Frivillighet, försiktighet och omtanke!

I vårt land är ännu så länge ingen satt i karantän. Allt bygger på frivillighet, till försiktighet och vi har några restriktioner att följa. Till en del känner jag mig begränsad. En del av min vardag ser annorlunda ut. Jag träffar inte barn och barnbarn och heller inte vänner på tu man hand. Jag undviker definitivt platser och butiker som jag annars besöker. Så är det för mig. För andra är begränsningen och ensamheten mer närvarande.

Vi lider ingen nöd. Vi har egentligen allt vad vi behöver. Vi har varandra och vi har naturen att tillgå! Moder jord har bjudit oss på underbara solskensdagar och att vara ute i naturen är just vad vi uppmanas till! Vilken frihet och möjlighet! Igår cyklade vi årets första långtur på tre mil. Vår tur utgick hemifrån, längs vackra sjöar, på småvägar och genom skogspartier. Ibland motvind, ibland medvind. Punktering blev det också på hemvägen. Men ändå, vilken frihet det är att bege sig ut, till fots eller på cykel!

På cykel kommer man ju längre och man hinner se och uppleva det vackra. Stanna till där man kan och vill. Sätta sig i lä, njuta av den medhavda matsäcken och lyfta ansiktet mot solen.

Hur det kommer att bli de närmaste dagarna eller längre fram vet vi inget om. En dag i sänder och var rädd om dig och om varandra.

Kram Gunilla

4+

Blå eller lila penséer är en klar favorit!

I dagarna har jag gjort vårfint i utekrukorna vid entrén och på vår altan. Det gör så mycket för ögat att mötas av fräscha vårblommor. Den här våren känns det ännu viktigare! Min favorit är blå eller lila penséer. Mycket för att de påminner mig om styvmorsvioler som jag också tycker så mycket om!

Det finns ju ett otroligt stort utbud av penséer i butikerna, Både i färg och form. Men som sagt jag faller för de blålila tonerna och de vita. Penséer är också frosttåliga. En del sorter klarar åtskilliga minusgrader. Vi har haft upp till sju minusgrader och det har gått bra!

De krusiga i ”barockstil” är så fina!

Må gott!

Kram Gunilla

4+

Den bästa medicinen är naturen! Promenad på Hälsö.

I dessa Coronatider är jag oändligt tacksam att ha naturen inpå knuten! I stort sett varje dag har jag promenerat i skogen för där känns det som om det är en Coronafri zon. Visst har jag mött andra på min promenad – leende medmänniskor som kanske också har tagit sin tillflykt till naturen. Det finns mycket att fundera kring och skriva om, beträffande Coronaviruset och dess oöverskådliga konsekvenser, men jag gör inte det. Det enda jag vill uttrycka är att jag önskar och hoppas att det kan komma något bra ur det här, när Coronapandemin är över. Att vi tar lärdom av den här händelsen på alla olika plan och inte återgår till ett konsumtionssamhälle som inte är hållbart! Nu handlar allt om, med all rätt, att stoppa Coronavirusets framfart, för att förhindra att människor dör i förtid samt att upprätthålla samhällsfunktioner så gott det går. Men i skuggan av Coronaviruset har vi klimathotet kvar!

Promenad på Hälsö

Ibland behöver jag lite mer ”luft under vingarna” och då är en tur till havet den bästa medicinen! Förra lördagen, var en underbart solig dag och vi bestämde oss för en tur till Göteborgs norra skärgård. Det går lätt att ta sig till Björkö, Hönö, Öckerö, Fotö och Hälsö med bil eller buss och bilfärja. Den här gången passade bäst att inte åka kommunalt! Vi valde färjan till Hönö, för att åka vidare till Hälsö och den underbart vackra naturslingan där! Vi brukar parkera vid hamnen på Hälsö och gå vidare mot Stuvö hamn. Därifrån tar du dig uppför en brant backe. På din högra sida ser du ut över Björköfjorden och du skymtar även Björkö hamn på andra sidan. Hela vägen har du en storslagen vy över havet och så småningom även över nordöarna. Hela slingan är ca: 5,5 kilometer.

Hälsö hamn och mysiga skärgårdshus.
Hälsö hamn på väg mot Burö hamn.

När du har tagit dig uppför den branta backen vid Burö hamn, kommer den vackraste delen av slingan. Utsikten – vyerna och naturen är fantastisk!

Uppe på toppen ser vi ut mot Källö-Knippla…

Ett underbart ”New-Englands-hus” i förgrunden och i bakgrunden Källö-Knippla. Jag tror att jag flyttar in i huset snarast! 🙂

Nordöarna består av Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö som ligger längst ut. Vi har besökt dem alla och om du vill veta mer om dem så kika in under ”kategorier” och sök på Göteborgs norra skärgård!

Det finns några sittbänkar längs slingan – vi slog oss ned på en av dem, där vi intog vår medhavda matsäck! Alltså kaffe smakar så bra utomhus – och särskilt efter en stunds vandring och när vinden är kylig!

Solen gjorde sitt för att värma oss, men vinden var som sagt lite kylig. Ett annat par slog sig ned inför sjömärket i lä för vinden! Smart, men vi ville se ut över havet och mot Rörö som är den ö som ligger längst ut i norr. En liten prick skymtar till höger i bild och det är Marstrands fästning.

Vi fortsatte våra steg mot färjeläget där bilfärjorna tar dig över till nordöarna…

Och där skymtar den tredje ön som är Hyppeln. Det är så fantastiskt vackert att gå den här slingan – det kan aldrig bli för många gånger! Slingan fortsätter förbi färjeläget och går dels genom små skogspartier och dels en kort bit på bilvägen, innan du kommer tillbaka till Burö hamn. Därifrån är det trevligast att gå samma väg tillbaka mot Hälsö hamn och parkeringen.

Tillbaka uppe bland skärgårdshusen på Hälsö. Björkö skymtar i bakgrunden.

Därmed lämnar vi skärgården för den här gången, men jag hoppas att vi snart kan åka ut till någon av alla öarna i den södra eller den norra skärgården. Men det viktigaste nu är ändå att vi sprider så mycket glädje vi kan genom våra gemensamma kanaler. Att vi bryr oss om varandra, vilket det finns tydliga tecken på! Stannar hemma vid minsta tecken på sjukdom.

Må gott och ta hand om varandra!

Kram Gunilla

3+

Coffee table books!

En coffee table book eller soffbordsbok är en stor bok, vanligtvis exklusiv med hårda pärmar, vars syfte är att ligga framme till beskådan, exempelvis som en inredningsdetalj. Dessa böcker berör ofta ämnen som konst, mode, inredning, natur, resmål eller smala specialområden.

I Storbritannien har termen ”coffee table book” använts, med sin nuvarande innebörd, sedan åtminstone 1800-talet, och användes på samma sätt, även på 1950-talet. Under svenskt 1800-tal talades det om ”böcker för divanbordet” på samma sätt som kring dagens coffee table-böcker, som i en annons från 1879 för ett planschverk om Napeoleon Bonapartes Historia där det står: ”Arbetet är en värdefull prydnad icke blott för salongen och divanbordet utan äfven för hvarje bildad mans boksamling”. Så det här med coffee table book är inget nytt, även om det på senare tid har blivit mycket populärt att inreda med böcker. Att ha böcker som går i stil med övrig inredning.

Jag tycker själv att det är fint och inspirerande att ha böcker framme på soffbordet eller på något skåp som både är vackert för ögat, men också för att ha till hands att bläddra i.

Böcker och inredningstidningar väl samlade i prydliga högar – lätta att ta fram och bläddra i. Böcker som innehåller vackra bilder, men som också är inspirerande och informativa.

Det här är en lånebok – en bok om växter som är otroligt vackert fotograferat av fotografen Lena Granefelt. Boken heter: Flora supersum. Detaljrika bilder på fröställningar, kapslar och baljor ”som alla bär livet och döden i samma gestalt”. Jag rekommenderar boken varmt…

Mycket vackra bilder, med ett fantastiskt ljus och skärpa, oavsett om de är dova eller ljusa.

En bok som jag köpte för några år sedan och som jag ofta bläddrar i är: ”I skuggan av träden – Liv i våra vilda skogar”. Av naturfotograferna, Felix Heintzenberg och Tom Schandy. Redaktör och formgivare, Magnus Stenmark. En bok om skogens rika djur – och växtliv och som vittnar om spännande möten i vår vilda natur.

”Denna bok tillägnas alla som engagerar sig för att bevara de nordiska natur – och urskogarna för kommande generationer”. (Från bokens försättsblad.)

Vackra bilder…

Så svårt att göra bilderna rättvisa…

Kram Gunilla

4+

Tussilago – ett efterlängtat vårtecken!

I förra veckan såg jag de första tussilagon, då vi promenerade nära havet vid utkanten av Göteborg. Men då satt vi i bilen och jag kunde inte föreviga dem. Idag på morgonpromenaden här hemma – då såg jag ett litet stånd av gula små ”tussar!” Blåsippa, och tussilago är de allra första vårtecken som jag tittar efter.

Lite oskärpa i bilden, men ändå… så små ännu och så underbara!

Vad vet du om denna lilla vårblomma?

Hästhov eller tussilago är en perennkorgblommig växt, som förekommer i Europa, Nordafrika och delar av västra och centrala Asien. Från Svalbard i norr till Mexico i söder. Den blommar tidigt på våren, i mars eller april. Ibland så tidigt som i februari! Fröna kan bidra till snabb spridning och kan under goda förhållanden även gro snabbt. Fröna saknar dock groningsvila och kan därför inte bygga upp en fröbank i marken. Den uppträder ofta i kolonier med dussintals plantor. I vissa områden kategoriseras den som en invasiv art.

Växten är ofta 10–30 cm hög. Den gula blomman, som ytligt påminner om en liten maskros, börjar blomma på den bladlösa stammen. Bladen, som till konturen påminner om spåret efter en hästhov, växer fram först sedan blomningen är över. Bladen kantas av vinklade spetsar. Tussilagons blomning är viktig för tam-bin. Släktnamnet Tussilago, beskrivet av Linné, härstammar från latinets tussis, som betyder ”hosta” och ago, en böjningsform av agere, som betyder ”fördriva”. Sammantaget kan det vetenskapliga namnet översättas till ”förjagare av hosta”. (Källa: Wikipedia.)

Här en bild från den 22 mars 2019. Så i år är de tidigare i vårt område som anses vara en ”köldhåla!” Vi bor i en dal.

Underbart vårtecken och tussilago väcker barndomsminnen till liv! 🙂

Kram Gunilla

5+

Promenad vid Särö Nordanskog!

I slutet av februari – en av de där soliga dagarna, passade vi på att gå en för oss ny slinga ute vid Särö som tillhör Kungsbacka kommun i Halland. Många gånger har vi promenerat vid Särö Västerskog, men har inte känt till Särö Nordanskog. Det var goda vänner som tipsade oss om sträckan, vilket vi är glada för. En klar favorit!

Utgångspunkt

Särö Nordanskog ligger på Säröhalvön strax innanför Särö Västerskog. Vi åkte med bil till Särö golf club reception, där det finns parkering. Efter du har parkerat bilen, gå åt vänster en liten bit på vägen, gå över vägen till andra sidan vid golfbanan och följ den vägen längs golfbanan på din vänstra sida och havsviken på din högra. En bit bort går du över en brygga som tar dig till andra sidan. Här börjar slingan åt vänster!

Längd

Vi uppskattar sträckan till ca: 5 km. Men vi fortsatte även mot Västerskog denna fantastiska februaridag och då blev sträckan ca: 8 km.

Svårighetsgrad

Medelsvår med en del stigningar, men inte svår för den som går för egen maskin! Fantastisk utsikt!

Naturen

Nordanskogen växer på ett litet berg som har ganska branta sluttningar. Bergets högsta punkt når 50 m ö h. Nordanskog är en kustskog av samma karaktär som Västerskog. Skogshistoriken är densamma, skogen är ursprunglig med sannolikt obruten kontinuitet. Träden utgörs främst av tall och ek men med inslag av lind, bok och andra lövträd. Många ekar är mycket gamla och grova. Även många tallar har uppnått hög ålder. I området finns också självföryngrande idegran. Denna växer i ett kärr invid en ravin/sydsluttning, som i övrigt har en rik flora med bl a sårläka, lundslok och buskstjärnblomma. På nordsluttningen växer också linnéa. Skogen är orörd och med urskogsartad prägel. I beståndet finns gott om gamla träd, döda och försvagade träd samt lågor av olika ålder. Dessa utgör underlag för en rik lav-, moss- och svampflora med ett stort antal sällsynta och rödlistade arter framförallt på gamla ekar. (Källa: Kungsbacka kommun.)

Vår upplevelse, vid Särö Nordanskog

Här har vi promenerat över på bryggan som syns längst bort i bild. Inga konstigheter att promenera över. Fina skärgårdshus kantar havsviken.

Det här gula huset promenerade vi förbi och här måste man ju fotografera!

En underbar dag – som balsam för en frusen och stel kropp!

I början av slingan är den asfalterad som synes. Just här kändes det som jag var på vandring i Italien. Något med havet, slingan och naturen. Snart börjar stigningarna…

Tänk så många fötter som har trampat här! Bra med räcke att hålla sig i för den som behöver. Stavar är för det mesta bra att ha med sig.

Visst är det vackert? Uppåt ska vi…

Underbar utsikt! Nedanför oss ett stort härligt trädäck för soliga, varma dagar. Dock inte för allmänheten, utan i privat ägo.

På några ställen utmed sträckan finns det sittbänkar. Perfekt för den medhavda matsäcken och utsikten kan man inte klaga på som sagt! Vi vandrade vidare…

Här var det lite lurigt att gå. Det gäller att ha koll på var man sätter fötterna! Fin, låg tallskog som format sig efter havets vindar.

Så kom vi fram till badviken som delar Nordanskog och Västerskog. En bit inåt, från stranden, finns torrdass och de var faktiskt öppna. Här ifrån toaletterna kan man då välja att följa en stig framåt och till höger tillbaka mot bilen. Man kommer ut mot parkeringen till Västerskog och kan då gena tillbaka till bilen via en väg som jag tror heter, Bassängsbacken. Annars följer man bilvägen förbi Stallbacken på krönet och sedan till höger nedanför backen och gå mot kyrkan och till den första parkeringen.

Men efter toalettbesöket, fortsatte vi slingan åt vänster mot Västerskog och går du hela slingan, så kommer du så småningom ut vid Västerskog parkering.

Särö Västerskog

Slingan genom Västerskog är inte så brant, men det går lite upp och ned. Det finns också flera partier med blandskog. Mycket ek, tall och idegran. Många träd lär vara mellan 200 till 300 år gamla! Det har hänt vid tidigare tillfällen att vi har stött på rådjur. De är vana vid oss människor. Den sällsynta hasselsnoken trivs också här! Vid utkanten av skogen, såg jag årets första blåsippa, så liten, men den fanns där! 🙂

Jag tycker mycket om partierna med alla träden och grönskan. På våren är det underbar fågelsång här, och varma sommardagar ger träden en skön skugga. Det finns många badställen. Inte aktuellt idag! 🙂

Grönskan i all ära, men inget slår berghällarna här ute…

Varje gång vi går här, så fotograferar jag! Lystern i marmoreringen blir så olika beroende på solljuset. Nu är jag ingen expert på bergarter eller mineraler, men jag tror att de ljusa skikten är mineralerna kvarts och fältspat, medan det mörka skiktet är ett slags glimmer. Vackert är det!

Efter det här partiet, kommer man åter in bland alla de vackra träden. Här inne är träden höga och gamla och eftersom det är ett naturreservat, så får skogen i det stora hela sköta sig självt. I utkanten mot parkeringen finns det en bokskog och här är det så vackert på försommaren, då löven spricker ut…

Men vackert året om! Eller hur?

Naturen är densamma i de båda områdena. Det är dock brantare i Nordanskog. I Västerskog finns flera stigar att följa. Två av dem är färgmarkerade. Den gula är 1,4 km. Den blåa är 3 km. Bara att kolla på tavlan!

Ja, vilken underbar dag ute vid Särö Nordanskog och Västerskog!

Kram, Gunilla

4+

En summering av februari!

Februari har verkligen bjudit på både regn, hagel, storm och några solskensdagar! Våren var långt kommen med alla tidiga vårblommor och så över en natt slog vintern till och för första gången i år, fick maken ta fram snöskyffeln. Efter några dagar blev det töväder och nu är det inte mycket kvar av snön.

Solskensdag- då passade jag bland annat på att besöka Trädgårdsföreningen i Göteborg tillsammans med en barndomsvän.

Fröhuset. Fönster på vid gavel. Ut med unken vinterluft och in med våren! 🙂
Dessa söta vintergäck som lyser ikapp med solen!

Fler soliga bilder…

Det är så här som jag trivs allra bäst! På tur nära havet eller kanske ännu hellre ute i Göteborgs vackra skärgård! Bilden är tagen ute vid Särö Nordanskog, en solig och underbar dag nu i slutet av februari. Maken och jag fick tips om den här slingan av goda vänner och jag ska skriva mer om den i ett separat inlägg.

Februari har som sagt bjudit på varierat väder. Tre stormar har vi klarat av och det har regnat rejält, vilket resulterade i enorma vattenflöden. Det forsade bokstavligen fram vatten överallt!

Så blev det vinter…

Idag när jag skriver är det Skottdagen, så februari fick i år en extra dag och blev därmed en dag längre som det blir när det är skottår. Det snöar och regnar om vartannat…

Videkissar – vårtecken!

En bild från dagens promenad får avsluta min ”hälsomånad” som blev varken bra eller dålig. Jag hoppas att mars månad bjuder oss på mer sol och vårvärme, så att kroppens energidepåer fylls på rejält! Den ”gröna vågen”, tar jag såklart med mig in i nästa månad. Nya recept ska letas fram och god mat ska sedan tillagas. Och så hoppas jag som sagt på många fler soliga dagar som lockar till långa, sköna promenader i vår vackra natur! Jag hoppas också på att solens energi gör att jag slipper stela leder och muskler.

Kram Gunilla

5+

Att göra februari till en hälsomånad!

Februari är en månad som jag helst skulle vilja slippa! Jag mår inte särskilt bra i muskler och leder. Mörkret och det fuktiga klimatet är inte mina bästa vänner! Man kan lugnt säga att jag har ont överallt och tröttheten är massiv. Det blir lätt en ond cirkel med stelhet, smärta, sämre sömn och trötthet, vilket i sin tur gör att humöret och energin är på en låg nivå. Tack och lov är det ljusare nu och det bidrar till en ökad energinivå.

I grunden har jag reumatisk sjukdom (Bechterews sjukdom) och förmodligen är det också så att jag har en begynnande höft – och knäartros. Har varit hos en fysioterapeut idag som utifrån mina symptom är tämligen säker på att så är fallet. Inga positiva besked direkt, men jag fick ändå beröm för att jag är så aktiv, medveten och att min beslutsamhet kommer att hjälpa mig att må så bra det går.

Nu har jag försökt göra februari till en hälsomånad. Att hitta min balans beträffande träningen och äta ännu mer hälsosamt. Helt enkelt försöka göra det bästa av situationen! Jag vet ju att allsidig träning är bra för mig, även om jag har ont. Och ”grön” mat, mår ju alla bra av och det känns också rätt med tanke på att jag vill äta ”klimatsmart!”

Vad innebär grön mat för mig?

Sedan tjugo år tillbaka äter jag inget fläskkött och ytterst lite rött kött. Fågel, fisk och skaldjur ibland. Under februari testar jag nu att äta glutenfritt och minimalt med kött och då endast fågel (ljust kött) för att se om jag märker någon skillnad? Jag har också bestämt mig för att utesluta alkohol den här månaden. Så här långt går det bra. Det jag saknar ibland är bröd och då äter jag hemmagjort fröknäcke! Sötsuget, har minskat betydligt, men ibland blir det en mörk chokladbit till kaffet!

Träningen

Lite morgonyoga är skönt… att väcka kroppen långsamt. En gång i veckan går jag på zumbapass, rörlighetsträning och yoga, fördelat på tre tillfällen. Promenader så gott som dagligen av varierad längd. Idag fick jag några övningar som stärker skelettet runt höften och knät. Det ska göras två gånger dagligen! 🙂

Jag tycker mycket om grönsallader och när jag äter ute på lunchrestaurang, ber jag att få extra mycket grönt, istället för ris, pasta till exempel. I den här salladen var det tomater, ruccola, rödlök och balsamico. Bra bas att också lägga till annat för den som önskar det. Till fågel eller fisk lägger jag till ugnsstekta rotfrukter som morötter, palsternacka och rödbetor. Gott är också sötpotatis som när den är klyftad och ugnsstekt är klar på 20 minuter!

Jag tycker också om pajer, men nu utan vetemjöl! Det blev en spenat/ostpaj gjord på mandelmjöl. Så saftig och god! Perfekt till lunchen eller på buffébordet.

Spenat/ostpaj

Pajdeg:

  • 3 dl mandelmjöl
  • ½ dl sesamfrön
  • 40 g smör
  • 1 msk fiberhusk
  • 1 tsk salt
  • 1 ägg

Fyllning

  • 1 hackad rödlök (låt den mjukna lite i en stekpanna)
  • ca: 230 g hackad spenat. (Krama ur innan den har tinat helt)
  • 2 dl visp eller havregrädde
  • 4 ägg
  • 300 g riven västerbottenost
  • salt och peppar, örter

Gör så här:

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. mixa mandelmjöl och sesamfrön i en matberedare med kniven monterad. Lägg i smör, fiberhusk, salt och ägg och kör till en deg.
  3. Lägg degen att vila i kylskåp ca: ½.1 timme.
  4. Tryck ut degen i en pajform (springform) med löstagbar kant.
  5. Förgrädda skalet i 8-10 minuter. Ta ut skalet och höj temperaturen till 225 grader.
  6. Krama ur vätska ur spenaten och blanda den med grädden i en bunke.
  7. Rör ner ägg och smaksätt med salt och peppar. Blanda ner osten och häll allt i pajskalet.
  8. Låt stå i ugnen 20.25 minuter. Servera med en grönsallad och gärna färska örter.

Pajen blev mycket saftig och god. Sådär lite crunchy! Ja, man kan säga att mina dagar är fyllda av att leta efter goda recept, laga grön och nyttig mat, träna…och lite annat smått och gott! 🙂

Får återkomma och berätta om jag har märkt någon skillnad….

Må gott!

Gunilla

5+

Vår lille prins fyller ett halvår idag!

Full av liv och rörelse är han vår lille prins Arvid som kom till världen för ett halvår sedan! Vi hade tänkt fira lille prinsen idag, men Arvid ska själv gå på kalas idag med sin mamma och pappa för att fira en något äldre kusin! 🙂 Kanske det blir ett besök imorgon istället!

Att gosa och busa med Arvid är så roligt. Han älskar att leka ”tittut” och att gosa och pussas.

Det är en stor glädje att ha barnbarn i sitt liv. Att få följa dem på sin väg genom livet. Att upptäcka deras personlighet och inre gåvor. Att se vem som ”bor där inne!” Att få barnbarn är ingen självklarhet – det är en gåva och ingen rättighet.

Vi ses snart Arvid!

Kram från farmor och farfar.

5+

Tidiga vårkänslor!

Idag sov jag länge och det betyder att jag vaknade vid halv niotiden, lagom till ett dukat frukostbord! Bara det är ju underbart att få komma till dukat bord, men också till en blå himmel! Ja, dagen har bjudit på solsken och kyliga vindar, men skönt ändå!

Så här års brukar det vara lite mer vinter. Även här på västkusten. Men ännu så länge få frostnätter, ingen snö. I vår trädgård och lite varstans i andras rabatterna syns de tidiga lökväxterna som snödroppar och vintergäck. Även krokusen är på väg upp! Visst är det fint – jag längtar verkligen efter vår… men vet att vintern kan lura där bakom hörnet och slå till med full kraft! Visserligen är vårväxterna av ett tåligt släkte, men blommande träd och buskar, där kan knopparna fara illa av kyla och snö. I fjol var här en kall vår och många blomknoppar frös, vilket påverkade äppleskörden negativt bland annat.

Nåväl – vädret går inte påverka, får väl njuta av de tidiga vårblommorna istället. Granriset får ligga kvar och skydda. Inne är det också vår – vill gärna omge mig med både tulpaner och andra lökväxter…

På köksbordet en kruka med fylld narciss. Doftar lite svagt och sträcker sig mot ljuset. Snitt-tulpaner är fint, men jag föredrar nog att köpa lökväxter med lökarna kvar. De går ju att plantera ut senare på våren och på så sätt njuta av dem nästa vår. När de har blommat klart, nyper jag bort blommorna och låter bladen vissna ned. Ställer dem mörkt tills jag planterar ut dem nu på våren eller till hösten. Ger näring i jorden, typ benmjöl vid planteringen.

I vardagsrummet blommar nu söta små, blå pärlhyacinter. Ute i trädgården har vi både blå och vita. en del av dem har jag haft inne först i kruka. Roligt att kunna njuta av dem fler gånger.

Hoppas att du har haft en fin helg!

Kram Gunilla

3+