Pompeji – Den romerska staden som blev begravt under ett sex meter djupt lager av aska och pimpsten!

Efter två intensiva dagar i Rom, begav vi oss vidare mot Sorrento med ett stopp i Pompeji. Sorrento utforskade vi vår sista dag, och härifrån blev det också utflykt till Capri och Amalfikusten.

Efter det att vi kommit hem ifrån vår rundresa, så sändes ett program om Pompeji på Kunskapskanalen. Mycket intressant program som innebar att vi fick en bredare och djupare kunskap om Pompeji och om romarriket. Genom programmet fick man en god inblick i hur livet var för invånarna. Från de rikaste och mäktigaste till de fattigaste och slavarna.

Tänk om inte vulkanutbrottet hade skett… Då kanske vi aldrig hade fått veta hur det såg ut i en romersk stad vi den tiden. En hemsk tanke beträffande hur fasansfullt det måste ha varit för invånarna, men samtidigt en ovärderlig kunskap om romarriket!

Tänk att jag och de övriga i gruppen har vandrat omkring på gator som är från romartiden! Så mycket att betrakta och förstå…Vi såg bland annat: rester av målningar, (fresker) tempel, ståtliga hus, trädgårdar, butiker, skulpturer, teatrar, badanläggningar, bordeller, gravkomplex… Ja, som du förstår finns det väldigt mycket att se i Pompeji och allt är inte utgrävt ännu. Det finns mycket kvar att upptäcka både för oss besökare, men även för arkeologer och andra viktiga nyckelpersoner!

Bild: Vesuvius i bakgrunden

Pompeji – en tillbakablick

Den lilla staden Pompeji låg 24 mil sydöst om Rom, nära Neapelbukten och i närheten av den 1277 meter höga vulkanen Vesuvius. Vulkanen hade inte haft ett utbrott på 800 år och de som bodde bredvid den trodde att den var ett vanligt berg. Pompeji var en idyllisk romersk sommarstad för rika romare.

År 79 e. Kr torkade alla stadens brunnar, men varningarna var inte tillräckligt skarpa, och den romerska världen slogs med häpnad när det katastrofala vulkanutbrottet skedde den 24 augusti samma år. Märkligt nog råkade datumet vara detsamma som när staden firade Vulcania, festivalen för den romerska eldguden.

Enbart i Pompeji dödades omkring 2000 människor, mer än en tiondel av hela befolkningen. När Vesuvius tystnade efter 28 timmar, låg Pompeji begravt under ett sex meter djupt lager av aska och pimpsten. Pompeji och dess tragiska öde föll i glömska. Det gick många år och det började växa gräs, buskar och träd ovanpå asklagret. Till sist var Pompeji försvunnet. På 1700-talet upptäcktes den begravda staden igen och arkeologer grävde fram hus, gator och tempel. Pompeji och Herculaneum finns idag med på UNESCO:s världsarvslista. (Källa Wikipedia.)

Bild: Wikipedia.

Pompeji efter andra världskriget

Under tiden som jag skrev detta inlägg, fann jag uppgifter om Pompeji som jag tycker är viktiga att redovisa, eftersom det ger en nyanserad bild av ruinstaden Pompeji.

Den 24 augusti 1944, samma datum som Vesuvius traditionellt anses ha fått sitt utbrott nästan två tusen år tidigare, inträffade en katastrof som kanske mer än något annat har skadat Pompeji. Andra världskriget pågick för fullt i Italien och striderna kom att intensifieras allt mer, vartefter de allierade närmade sig Rom. Uppgifter nådde de allierade om att det skulle finnas vapenförråd för tyska trupper i Pompeji och under två dagar fälldes 150 bomber över ruinstaden. Ett stort antal hus och andra byggnader inne i Pompeji blev nu totalförstörda. Skadorna blev omfattande och något av det mest tragiska var att bombfällningarna även hade träffade stadens sydvästra hörn, där Pompejis dåvarande museum låg. Här inne förvarades många ovärderliga fynd, betydligt fler än vanligt då man nu även valt att flytta in många lösa föremål från husen dit, i tron att de skulle vara bättre skyddade på museet. Naturligtvis hade det aldrig funnits några vapenförråd i Pompeji. (Källa: Linnéa Johansson, doktorand i antikens kultur och samhällsliv.)

Linne’a Johansson påpekar att de allierades bombningar av Pompeji måste vara en av den modernaste tidens förstörelser av ett kulturarv, men också bland de mest nedtystade. Man vill låta turisterna tro att de går runt i en antik stad som är oförändrad, snarare än att de vandrar runt på en krigsplats som blivit återuppbyggd på 1950-talet. Det påpekas i artikeln att det finns mycket kvar som är original, men då det inte finns någon information om vad som är original, så är det omöjligt för en icke arkeologiutbildad besökare att avgöra detta.

Jag kan inte minnas att vår guide sa någonting om eventuella bombningar under andra världskriget, samt vilka skador som då skulle ha uppstått. Hursomhelst så är resterna av det som en gång var Pompeji högst fascinerande. Den återuppbyggnad som alltjämt har pågått sedan Pompeji återupptäcktes har ett stort värde. Det tror jag alla är överens om!

Bild: Framgrävda föremål och avgjutningar av offer.

Några av de 2000 pompejibor som inte lyckades fly från staden, har återuppstått på ett mirakulöst sätt. Deras kroppar har förmultnat och lämnat kvar hålor i den stelnade vulkaniska massan. Genom att hälla flytande gips i dessa håligheter har arkeologer gjort avgjutningar av offren. Avgjutningarna har avslöjat vad de gjorde de sista ögonblicken innan de dog. En mamma höll sin dotter hårt intill sig i famnen när de dog tillsammans. En skara gäster vid en begravningsfest förgiftades av gas innan de hann lämna lokalen. En familj bröt sig igenom väggen i ett rum där de var instängda, endast för att kvävas till döds i en trädgård. Det här scenariot beskrevs ingående I programmet om Pompeji på Kunskapskanalen.

Låt oss vandra runt lite i den antika staden…

Det var husägarna som ansvarade för trottoarerna. De varierade av kvalitet från grustrottoarer till sådana av marmor. Det var staden som anlade gatorna. Överst på dessa fanns det stora flata stenar. Här lite slätare och lättare att gå på!

Här kan man ju faktiskt se att det ligger nytt tegeltak, vilket jag inte la märke till då vi gick runt på plats. Mina ögon vilade mer på det som guiden berättade om, bland annat om de fantastiska målningarna, vilka anas något här på bilden.

Här är vi på väg in i ett av de pampiga husen med mycket vackra målningar. Både på tak och väggar…

Så svårt att göra målningarna rättvisa på grund av dåligt ljus. Men kanske du anar fantastiska målningar?

Många hus saknade kök. Man köpte mat i barer och restauranger. Det lär ha funnits tre varmbadhus och ett flertal hotell. Vidare fanns det en konserthall samt en amfiteater som kunde ta emot 15 000 åskådare! Vilka moderniteter!

Vi kikade in i en av bordellerna och det fanns målningar även här som antydde vilken sorts ”verksamhet” som försiggick! Utgrävningarna i Pompeji avslöjade så mycket erotisk konst att staden kallades ”ett syndens näste!” De flesta prostituerade var slavar av alla möjliga nationaliteter som hämtats till staden från olika områden i det väldiga riket. Och de flesta kunde köpas för mindre än priset av ett glas vin.

När forskarna gjorde sina utgrävningar i Pompeji fann man att klotter på väggarna var lika vanligt då som nu. Både vuxna som barn hade klottrat lika friskt. En stor del av klottret är detsamma som nu finns i våra nutida offentliga lokaler. Men för en lekman som jag var det svårt att tyda bilderna.

Den öppna platsen – där Jupitertemplet ligger. Där kunde man ana den romerska storheten…

Jupitertemplet rakt fram i bild….

Vår reseledare med flagga i hand som så skickligt höll ihop gruppen!

Lite mer av det numera gröna Pompeji

Genom pollenanalyser, avgjutningar av rothål fyllda av vulkaniskt grus, förkolnade stjälkar och rötter, frön, frukter och bakterier har arkeologerna dragit slutsatsen att följande träd växte i Pompeji: kastanjer, oliver, fikon, lager, oleander och fruktträd som granatäpple, kvitten, päron, äpple, mandel och körsbär. Det är inte helt klart enligt forskarna vilka växter som fanns i Pompeji, utöver vintergröna växter som murgröna och buxbom.

Ja, så mycket vi såg och upplevde i Pompeji, men vi hann förstås bara att ta del av en  en lite bråkdel av stadens fascinerande historia.

På tur står vår utflykt till Capri…. missa inte det!

Kram Gunilla