Klimatsmart och hållbart – Vad kan jag börja med?

Att det finns en stark oro angående klimatförändringarna, råder det ingen tvekan om. Det kan jag se med tanke på de kommentarer som jag fått på mitt föregående inlägg om bränderna i Australien. De senaste dygnens regn har släckt några av de mindre bränderna i Australien och haft en dämpande effekt på andra. Faran är dock långt ifrån över. Värmeböljor väntas komma tillbaka! I dagarna har det fallit stora regnmängder som har orsakat stora problem i de extremt torra markerna. Träd har fallit, koalor har fått räddats undan vattenmassor och krokodiler motats bort. Det har också inträffat jordskred. Och som du säkert vet, så är det inte bara i Australien som har drabbats hårt av bränder! Under hösten 2019, har skogsbränder härjat i Amazonas regnskog och andra artrika livsmiljöer i Sydamerika, Centralafrika och Indonesien.

Att tänka klimatsmart och hållbart tror jag är vad de flesta vill göra, men att man känner sig villrådig, kanske maktlös och inte riktigt vet vad man kan göra mer än att källsortera. Det är lätt att känna missmod, desperation och frustration över hela klimatdebatten! Många uttrycker också att det inte spelar så stor roll vad den enskilde individen gör, så länge inget görs beträffande de verkligt stora klimatbovarna som Kina och USA till exempel!

Visst spelar det någon roll. All förändring börjar med att utgå ifrån sig själv. Men ingen förändring sker utan vilja, motivation, kunskap och inspiration! Vilja och motivation har jag och kunskap och inspiration är vad jag söker hela tiden. Jag kan inte vänta på att världens makthavare har några högre ambitioner. Hög tid att gå från tanke till handling! Många bäckar små gör en stor å.

Från tanke till handling

Världsnaturfonden (WWF) är en bra sida att gå in och söka information på! Du kan också stödja deras arbete genom att bli fadder!

Områden som WWF rekommenderar att börja med är:

Boende

Se över om du kan minska på elförbrukningen, och sänka värmen en aning hemma. Understöd grön el och utred om du kan ha miljövänligare uppvärmningsalternativ.

Mat

Den viktigaste och enklaste miljögärningen i matväg är att inte kasta bort mat. Köp inte mer än du behöver, för slänger du bort mat har alla utsläpp under matens produktionscykel (odling, förädling, transport) varit onödiga. Ät mindre mängd kött. Den största delen av matens utsläpp uppstår inom primärproduktionen, så kött har ett större klimatavtryck än vad spannmålsprodukter och grönsaker har. Vill du inte ge upp kött helt och hållet kan du till exempel välja närproducerat.

Transport

Det är bra att åka kollektivtrafik eller använda muskelkraft, cykla eller gå. Men framför allt är det viktigt att vi minskar på flygandet. Flyg inte så långt bort så ofta, och stanna längre om du en gång åker långt bort. Upptäck semesterpärlorna som finns lite närmare. Hashtagen #flygfritt2019 sprider sig redan i sociala medier, skulle du klara av den utmaningen?

Avfall och konsumtion

Att källsortera gör ju de flesta och åker till återvinningsstationer med det som inte går att återvinna hemma via hushållen. Det klart viktigaste för klimatets del är att konsumera mindre överlag, både kläder, prylar och teknikutrustning. Fundera om du kan låna eller hyra i stället för att köpa, och sköt om de saker du redan har! Reparera och lappa. Välj miljövänligt när du väl köper!

Det finns många informationskanaler – inte minst olika bloggar, om hur du blir en medveten konsument som har fokus på hållbarhet. Jag läser en del bloggar som ger mig både information och inspiration till att göra medvetna val. Min blogg kommer inte att ändra fokus på så sätt att jag enbart skriver om klimatfrågor och hållbarhet. Det finns så många som är bättre på det än vad jag är. Men de här frågorna är viktiga för mig och har egentligen alltid varit det, även om min medvetenhet om mitt eget klimatavtryck har ökat de sista två åren. Jag vill fortsätta att skriva om det som är mina ”hjärtefrågor” och som min blogg till stora delar handlar om: natur, djur, kost och motion. Men också om utflykter, resor, hem och trädgård! När jag skriver kommer jag förhoppningsvis att ha framtidstro och hållbarhet i mitt sinne! Många bäckar små gör en stor å.

Som blir till ett stort hav i bland annat vårt vackra Bohuslän! <3

Foto: Gunilla Johansson, Björholmen, januari 2019.

Kram Gunilla

1+

Australien – I klimatkrisens spår… Känslor, tankar och boktips.

Inatt har det blåst och regnat rejält här på västkusten. På radion hör jag precis att det är onormalt varmt. Temperaturen borde just nu ligga på nollan, men temperaturen visar på nio grader varmt. Att det regnar beklagar jag inte – det är som det är. Jag kan inte påverka vädret här och nu, möjligen mina tankar. Min önskan är dock att mycket av det regn som faller över de nordligare delarna över Europa, Norden i synnerhet, istället hade fallit över Australien. Jag gråter, faller nästan samman när jag ser bilder därifrån. Hur människor flyr ut i vattnet för att undkomma lågorna. Djur flyr också för sina liv (de som har förmågan) och brännskadade djur får i bästa fall vård och kan möjligen få en chans att överleva! Hela byar har brunnit upp. Hem och hus som var någons hem.

Människorna i Australien är vana vid torka och bränder, men inte i den här kolossala omfattningen! Sedan september har minst 27 människor dött i samband med bränderna och OFATTBARA en miljard djur! Många arter har utrotats. Området som brinner är lika stort som två Gotland. Det är två stora eldhärdar som mötts och som utgör den kolossala brandhärden.

Australien har stora energi – och mineraltillgångar. Landet är en av världens främsta exportörer av stenkol, järnmalm bauxit, aluminium, zink och flytande naturgas. Därutöver är Australien en av världens ledande producenter av uran och industridiamanter. Under århundraden har naturen utsatts för plundring på dess tillgångar och det har skapat förutsättningar för det som nu sker i Australien. Vi är vana att se fantastiska natur – och djurbilder ifrån Australien som koalabjörnar och hoppande kängurur. Det vill jag fortsätta att se! Som det är nu är inte Australien koalabjörnens, känguruns eller barriärrevets paradis. ”Det är fossilindustrins helvete”, för att låna ett citat hur dagens GP (America Vera-Zavala 20190115).

Australiens premiärminister Scott Morrison har fått kraftig kritik i landet för sitt agerande under de omfattande skogsbränderna.
Kritiken mot Morrison har delvis handlat om att han tog semester på Hawaii med sin familj när bränderna rasade. Han har också anklagats för att inte tillföra tillräckligt med resurser till brandbekämpningen, för bristande förberedelser inför brandsäsongen och för ett svagt intresse för klimatarbete. När Morrison i förra veckan besökte den branddrabbade staden Cobargo i delstaten New South Wales möttes han av lokalbor som skällde ut honom och vägrade skaka hans hand. Scott Wales tillträdde i augusti 2018. Vad har gjorts angående klimatfrågan innan hans tillträdande?

De massiva bränderna i Australien har härjat i månader och röken har drivit ut över Stilla havet. Den 8 januari hade den redan färdats ett halvt varv runt jorden, enligt satellitbilder från NASA. Den tjocka röken lämnar spår efter sig i bland annat Nya Zeeland där luftkvalitén har påverkats. Och dis och färgstarka soluppgångar och solnedgångar har kunnat ses i delar av sydamerikanska länder som Chile och Argentina. Något som alltså inte är något positivt! Den tjocka brandröken antas komma tillbaka till Australien, efter det att den har tagit ett varv runt jordklotet! Källa: GP Utrikes, Sofia Eriksson.)

Naturkatastrofer – Vi är sorgligt nog vana vid att matas med bilder som har sin grund i klimatförändringarna. Bränder, översvämningar och orkaner världen över i olika omfattning. Vi ser det så gott som dagligen. Det som har hänt i Australien, har på något sätt väckt mitt engagemang, min förtvivlan, mer än något annat. Australien är ett land – en kontinent som jag gärna skulle vilja uppleva. Jag skulle vilja se djuren och barriärrevet och så mycket mer! Men som ”turist” kommer det i detta nu inte att bli verklighet! Bilderna på flyende människor och djur har etsat sig fast. Och jag vill inte glömma dem! Men jag vill göra något! Och detta ”något” funderar jag mycket på nu. Eller rättare sagt gjort en längre tid. Det är hög tid att se över ens liv i form av hur man bor, hur man transporterar sig, vad man äter och övrig konsumtion.

Jag ändrar och förbättrar, en sak åt gången och tänker att: Jo, jag kan göra skillnad! Jag kan påverka andra att också göra skillnad! Inte genom pekpinnar, utan genom det jag faktiskt gör! Jag har läst och läser en massa olika fakta och vägrar att lyssna på dem som säger att vad du eller jag gör inte spelar någon ingen roll. Men det spelar roll – det blir ringar på vattnet. Se bara på Greta Thunberg!

Några boktips…

Den 8 oktober 2018, samma dag som FN släppte den klimatrapport som slog fast att vi behöver fördubbla ansträngningarna för att nå 1,5-gradersmålet, bildade Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh Klimatklubben. Målet var att omvandla den utbredda klimatångesten till engagemang.

Samma sak vill de göra med den här boken, som med hjälp av experter, hårda siffror och inspiration visar hur man steg för steg kan leva ett mer hållbart liv. Den utgår från individens perspektiv (varje läsare ska kunna sätta egna klimatmål) men visar också vikten av normförskjutning, konsumentmakt och politisk påtryckning. Här finns bland annat kapitel om mat, boende, transporter, kläder, jobb och barn, och varje läsare kan hitta sin startposition och se vilka steg som gör störst skillnad. Jag lånade boken på biblioteket. Mycket att ta till sig på en gång… så läs lite i taget!

Den här boken har jag inte läst ännu… I ”Konsten att göra skillnad” framställer Einhorn tre olika scenarier gällande jorden och mänsklighetens utveckling. Det första är att jorden går under på grund av exempelvis klimatförändringar, krig med massförstörelsevapen eller pandemier. Det andra scenariot är att mänskligheten lever vidare men med stora problem. Det ekonomiska systemet kan kollapsa med fattigdom som följd. Överbefolkningen kan bli värre. Det tredje scenariot innebär att vi går mot ljusare tider. Fler demokratier med mänskliga rättigheter. Viktigt är att människor får möjlighet att utvecklas. Medicinen kan göra framsteg. Människan kan också bli visare, intressera sig mindre för materiella värden och mer för sådana som gemenskap och mening i tillvaron.

Det var mörkt i morse när jag satte mig vid köksbordet för att skriva ett inlägg. Nu är det mörkt igen och ljuset har snart brunnit ned…. Det blev avbrott för lunch och kaffe, men det var och är mycket som behövdes sättas på pränt idag!

Min känsla för förändring är så stark. Har varit det länge och jag är tillfreds med de förändringar som jag har gjort. Som jag skrev är det små, små steg. Ett i sänder! Jag ska villigt erkänna att jag vill förändra saker och ting för min egen skull. För mitt välbefinnande. Men samtidigt är det förändringar som ligger i linje med vad vi alla uppmanas till att förändra, för att klimatförändringarna ska stoppas. Det jag tänker på är det som jag skrev inledningsvis om transporter, kost och övrig konsumtion. Att förändra sina konsumtionsvanor på olika plan, är inte helt enkelt, men det går. Det är nästan lika lätt att ”klappa sig för bröstet” och utbrista hur ”jäkla bra man är”, som att ”lägga sig platt ned” och tycka att ”klimatförändringarna beror inte på mig!” Jag försöker hitta en medelväg som ändå går framåt! Jag kommer säkerligen att återvända på olika sätt, beträffande klimatförbättringar. För det är ju det som vi vill sprida till varandra – förbättringar! Hur jag själv inspireras, vad jag väljer bort och framför allt vad jag gör!

Om du har läst ända hit, så tackar jag dig! Det visar att du har ett intresse för klimatfrågan och att du också förhoppningsvis har en uppfattning om var du står i frågan. Den är kanske ”glasklar!” Du får gärna dela med dig av dina tankar…

Nu ska det bli skönt att avsluta dagen med ett yogapass!

Kramar Gunilla

5+

Biomimetik – att lära från naturen

I boken om wabi sabi, skriver av Agneta Nyholm Winqvist, att det är i naturens intelligens som vi kan hitta svaren på våra mänskliga problem. Ju längre in i naturens visdom vi kommer, desto mer spännande blir det. Det som författaren syftar på är biomimetik som betyder, läran om hur naturen skapar hållbart liv och hur vi kan imitera naturen för att designa sådant som inte tär på systemet utan skapar liv på bästa tänkbara sätt. Wabi sabi säger alltid: Titta noga, titta bakom, titta igenom – allt är inte vad det synes vara.

Vi har mycket att lära av naturen beträffande energiförbrukning. I naturen går inget till spillo. Naturen använder bara den energi den behöver. När vi människor ska tillverka saker har vi i princip använt oss av en och samma metod. Det beskriver Agneta Nyholm Nyqvist som ”heat, beat and treat”, dvs att vi hettar upp saker, trycker ihop dem och behandlar dem. I en sådan process använder vi i snitt 4 procent av den energi som vi åstadkommer, vilket innebär att 96 procent går till spillo! I naturen går inget till spillo utan allt vandrar vidare i nästa kretslopp.

En av förgrundsgestalterna inom biomimetiken är Janine Benyus, som 1998 skrev boken, ”Innovation inspired bu nature”, där biologer, ingenjörer, arkitekter, designer, och entreprenörer i naturen sökte och fann lösningar på problem. Janine Benyus satte ord på det som många tänkt: Naturen har redan löst de problem som vi nu försöker lösa. Så varför uppfinna hjulet på nytt?

Ett klassiskt exempel på en imitation från naturen är kardborrebandet, vars snillrika hakar och öglor utvecklades ur vad upphovsmannen George de Mestral såg när han studerade frön från en kardborreväxt i mikroskop. Så genialt!

Andra exempel är, syntetisk spindeltråd av den äkta motsvarigheten, samt det japanska snabbtågets lokform (shinkansen) av kungsfiskarens näbb. Fågeln kan dyka ner i vatten nästan ljudlöst – och tåget kan passera genom tunnlar utan att det låter så mycket som det gjorde med en tidigare lokform, då kraftiga ljudvågor bildades. Leonardo DA Vinci, lät sig inspireras av fågelvingar i sin sina ritningar till sina flygande maskiner i början av 1500-talet.

Att göra vindkraftsrotorblad knöliga istället för släta, som knölvalens fenor, visar sig kunna minska luftmotståndet och öka effekten. En ny vindturbinsdesign som prövas i Tunisien simulerar vingrörelserna hos en kolibri. En annan vindturbin utvecklad av Siemens bullrar mindre men ger samma effekt, genom att bladen fått en vågig kant som efterliknar vingarna hos de tyst flygande ugglorna.

Det här är några exempel på uppfinningar som ”härmat naturen.” Biomimetik betyder just att ”härma liv”, en innebörd som skiljer sig från att försöka förbättra naturen, utvinna användbara produkter eller anpassa den efter våra behov. Biomimik handlar om att se naturen med ”nya ögon”, att den inte bara är en resurs för oss människor utan en värdefull och spännande inspirationskälla till hållbara idéer och uppfinningar inom områden som teknik och hälsa.

Samarbete är ett av wabi sabis ledord. Det är uppenbart att vi inte längre kan köra vårt eget lopp genom tillvaron, för vi vet nu att det kommer att sluta i en katastrof. Vi kan inte längre förbruka energi, utan att återanvända! Vi måste och ska samarbeta precis så som det sker i naturens eget energisystem. Naturen drar nytta av mångfald och wabi sabi påminner oss alltid om mångfaldens tjusning framför massproducerad likhet. För att förstå naturens uppfinningsrikedom, behöver vi ställa våra frågor annorlunda. Biologer har till exempel studerat varför djur gör på ett visst sätt, men de har sällan ställt sig frågan hur de gör det. Det är en stor skillnad. Det saknas alltså olika samarbeten mellan olika yrkeskategorier för att bättre förstå hur naturen löser problem, utan att gör skada på naturens energisystem.

Tycker du om humlesurr? Har du tänkt på hur stor humlans kropp är i förhållande till humlans vingar? Älskar humlesurr och fredliga är de! Men inte har jag funderat så mycket på humlans teknik!

Det var först när fysiker och biologer började samarbeta som man insåg att det var vingtekniken som gav humlan dess lyftkraft! Tänk på det nästa gång du ser en humla flyga från blomma till blomma! Fast humlesurr lär ju dröja ett tag! 🙂 Nu har vi underbar höst och jag njuter av det som är nu – av fina utflykter i vårt närområde. Inlägg om det kommer. Fler inlägg om wabi sabi kommer nog också.

Tänk så mycket vi har att lära av naturen. Inte ta ifrån naturen, utan att lära och imitera! Biomimetik – fantastiskt!

Kram Gunilla

2+

Gör små buketter av pelargonior och gröna blad!

Det är så roligt att se att alla våra övervintrade pelargonior har klarat sig! Nu har de växt till sig och jag kan unna mig att ta in några och göra små buketter. Tycker det är så fint att bara ha några få i små vaser. Till pelargoniorna använder jag kvistar av rosmarin, murgröna och blad av funkia! Små nejlikor får också vara med! 🙂

Visst blir det fint!? Antingen ställa några på en bricka eller portionera ut dem här och var! Ett miljövänligt tips – att plocka in blommor från trädgården! 🙂

Kram Gunilla

0