliga skäl håller vi oss gärna i stadsdelen Majorna som vi båda har anknytning till. Majorna är en stadsdel som har så mycket kvar av sin charm, beträffande gemytliga kvarter med bland annat landshövdingehus, kaféer, kvarterskrogar och second handbutiker. Dessutom finns älven med hamninloppet nära vid Klippan. Något för alla!

Om jag mot förmodan (man ska aldrig säga aldrig!) skulle flytta in mot staden, så skulle jag gärna vilja bo någonstans i Majorna. Men mina krav är dock ganska stora…

Det måste finnas grönska utanför något av fönstren. Gärna både träd och stockrosor!

Det ska helst vara fungerande kakelugn i varje rum, trägolv, ett kök med väggfast inredning, ett skafferi, en balkong eller egen uteplats! 🙂

Gärna stockrosor i olika färger runt hela huset! (Obs! Lägg märke till den rostiga cykeln i rabatten!) 🙂

En lummig innergård, med plats för många är också trevligt!

Rödfärg på små uthus passar ju även inne i staden – rena lantidyllen!

Men det finns förstås också fristående hus i nationalromantisk stil och det vet ju många av er att det är också något som jag kan tänka mig att bo i!

Naturligtvis finns det en lummig trädgård att tillgå!

Och här växer bland annat en stor lummig lind, malva och stockrosor!

På en av husfasaderna såg vi några vackra målningar. Här är en av dem som jag föll pladask för!

Konstnär; Tony Roos, för mig okänd. Men så fin målning! Den här vyn är däremot bekant ”Gathenhielmska Reservatet, nära Stigbergstorget. Dit ska jag ta dig en annan dag!

När vi kom tillbaka till bilen, då hade vi promenerat nästan en mil genom ett sommarfagert Majorna! När det finns så mycket mysigt och vackert att titta på, så tänker man knappt inte på hur långt man går!

Kram Gunilla

2+

Att ha sommarlov med bland annat pyssel i trädgården!

En av våra grannpojkar, runt tre år, befann sig i sin lilla trädgård, kikade in till oss över staket och sa; ” Nu har jag har sommarlov! Har ni också sommarlov?” 🙂 Är det inte underbart så säg!? En liten killes syn på tillvaron och det där med ålder är ju inte ett dugg viktigt! Nu är det sommar och då tycker jag att sommarlov låter trevligt. Skönt att ta dagarna som de kommer. Allt efter lust, väder och möjligheter.

Idag, har det varit en trädgårdsdag och förutom att vi har rensat och gjort fint i rabatterna, så fick jag sådan skaparlust, vilket resulterade i små blomsterstilleben! Något som jag tycker är så rogivande och vackert i sin enkelhet.

Det här med små blomsterarrangemang är något som jag tycker om att göra året om. Men nu på sommaren är det extra roligt att kunna plocka lite från den egna lilla trädgården. Två tomma vaser – dem köpte jag med mig hem ifrån trädgårdsbutiken idag.

Så placerar jag ut dem lite här och var i hemmet!

De här placerade jag i köket. Som du kanske ser, så hör inte blommor och blad ihop.

I vardagsrummet – funkiablad och tillhörande blomma, astillbe och ormbunke.

Ifrån trädgårdsbutiken köpte jag med mig murgröna som ska få växa till sig där på hyllan ute i trädgården. De kan jag sedan ha hela hösten och kanske vintern.

Det blev fint med murgrönorna där på hyllan, men lite tomt, så jag hämtade ut några blomstertavlor!

Vips blev det stilleben ute också!

Så fint med murgröna….

Stensötan som har hittat in i vår trädgård alldeles av sig själv – eller ja, med hjälp av vinden förmodar jag!

De två herr och fru stensöta trivs utmärkt där bland stenarna!

Mina pelargonior har växt sig stora och frodiga efter vinterförvaringen!

Här är två exemplar av tre rosa.

Här är den tredje laxrosa och två vita. Ingen sommar utan pelargonior.

Till sist en titt i vår rabatt vid entrén som är nygjord nu i vår. Där växer bland annat stäppsalvia, brunört, två vita pioner, alunrot och ett litet uppstammat träd. En benved.

Brunörten blommar mycket i år. Stäppsalvia som täcker hela rabatten har snart blommat ut. Men då klipper jag bort stänglarna, så kommer det förhoppningsvis en andra blomning! Fjärilar och humlor gillar både brunört och stäppsalvian.

Må gott och jag hoppas att du också har sommarlov!

Kram Gunilla

4+

Ett trädgårdsrum vid Gunnebo slottspark – ett treillage.

I mitten av juni, besökte vi Gunnebo slottspark i Mölndal. Där var inte så mycket sommarblommor ännu, så den här gången tittade vi lite mer på det vackra, lövsmyckade ”trädgårdsrummet” som jag nu har lärt mig heter Treillage. Ett treillage är både ett växtstöd och ett dekorativt, arkitektoniskt element, ett trädgårdsrum!

Den här ”lövsalen” ligger vid sidan om huvudentrén, på sin väg uppför trappan. Lätt att missa, om fokus ”bara” ligger på slottet rakt fram. För entrén uppför gången och trappan är ju magnifik i sig! Lövverket är lind och tanken är att de höga lindhäckarna skall formas efter växtstödet till en triumfbåge.

Treillage är ovanliga idag, men var typiska i de formella trädgårdarna från 1500-talet och ett par hundra år framåt. I modern tid har förutom Gunnebo slottspark, ytterligare tre treillage rekonstruerats; på Hampton Court i England, Het Loo i Holland och Versailles i Frankrike.

Gunnebos treillage utmärker sig varken genom sin bredd eller sin längd, men genom sin ansenliga höjd! De flesta treillage är omkring tre-fyra meter höga, men Gunnebos mäter hela sju meter! Treillaget återskapades 2016.

Gunnebos trädgård och park var rik på arkitektoniska överraskningar, s.k. follier – follies. Med sitt höga, kassetterade tunnvalv och välvda nischer för treillaget tankarna till antika ruiner som Maxentiusbasilikan på Forum Romanum. Detta är typiskt för nyklassicismens arkitektur, som i sin helhet byggde på antika referenser. Carlbergs mäktigaste trädgårdsrum har därför ofta liknats vid sidoskeppet i en katedral. En mäktig känsla att gå igenom ”lövsalen!”

I ena änden – den mot slottet, står ett staty och där såg jag möjligheten till en ny fotovinkel!

Och där i bakgrunden skymtar Gunnebo slott. Ett sommarresidens för familjen John Hall. Den första middagen i huset arrangerades den 22 juli 1796. Familjen Hall kom att få många besök av dåtidens namnkunniga personer, kungligheter, konstnärer och politiker, vilka uttryckte sin beundran över de vackra omgivningarna och den rena, klassiska arkitekturen. Arkitekt; Carl Wilhelm Carlberg,

Magnifik sommarbostad! Till vänster innan trappan ligger ”trädgårdsrummet.”

Vid vårt besök promenerade vi också slingan vid ån som rinner ut i Stensjön och som vanligt, fotograferade jag ”min gamla ek”!

Den måste ju bara få vara med som ett fint avslut på vår promenad vid Gunnebo slott.

Kram Gunilla

5+

Inspiration och nya tag mot hälsomål!

Under juni två gånger per vecka, har jag deltagit i uteträningen med ett gäng glada pensionärer under ledning av ingen mindre än Erica Johansson, känd friidrottare i framför allt längdhopp. Det har verkligen givit mig en nytändning att komma igång med regelbunden träning igen, efter det att jag och många andra inte kunde fortsätta med inomhusträningen på grund av Corona-viruset. Visserligen har jag fortsatt med stavgång, promenader, hemmayoga,varvat med cykelutflykter! Men styrkepass har jag saknat och jag märker att det är bra för mig på alla sätt. Ännu så länge är bäst att tillägga!

Under vintern och våren har jag mått allt annat än bra. Riktigt dåligt faktiskt, både fysiskt och psykiskt. Jag har haft stora problem med min rygg och i en höft. Stel som en pinne i ryggen och smärta från höft och ljumske som kommer och går. Därtill pandemin – inte så konstigt att jag har känt mig nedstämd. Problemen och smärtan ledde till besök hos en fysioterapeut som är säker på sin sak att problemen beror på en höftartros. Symptomen är som hämtade ur en lärobok! Att få veta att jag troligtvis har artros vad nog det som gjorde mig både arg, frustrerad och ledsen! Varför JAG? Som alltid har tränat mer eller mindre och ätit i huvudsak en bra kost! Ändå!? Det låter kanske konstigt i någon annans öron att jag har tagit så illa vid mig. Men det är inte den bilden av mig som jag har levt med. Jag är en stark, positiv, hälsomedveten och frisk person! Det är min bild. Och som pensionär skulle jag vara stark på alla plan. Långt upp i ålder. Reumatisk sjukdom som ännu inte är helt utrett och höft – och knäartros. Det är vad jag har att förhålla mig till. Har gått i Artrosskola och för den som undrar, så rekommenderar jag det. Värdefull information. För tillfället anser jag inte att det är läge att uppsöka sjukvården för vidare utredning, jag avvaktar tills läget angående pandemin är ett annat. Jag har också förstått hur vanligt det är med artros – det drabbar så många och orsakerna är inte helt identifierade. Vissa yrkesgrupper är mer representerade, övervikt, stillasittande och ärftlighet är kända faktorer. Elitidrottare är ofta drabbade och även unga människor! Så jag har väl en lite mer nyanserad bild av varför just jag har drabbats.

Tillbaka till nuet…

På dessa fyra veckor som har gått har den fysiska träningen givit resultat. Det tillsammans med härliga träningskompisar, gynnsamt väder och Erica som ledare är en underbar inspiratör som ser till att hela kroppen får sitt! Den är tuff, men ändå anpassad för oss. Det bästa är att uteträningen fortsätter hela sommaren!

För några dagar sedan, fick vi ett extra insatt pass! Erica hade bjudit in inte mindre än Susanne Gunnarsson till att leda och inspirera oss. Så rolig och härlig dag!

Erica som bland annat under sin aktiva karriär vunnit guld vid junior-VM och inomhus-EM. Hennes personliga rekord i längd – 6,99 meter noterat år 2000 – är ännu, 2019 gällande svenskt rekord.

Susanne, kanotist som har vunnit sammanlagt 17 VM eller OS-medaljer, varav sex är VM – och ett OS-GULD! Alltså vilka kvinnor!

Självklart hade Susanne med sig sin OS-medalj!

Alla ville vi se, känna och bära den! 🙂

Goa träningskompisar! Närmre än så här kommer vi nog inte att få hålla i ett OS-guld! 🙂

Ja, jag känner mig stolt och glad över att jag mår så mycket bättre! Jag är medveten om att det kan komma bakslag och en del dagar mår jag sämre. Men sammantaget känner mig mer tillfreds över livssituationen och hoppas att det får hålla i sig! Om framtiden vet vi ingenting. Jag tar en dag i taget.

Kram Gunilla

7+

Midsommardagen 2020

Midsommardagen – började dagen med en tidig morgonpromenad i skogen. Ljuvliga dofter efter gårdagens regn och just nu faller lite mer regn. Pyttelitet med regn, så det får gärna komma mer.

Vår midsommarafton blev precis så som jag önskade efter de förutsättningar som var. Helst hade jag varit ute i skärgården, men har man ingen egen båt, så har man inte!

Vi åkte till Älvstranden och promenerade runt i makens barndomskvarter. Uppe på Slottsberget är det så fin utsikt och jag har visat bilder därifrån många gånger, men här kommer några till…

Inte tröttnar man på de här vyerna!

Hittade en annan vinkel! 🙂

Vi promenerade vidare längs Älvstranden och upp till Sörhallsberget. Där intog vi vår fika, njöt av utsikten och lugnet. Allt medan molnen tornade upp sig inåt staden!

Utsikt från Sörhallsberget mot Slottsberget och inåt stan såg vi hur molnen blev allt mörkare…

Masthuggskyrkan och alltmer hotfulla moln. Kanske bäst att bege sig tillbaka mot bilen!

Det mullrade och det kom en störtskur, men vi klarade oss ganska så bra undan det mesta av regnet. Det kom några rejäla skurar hemma också! Men sedan blev det lugnt och vi kunde sitta ute under markisen och njuta av god mat och dryck och underbara dofter som kom med sommarregnet!

Det är så gott med ”midsommarmaten!” Matjessill, skärgårdssill, färsk potatis, gräddfil, ägghalvor, mycket grönt, nubbe och så gubbar förstås! 🙂

Lite senare på kvällen blev det en kvällspromenad – och det luktade gudomligt gott. Så välbehövligt regn!

Det är vackert när det skymmer….

Vacker kvällshimmel nere vid sjön. Flera tog sig ett kvällsbad. Mysig stämning härnere med människor i olika åldrar.

Efter regnet stiger värmen upp ur sjön och himmelen färgas rosa. Allt medan vi går över vår ”Monetbro” – Lukas bro som den egentligen heter. Vet inte vem Lukas är!

Få se om vi kan sitta ute och äta idag också eller om det utlovade åskovädret drar in över Göteborg och vidare inåt land.

Önskar er en fin fortsättning på midsommarhelgen!

Kram Gunilla

6+

Midsommarafton 2020

Det är lite svårt att förstå att det redan är midsommar! Årets ljusaste och vackraste högtid. Vissa ord får en vacker klang. Det låter helt enkelt vackert och kan också ha en positiv innebörd. Midsommarafton, morgonljus, morgonstämning, skymning, solglitter, havsbris, humlesurr, humleblomster... vackra ord och positiv innebörd för mig. Fyll gärna på listan!

Dagen har börjat med frukost på balkongen. Lite senare beger vi oss iväg med kaffekorgen och jag skulle tro att vi kommer att vi åker mot Älvstranden, går upp på Slottsberget och njuter av utsikten där! Sedan går vi vidare mor Sörhallsberget, där vi intar fikat!

Hemma sedan, i lugn och ro, äter maken och jag vår sedvanliga midsommarmat med sill, potatis och med alla goda tillbehör. Jordgubbar är också inhandlat! Jag hoppas att kvällen blir ljus och ljummen och kanske det också blir en kvällspromenad eller cykeltur ned mot sjön.

En cykeltur blev det även igår och här och var stannade vi till och plockade ängsblommor! Ännu ett vackert ord! Så nu har vi en fin bukett ute på bordet där och en bukett på köksbordet inne. Enklare och finare än ängsblommor kan det inte bli!

Vit duk, ängsblomster, liten flagga och en midsommarstång! Duken och midsommarstången är kära minnen som jag haft i många år.

Mycket blommor nu i midsommartid. Blommig duk, ängsblommor och den svenska flaggan som är något av det vackraste jag vet!

Det är midsommarafton och jag önskar er alla en riktigt ljus och vacker midsommar!

Kram Gunilla

7+