Det stora i de små vardagliga händelserna…

Förra helgen blev till en enda stor ”njutningshelg” med olika upplevelser. Helgen inleddes med ett biobesök (”Våga älska”), mys med vårt lilla barnbarn Olivia och en spahelg på Asia spa i Varberg. För oss underbara upplevelser med rikt innehåll. Men i det stora hela ”vardagliga händelser” som är svåra att beskriva för någon annan utifrån vårt känsloperspektiv.

Ingen av ovanstående händelser är särkilt unika, men är det för oss! Hur ska jag kunna förmedla de känslor som jag upplevde när jag såg ”Våga älska med Ghita Nørby och Sven Volter. En helt enkelt underbar film om ”kärlek på ålderns höst!” Eller hur ska någon annan förstå hur det är att hålla vårt barnbarn i famnen? Alla som har hållit ett litet knyte i sin famn vet hur underbart det kan vara, men inte hur det är för mig att hålla Olivia i min famn. Hur ska jag kunna förmedla det unika i att just hon har blivit född? Eller saknaden över ett önskat barnbarn som ännu inte har blivit till, men som är innerligt efterlängtad?

Att ha en skön spahelg är inte heller unikt, även om detta var vår första! Asia spa visade sig vara en riktig pärla. Underbar miljö och gästvänlig personal. Vi upplevde allt det ljuvliga som man kan göra på en spaanläggning med sköna bad, ljuvlig massagebehandling, utmärkt god mat och dryck, samt därtill fantastisk utsikt över delar av Varberg ifrån Spaavdelningen. Men lika underbart som det är att bli ompysslad på spa, så är det att ha någon vid sin sida att dela detta med. Någon som i detta fall är min make sedan snart 40 år och som är den som bäst förstår mina ibland omtumlande känslor! Men likväl har även vi olika syn på våra gemensamma upplevelser, men kan ändå dela dem.

Spaupplevelsen var avkopplande, men lika avkopplande var promenaden vid Glommen och Apelviken, som vi besökte i samband med vår spahelg. Detta underbara att se solen stråla ifrån en klarblå himmel och de skummande vågorna orsakade av friska vårvindar. Det här är platser -smultronställen som vi ofta återvänder till. Men hur ska jag med text och bild försöka förmedla det vackra i just det som jag ser när jag ser ut över ett kargt landskap, eller över ett blåsigt hav i skiftande färger? Vi upplever så klart olika saker, beroende just på vad vi har att referera till.

Texter, bilder… allt är så vanligt nu för tiden. Det finns många bloggare, Facebooks – och Instagramanvändare där bilder blir ”vardagsmat!” I dess spår finns många ”följare”, som ibland förväntar sig nya uppdateringar. Ibland flera gånger om dagen! Vad händer då med innehållet? Publiceras texter och bilder för att synas eller för att det finns något att berätta? En bild kan säga mer än ord sägs det och så kan det vara. Men det kan också vara tvärtom. Ibland säger en bild allt, ibland behövs ingen bild, för texten är så målande att en bild är överflödig. En bild skulle ta udden av texten.

Jag har inte drabbats av någon idétorka på så sätt att jag inte vet vad jag ska skriva om. Men jag känner mig ibland begränsad av olika anledningar som till en del har med hänsynstagande att göra. Men lika mycket det som det här inlägget handlar om; att skriva om ”Det stora i de små och vardagliga händelserna” och förmedla det till någon annan. Det är inte så att jag vill frammana någon speciell känsla hos mina läsare. Men att text och bild ändå berör och lämnar något bestående efter sig. Jag vill att det lilla och vardagliga uppskattas mer! Läs; var dag…är inte det fantastiskt!? Att uppleva något var dag! 

Jag tycker mycket om att fotografera…kanske inte lika mycket att redigera. 🙂 Men vill ändå lära mig mer om det. Ännu så länge har jag använt mig av det program som finns installerat på datorn och tycker att det räcker långt. En bild ska väl ändå vara så naturlig som möjligt, men kan självklart förbättras för att just få fram en speciell känsla.

Mina inlägg handlar ofta om att lyfta fram en speciell känsla och det kan vara glädje, sorg, men också upplevelsen av harmoni. Ibland mer diffusa känslor som tomhet, eller en djup tillfredsställelse av tacksamhet. Inläggen handlar ofta om glädjen i att vara i naturen och om och om igen beundra allt det vackra som jag ser. Försöka fånga det i text och bild. Jag vill gärna skriva om ”de goda samtalen” och om ”andlighet”, vilket är de mest lästa inläggen på min blogg.

Lusten att skriva – att blogga har inte försvunnit, men jag upplever ett inre motstånd. Ett motstånd som har med att göra det som jag redan har nämnt att mina små vardagliga berättelserna blir ”platta” och ”blir till en av många små berättelser i det stora flödet som upprepar sig.”

Kanske dags för en paus? En annan inrikting – men som ändå är jag?

Jag älskar bilder och delar med mig av några som jag tycker förmedlar det som jag har upplevt den senaste tiden…

thumb_P1070152_1024

thumb_P1070153_1024

thumb_P1070155_1024

thumb_DSC_0002_1024

thumb_DSC_0006_1024

thumb_DSC_0005_1024

thumb_P1070157_1024

Kram, Gunilla

 

 

 

 

 

 

 

 

Fröken vår hon tvekar…

Ja, våren den tvekar en aning och Kung Bore har åter gjort sig synlig. Nu tycker jag om både kung Bore och fröken vår…men mest längtar jag efter fröken vår med sitt mjuka skimmer och med knoppar i håret!

Nu är jag så där längtansfull och kikar efter dina knoppar varje dag och de finns där…men de vågar inte riktigt komma fram eftersom de inte riktigt litar på Kung Bore.

Ljuset är här, men ingen värme och det är många frusna själar som behöver värme nu! Så snälla Kung Bore, lämna nu plats för fröken vår…det är hennes tur nu att glädja oss precis som du har gjort tidigare i vinter!

Inomhus är det jag som bestämmer, så jag bjuder dig och mig på ett blomster potpurri!

thumb_DSC_0029_1024

tulpaner av all de slag och färger…

thumb_DSC_0030_1024

Ljuvliga rosa, franska tulpaner…

thumb_DSC_0031_1024

och rosor…

thumb_DSC_0026_1024

Rosor, anemoner, ranunkler, videkissar…

thumb_DSC_0028_1024

Romantiska, skira och ljuvliga ranunkler!

Önskar en en skön avslutning på helgen! Det ska vi ha…:)

Kram, Gunilla

Mellan vinter och vår!

Ja, här kom vintern tillbaka och det med lite solsken! Och visst är det tydligt att dagarna har blivit ljusare och det är underbart! Februari månad brukar vara en månad då jag känner av vintertröttheten. Kropp och själ behöver påfyllning på olika sätt och det blir en balansgång mellan upplevelser, rörelse och vila.

Två till tre gånger i veckan går jag till gymmet och glädjande nog känner jag mindre av mitt onda knä. (Begynnande artros). Jag har tränat upp styrkan i både armar, bål och ben och stavgången fungerar ganska bra nu. Om någon timme ska jag pröva på yoga stretch, hoppas det också känns bra. Min styrka ligger i att jag inte ger upp, även om det gör ont någonstans. Och har man som jag reumatisk sjukdom ( Ankyloserande Spondylit), så besväras man nästan alltid av stelhet och ömmande muskler. Ibland även en oförklarlig trötthet.

På gymmet värmer jag alltid först upp med att cykla eller gå på bandet för att inte träna ouppvärmd. Fördelen med att gå inne är när det är mörkt, halt och kallt. Men jag tycker inte att det är särskilt kul eller lustfyllt. Jag har aldrig tyckt att det är särskilt kul att träna på gym, men jag ”bara gör det”, om jag vet att jag mår bra utav det!

Det finns inget som går upp mot att gå ute i skog och mark och det gör jag så ofta jag kan året runt! Att vara nära havet är ett behov för mig…jag måste dit någon gång under helgen. Andas havsluft, se solglitter, eller havsis, berg och klippor samt horisonten.

Nedan; En för oss ny sträcka som vi promenerade i helgen – Torslandaviken. En ganska ny slinga som jag hittade till via Internet. Ett område rikt på olika arter av fåglar och fjärilar. Så hit kommer vi att återkomma då försommaren är här!

thumb_P1070122_1024

Här och var en del utsiktsplatser över inloppet mot Göteborg.

thumb_P1070119_1024

Andra platser som vi gärna återkommer till är:

Hälsö…

thumb_DSC_0001_1024

thumb_DSC_0005_1024

Fotö….en klar favorit för här finner jag alltid något att fotografera!

En dag att drömma om varmare tider….

thumb_DSC_0009_1024

 

thumb_DSC_0013_1024

thumb_DSC_0014_1024

thumb_DSC_0016_1024

När vi är här ute i norra skärgården besöker vi också Hönö och Öckerö. Tröttnar aldrig på dessa platser! 🙂

Tiden som är nu mellan vinter och vår är på sitt sätt underbar. Ljuset återkommer, snödropparna finns där under granriset, fåglarna kvittrar alltmer…och allt som jag längtar till finns framför mig! Och jag tycker om att längta…något gott som väntar!

Nu iväg på yogaträning!

Kram, Gunilla

 

 

Högsäsong för kameliablomman!

En dag i förra helgen besökte vi Trädgårdsföreningen i Göteborg, för att åter njuta av kameliablommorna. Vi var även där förra året och då var det faktiskt första gången! De allra första kameliablommorna kommer redan i december, men nu under februari är det dess högsäsong.

Det är så fantastisk att ha flera ställen att gå till när man som maken och jag älskar blommor! Vi har ju både Trädgårdsföreningen, Botaniska trädgården och Slottsskogen att botanisera i. Och på dessa platser går det att njuta av olika blommor året om! Ja, kanske inte i Slottsskogen, men där finns så mycket annat vackert under vintersäsongen.

Hemma i trädgården såg jag idag de första snödropparna under snön…å, lycklig!

snödroppar

Så visst är våren på väg, även om det just idag blev lite vinter igen med minusgrader och lite nysnö.

Men nu lämnar vi vintern för en stund och njuter lite av kameliablommorna som finns i många olika färger, nyanser och skiftningar. Här i trädgårdsföreningen är det de röda, rosa och vita som dominerar.

DSC_0016

DSC_0014

DSC_0012

DSC_0038

Det här fotot tog jag utan blixt…tycker det blev effektfullt med den svarta bakgrunden till den vita blomman.

DSC_0006

DSC_0023

DSC_0035

DSC_0026

DSC_0033

Det är så otroligt vackra skiftningar…vilken palett!

Och bland alla vackra blommor finns också det gröna lugnet!

DSC_0046

Samt stora och små vatteninstallationer…

DSC_0029

Kram, Gunilla

 

Att välja babyprodukter med omsorg!

En av mina favoritbutiker är Grandmas i Göteborg. En butik med lite av varje beträffande inredningsartiklar till hemmet. De har också en liten avdelning för de små och varje gång som jag har besökt butiken, så har jag beundrat de gosiga mjukisdjuren, träleksakerna och annat smått och gott. Om jag ska köpa något till en liten, så är det i en sådan butik, där det satsas på kvalité och inte kvantitet. Allt är fint upplagt på hyllorna i en harmonisk ordning som passar mig som är en estetiker!

De små söta väskorna som väcker barndomsminnen…jag hade en sådan röd…vart tog den vägen? 🙁

DSC_0052

DSC_0051

Lammen…mjuka och alldeles bedårande och tofflorna i lammskinn…

DSC_0050

Och Noaks ark med alla djuren i de mest ljuvliga färger och mönster. Jodå det finns mycket fint till de små…och det blir kanske svårt i fortsättningen att bara fotografera och inte köpa! 🙂

I vår kommun satsas det mycket på kvalitetsleksaker till barnen på förskolorna och så även på vår förskola. Det finns plastleksaker idag som inte ska innehålla farliga ämnen och de är slitstarka och lätta att hålla rena. Men känslan i en träleksak är något helt annat. De äldre barnen dras till det materialet och det är jag glad för. Vi måste värna om de små och hellre få och bra saker än billigt och miljöfarligt! Det ska naturligtvis gälla därhemma också.

 

Tummen upp för att närproducerat, miljövänligt och för att rättvisemärkta produkter sprider sig till allt fler områden!

Det är roligt, spännande och utvecklande att vara farmor!

Kram, Gunilla

Välkommen – vårt första lilla barnbarn!

För ungefär en vecka sedan föddes hon – vårt lilla barnbarn. En hisnande känsla som är svår att beskriva!

I lördags var den nyblivna familjen här och vi fick bekanta oss lite mer med den lilla. Nu sover ju de små den mesta tiden, men lite vaken tid blev det och då passade jag på att gosa och sniffa mot den mjuka lena huden och håret. De små doftar ljuvligt! För det mesta. 😉 Så blev det fotografering förstås, men det gäller att gå varligt fram och inte använda blixt. Visst är det roligt att se vem barnet är likt och som sig bör finns det lite av båda föräldrarna och eventuella syskon. Men vem är hon därinne? Vilken egenskaper har hon och hur kommer det att synas? Det lilla barnet är unikt…det finns bara en!

Den lilla har inte fått sitt namn ännu…och det där med namn är viktigt tycker jag. Vad betyder namnet och passar det barnets personlighet. Det kan jag inte påstå att vi visste när våra barn fick sina namn. Men det blev bra ändå! De gamla svenska och fornnordiska namnen är de som är populärast. Men även namn som ”klingar” utländskt. Vi får se vad föräldrarna väljer…jag har några favoriter!

Det är stort att bli förälder och det är inte ovanligt när det sker för första gången, att det är en blandning av fullständig lycka och ett visst mått av oro! Två har blivit tre och ansvarskänslan kan upplevas som hisnande. Nu handlar inte livet om mig och dig, utan om oss – vår familj med olika behov och önskningar.

Jag förstår uttryck som; ”att få barnbarn är som livets efterrätt!” Det är verkligen sant! Men samtidigt är det ingen självklarhet att få barn eller barnbarn. Alla kan inte få barn och alla vill inte ha barn. Därmed är det inte självklart att det blir barnbarn. Jag har träffat många par som har längtat och längtat efter ett barn…åren går och ibland kommer så det efterlängtade glädjebeskedet! Men ibland gör det inte det och då återstår adoption eller att acceptera och gå vidare i livet. Vilket kan vara lättare sagt än gjort.

Att bli föräldrar eller mor – och farföräldrar är fantastiskt, men det är och kan inte vara allt! Det blir synonymt med att vara det viktigaste i världen och det blir en stor börda för dem att höra där så inte sker. Relationer mellan vuxna måste också utvecklas av andra skäl. Ett barn eller ett barnbarn är inte ansvarig för att du och jag ska uppleva glädje, lycka och harmoni. Som vuxen bär du och jag det ansvaret.

Nu är vi farmor och farfar till ett litet barnbarn och jag tänker på de mor – farföräldrar som jag har träffat på i mitt arbete på familjecentralen. Stolta och engagerade är de där någon gång i veckan under en period och får följa sitt barnbarns utveckling. Banden stärks. Det är underbart att se glädjen de har av varandra. Det är något som vi också önskar – att få en nära relation till vårt lilla barnbarn. Vi vill ge av vår tid, engagemang och omsorg!

Presenter i lagom dos är förstås roligt…det är bra längesedan som jag köpte babykläder…

Ett litet paket till ”mor” som fyllde år några dagar före barnets födelse och så ett mjukt paket till barnbarnet…

DSC_0007

DSC_0003

DSC_0005

DSC_0004

Mjukt mot kroppen!

Och här har ni vår lilla prinsessa, omsluten av ett mjukt fårskinn och sin mors händer.

DSC_0017

Ett underverk är vad det är!

Med kärlek…

Kram, Gunilla

 

Den lilla tvättstugan med de stora möjligheterna!

Det är roligt att ni också tycker om när jag ger lite tips på inredning i syftet med att skapa ordning och harmoni. Så därför vill jag visa er hur fint det har blivit i vår nya tvättstuga! Ja, den är ny ifrån golv till tak. Vi har i många års tid tänkt att renovera den, men vi beslöt att vänta till det också var dags att byta ut varmvattensberedaren. Och så hände det sig en dag sent i höstas…den gick sönder och äntligen blev en totalrenovering. Allt åkte ut, förutom tvättmaskinen som redan var ny.

Nu gällde det att tänka till – att få plats med mycket på endast fem kvadratmeters yta! Resultatet blev jättebra med gott om förvaringsutrymmen och torkmöjligheter.

Har inga foto som visar hur det såg ut från början…men tvättstugan var kort och gott inrett i glada sjuttiotalets färger. Gulrandig tapet med matchande gul våtrumsmatta! 🙂

Eftersom rummet är så litet valde vi en glasfiberväv som målades med vit våtrumsfärg och golvet är en melerad mörkgrå våtrumsmatta med uppvik. Kakel behövs förmodligen inte…

DSC_0003

Torkskåpet åkte ut och det blev en torktumlare och det har jag inte ångrat. Den används till handdukar och annat i bomull och den är skonsam mot kläderna och är mer energisnål än vad det gamla torkskåpet var. Jag lufttorkar fortfarande många plagg och under den varma årstiden kan tvätten torka ute. Ovanför maskinerna finns nu en praktisk arbetsbänk. Den gamla mangeln står i förrådet, om den skulle behövas.

DSC_0004

Ovanför bänken finns tre överskåp, med mjuk stängning och med gott om plats för vaser, krukor och korgar där vi förvarar småsaker. Bänkskiva och skåp, Ikea.

DSC_0001

En titt in i ett av överskåpen…

DSC_0001

Vattenkannan var tidigare duvblå, men med lite sprayfärg, så blev den som ny! 🙂

DSC_0002

De fina burkar har jag köpt hos Balders hage i Göteborg. En apotekslåda och en för tvättmedel med avdelat fack. Den fina tavlan är ett kärt minne som en väninna har målat.

DSC_0006

Bredvid maskinerna finns en bänkskåp där det finns plats för återvinning av tidningar och kartong. Förvaringslådor Ikea. På en kortsidan finns ett uppfällbart torkställ. Toppen att hänga sådant där som självtorkar snabbt. Där skåpen tar slut, finns ett fack för en stege. Ovanför torkstället en hylla där vi förvarar wc-papper. En tvättkorg i ”rotting” och fin soppborste i trä/metall får också plats.

DSC_0005

På motsvarande kortsida, där det gamla torkskåpet stod, har vi nu praktiska trådbacker, där det finns plats för handdukar, träningskläder, papper, servetter etcetera. Den nya varmvattensberedaren är inmonterad på sin gamla plats och där har tvättbaljan sin plats och strykbrädan sin mellan beredare och skåp. Naturligtvis ville jag ha en vit brandsläckare och filt! 🙂  Förvaringssystemet är av märket Elfa och finns på de flesta byggmarknader. Stabilt och lättmonterat!

Lättstädat, ordning och harmoni!

Kram, Gunilla